Radioaktivt kryllande i kroppen

Det finns alltid radioaktiva ämnen i människan, och den överväldigande största delen av dem kommer från ämnen som naturligt förekommer i marken, vattnet och luften. Till exempel kalium är ett viktigt grundämne för människans ämnesomsättning, och vi får det från vanlig kost. Cirka 0,01 procent av kalium är dess radioaktiva isotop kalium-40. I en vuxen är aktiviteten av kalium-40 2500–6000 becquerel.

I människor finns även konstgjorda radioaktiva ämnen som härstammar från människans verksamhet. Bland de främsta konstgjorda radioaktiva ämnen som påverkar människans exponering för inre strålning kan nämnas de långvariga isotoperna cesium-137 och strontium-90. Dessa har kommit till den finländska naturen framför allt som nedfall av de kärnvapenprov som utfördes i atmosfären under 1940–1960-talen och till följd av 1986 års kärnkraftverksolycka i Tjernobyl, som ligger i nuvarande Ukraina. Människorna får i sig dessa radionuklider framför allt via livsmedel som härstammar från naturen, såsom svamp, insjöfisk, vilt och bär. Ämnesomsättningen avlägsnar också radioaktiva ämnen ur kroppen på samma sätt som andra ämnen.

”Man behöver inte oroa sig för nuklider som härstammar från nedfallet, eftersom deras kvantitet i naturen är så liten jämfört med till exempel naturens egna radioaktiva ämnen”, säger inspektören Tiina Torvela från Strålsäkerhetscentralen. Det finns emellertid befolkningsgrupper i Finland vars intecknade dos har varit större än de andras framför allt till följd av kosten.

”Cesium-mängderna som mättes i renskötare i Norra Lappland var som störst på 60-talet, men minskade snabbt när kärnvapenprov i atmosfären avslutades”, fortsätter Tiina Torvela. ”Numera är aktivitetsmängderna som mätts i dem ungefär lika stora som i andra finländare.”

Radioaktiva ämnen som härstammar från människans verksamhet orsakar väldigt sällan en större inre stråldos än radioaktiva ämnen som härstammar från naturen. Ifall detta hände, skulle det enligt Tiina Torvela alltid vara fråga om en olycka. Radioaktiva ämnen behandlas inom industri, forskning och hälsovård, och vid en olycka kan ämnen hamna i kroppen med andningen eller till exempel via sår eller annars genom huden. Sådana här olyckor är väldigt sällsynta i Finland, och det har aldrig hänt en olycka här som skulle ha orsakat strålningssjukdomar.

Aktuell information om finländarnas radioaktivitet

 I Finland har man alltsedan 1960-talet följt befolkningens exponering för inre strålning. Utöver hela befolkningens exponering mäter och utvärderar STUK särskilt dem som äter mycket renkött samt dem som bor i området med det största nedfallet på grund av Tjernobylolyckan och som äter lokala naturprodukter. Därmed finns det bra information i Finland om till exempel hur människornas radioaktivitet har minskat efter upphörandet av kärnvapenprov och Tjernobylolyckan.

STUK följer också den årliga strålningsexponeringen av människor som gör strålningsarbete till exempel i kärnkraftverk och inom hälsovården.

Det lönar sig att beakta radon

Finländare får en mycket större stråldos från inneluftens radioaktiva radon i hemmen och på arbetsplatserna än från kosten. Man behöver inte oroa sig för radioaktiviteten som kommer med kosten, men cirka 300 finländare insjuknar varje år i lungcancer orsakad av radon. Trots att problemet skulle kunna lösas genom att mäta radonhalten och genomföra en radonsanering.