Radioaktivt kryllande i kroppen

Det finns alltid radioaktiva ämnen i människan, och den överväldigande största delen av dem kommer från ämnen som naturligt förekommer i marken, vattnet och luften. Till exempel kalium är ett viktigt grundämne för människans ämnesomsättning, och vi får det från vanlig kost. Cirka 0,01 procent av kalium är dess radioaktiva isotop kalium-40. I en vuxen är aktiviteten av kalium-40 2500–6000 becquerel.
I människor finns även konstgjorda radioaktiva ämnen som härstammar från människans verksamhet. Bland de främsta konstgjorda radioaktiva ämnen som påverkar människans exponering för inre strålning kan nämnas de långvariga isotoperna cesium-137 och strontium-90. Dessa har kommit till den finländska naturen framför allt som nedfall av de kärnvapenprov som utfördes i atmosfären under 1940–1960-talen och till följd av 1986 års kärnkraftverksolycka i Tjernobyl, som ligger i nuvarande Ukraina. Människorna får i sig dessa radionuklider framför allt via livsmedel som härstammar från naturen, såsom svamp, insjöfisk, vilt och bär. Ämnesomsättningen avlägsnar också radioaktiva ämnen ur kroppen på samma sätt som andra ämnen.
”Man behöver inte oroa sig för nuklider som härstammar från nedfallet, eftersom deras kvantitet i naturen är så liten jämfört med till exempel naturens egna radioaktiva ämnen”, säger inspektören Tiina Torvela från Strålsäkerhetscentralen. Det finns emellertid befolkningsgrupper i Finland vars intecknade dos har varit större än de andras framför allt till följd av kosten.
”Cesium-mängderna som mättes i renskötare i Norra Lappland var som störst på 60-talet, men minskade snabbt när kärnvapenprov i atmosfären avslutades”, fortsätter Tiina Torvela. ”Numera är aktivitetsmängderna som mätts i dem ungefär lika stora som i andra finländare.”
Radioaktiva ämnen som härstammar från människans verksamhet orsakar väldigt sällan en större inre stråldos än radioaktiva ämnen som härstammar från naturen. Ifall detta hände, skulle det enligt Tiina Torvela alltid vara fråga om en olycka. Radioaktiva ämnen behandlas inom industri, forskning och hälsovård, och vid en olycka kan ämnen hamna i kroppen med andningen eller till exempel via sår eller annars genom huden. Sådana här olyckor är väldigt sällsynta i Finland, och det har aldrig hänt en olycka här som skulle ha orsakat strålningssjukdomar.
Aktuell information om finländarnas radioaktivitet
I Finland har man alltsedan 1960-talet följt befolkningens exponering för inre strålning. Utöver hela befolkningens exponering mäter och utvärderar STUK särskilt dem som äter mycket renkött samt dem som bor i området med det största nedfallet på grund av Tjernobylolyckan och som äter lokala naturprodukter. Därmed finns det bra information i Finland om till exempel hur människornas radioaktivitet har minskat efter upphörandet av kärnvapenprov och Tjernobylolyckan.
STUK följer också den årliga strålningsexponeringen av människor som gör strålningsarbete till exempel i kärnkraftverk och inom hälsovården.
Det lönar sig att beakta radon
Finländare får en mycket större stråldos från inneluftens radioaktiva radon i hemmen och på arbetsplatserna än från kosten. Man behöver inte oroa sig för radioaktiviteten som kommer med kosten, men cirka 300 finländare insjuknar varje år i lungcancer orsakad av radon. Trots att problemet skulle kunna lösas genom att mäta radonhalten och genomföra en radonsanering.
Nyckelord
Kontakter
Mediatjänsten, 010 850 4761
Bilder

Länkar
Om
Säteilyturvakeskus (STUK) on sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalan viranomainen, joka valvoo säteily- ja ydinturvallisuutta Suomessa. Tehtävämme on ihmisten, yhteiskunnan, ympäristön ja tulevien sukupolvien suojelu säteilyn haitallisilta vaikutuksilta.
Följ Säteilyturvakeskus (STUK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Säteilyturvakeskus (STUK)
Radioaktiva ämnen fortsätter att minska4.7.2025 09:57:23 EEST | Pressmeddelande
Strålsäkerhetscentralens årsrapport Strålningsövervakning av miljön i Finland berättar vilka radioaktiva ämnen som inte ursprungligen hörde till naturen som hittades år 2024, var de påträffades och i vilka mängder de förekommer i miljön.
Radioaktiivisten aineiden määrä yhä laskussa4.7.2025 09:57:23 EEST | Tiedote
Säteilyturvakeskuksen julkaisema Ympäristön säteilyvalvonta Suomessa -vuosiraportti kertoo, mitä luontoon alun perin kuulumattomia radioaktiivisia aineita vuonna 2024 löytyi, mistä niitä löytyi ja kuinka paljon niitä ympäristössä on.
Delta i forskningen – skicka in ditt svampprov till Strålsäkerhetscentralen23.6.2025 14:58:25 EEST | Pressmeddelande
Strålsäkerhetscentralen ordnar kampanjen Svamp 2025 som pågår från juli till slutet av november. Syftet med kampanjen är att utreda halterna av radioaktivt cesium (Cs-137) i matsvampsarter och skillnader i dessa halter i olika delar av landet och i olika svamparter. Under kampanjen kan du skicka prover på matsvamp från hela landet till Strålsäkerhetscentralen.
Tule mukaan tieteen tekemiseen - lähetä ruokasieninäyte Säteilyturvakeskukseen23.6.2025 14:58:25 EEST | Tiedote
Säteilyturvakeskus järjestää heinäkuusta marraskuun loppuun asti kestävän Sienet 2025 -kampanjan, jossa on tarkoitus selvittää ruokasienilajien radioaktiivisen cesiumin (Cs-137) pitoisuuksia ja pitoisuuseroja maan eri osissa ja eri sienilajeissa. Kampanjan aikana on mahdollista lähettää ruokasieninäytteitä ympäri maata Säteilyturvakeskukseen.
Take part in scientific research – Submit an edible mushroom sample to the Radiation and Nuclear Safety Authority23.6.2025 14:58:25 EEST | Press release
From July until the end of November, the Radiation and Nuclear Safety Authority will organise the Mushrooms 2025 campaign, the aim of which is to examine radioactive cesium (Cs-137) concentrations and differences in concentrations in edible mushroom species in different parts of the country and in different mushroom species. During the campaign, the public can send edible mushroom samples from all over the country to the Radiation and Nuclear Safety Authority.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum