Psykisk ohälsa allmännaste orsaken till sjukpensionering
De nya sjukpensionstagarnas antal vände och började öka år 2018, efter tio år av en positiv utveckling.I fjol började nära 20 300 personer få sjukpension enligt arbetspensionslagarna, vilket är något mer än år 2018.
Ökningen har skett främst bland pensionerna som beviljas på grund av psykisk ohälsa, vars antal vände och började öka kraftigt redan år 2016.I fjol steg pensionerna som beviljades på grund av psykisk ohälsa (33 %) för första gången förbi sjukdomarna i rörelseorganen (31 %) som den allmännaste orsaken till sjukpensionering.
– Det här kan ses som en historisk förändring.Antalet pensioner som beviljas på grund av psykisk ohälsa har ökat 20 procent från år 2016, berättar Tiina Palotie-Heino, chef för statistikenheten vid Pensionsskyddscentralen.
Två tredjedelar av de nypensionerade för depression var kvinnor
Medelåldern för nya sjukpensionstagare var 52 år.Lite fler kvinnor (54 %) än män pensionerades.Skillnaden accentueras när man granskar de som pensionerades för psykisk ohälsa.Av dem var tre av fem kvinnor.
Den största enskilda orsaken till pensionering på grund av psykisk ohälsa har redan länge varit depression.I fjol sjukpensionerades 3 862 personer på grund av depression, en tredjedel mer än år 2015.
Under de senaste åren har pensioner på grund av depression bland kvinnor under 35 års ålder och över 60 års ålder ökat väsentligt. Länge var detta vanligast bland kvinnor i åldern 45–59 år.
Överlag ser depression ut att vara vanligare bland kvinnor: två av tre som pensionerades år 2019 på grund av depression var kvinnor.Deras genomsnittsålder var 47 år.
– I nästan alla åldersgrupper var antalet kvinnor som sjukpensionerades på grund av depression det dubbla jämfört med män, berättar Palotie-Heino.
Sjukpensionstagarnas antal totalt 134 000
Vid utgången av år 2019 fick 134 000 personer sjukpension enligt arbetspensionslagarna, vilket är nära 5 000 färre än året innan.Sjukpensionstagarnas antal har på tio år sjunkit nära 40 procent.
Den allmännaste orsaken till sjukpension är psykisk ohälsa (43 %).Därpå följer sjukdomar i rörelseorganen (25 %).
Pensionering på grund av psykisk ohälsa sker vid en yngre ålder än genomsnittligt, och en återgång till arbetslivet är även ovanligare jämfört med andra sjukdomsgrupper.
– Den största delen av sjukpensionerna bland de under 35 års ålder beviljas på grund av psykisk ohälsa.Bland äldre arbetstagare däremot accentueras sjukdomar i rörelseorganen, preciserar Palotie-Heino.
Arbetspensionstagare i Finland (Webbplatsen Etk.fi)
Närmare:
Statistikchef Tiina Palotie-Heino, tfn029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi
Statistikplanerare Heidi Nyman, tfn029 411 2139, heidi.nyman(at)etk.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum