Regeringens planerade jobbsökningsmodell blev komplicerad och svår att förstå

– Under beredningen av lagstiftningen har antalet sidor i utkastet till regeringsproposition ökat i takt med att regleringen har blivit alltmer komplicerad. Vi är väldigt oroade över hur sådan reglering kan verkställas i praktiken och hur de arbetslösa ska klara sig i den här djungeln av olika förpliktelser, säger Alli Tiensuu.

Modellen görs ännu mer komplicerad av förpliktande arbetserbjudanden, som arbetskraftsmyndigheten kan ge när jobbsökningen har pågått i ett halvår eller när arbetssökande deltar i arbetskraftsutbildning eller studerar på eget initiativ.

– Begripligheten trasslas till av att det finns olika skyldigheter för arbetssökande som befinner sig i olika situationer. Hur kan man tillräckligt tydligt förklara för de arbetssökande vilka jobb arbetskraftsmyndigheten rekommenderar att de ska söka och vilka jobb de är skyldiga att söka?

Enligt Alli Tiensuu ökar byråkratin när arbetskraftsmyndigheten är tvungen att utreda varför arbetssökande inte har sökt de jobb som de har blivit ålagda att söka.

– För de arbetssökande skulle systemet vara betydligt mer motiverande om de själva fick välja vilka jobb de söker. Arbetskraftsförvaltningen och artificiell intelligens kunde tipsa om så många jobb som möjligt, som de arbetssökande själva kunde välja bland.

Skyldigheterna för arbetssökande skärps också genom att de åläggs att söka ett visst antal jobb. Regeringen föreslår att arbetslösa i regel ska vara skyldiga att söka fyra jobb i månaden. Skyldigheten kan lindras endast på de grunder som slås fast i lagstiftningen.

– De arbetssökande befinner sig ändå sinsemellan i så olika situationer att det inte går att ta allt i beaktande i lagstiftningen. Det kan leda till orimliga situationer för en del av de arbetssökande. Därför borde man lämna större utrymme för att göra en individuell bedömning, påpekar Alli Tiensuu.

Som en del av den nya modellen föreslår regeringen också att resurserna för arbetskraftsservicen ska utökas och att karenserna inom arbetslöshetsskyddet ska göras skäligare. FFC anser att de här förslagen är bra.

– Genom att reformera arbetskraftsservicen vill regeringen hjälpa arbetslösa att snabbt hitta ett nytt jobb. Det här är förstås ett viktigt mål, säger Alli Tiensuu.

I regeringens nordiska modell för arbetskraftsservice (på finska) får arbetslösa träffa en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån ofta, i synnerhet i början av arbetslösheten. Efter den inledande intervjun ska kompletterande jobbsökningsdiskussioner hållas varannan vecka.

– Personliga möten är bra, men mötena måste vara till verklig hjälp för de arbetssökande. Det viktigaste för de arbetssökande är kvaliteten på mötena, inte antalet. Om möten hålls väldigt tätt är det också möjligt att de arbetslösa upplever det som kontroll i stället för hjälp.

Tiensuu frågar sig om ens de tilläggsresurser på 70 miljoner euro som ingår i regeringens förslag räcker till för att trygga den massiva ökningen av antalet möten.

FFC:s förslag på hur arbetskraftsservicen borde utvecklas:

• Alla arbetslösa träffas ansikte mot ansikte i början av arbetslösheten och deras servicebehov bedöms.
• Man säkerställer att arbetslösa får individuellt stöd: beroende på behov och i enlighet med det överenskomna målet kan de hänvisas till att söka vissa jobb eller söka till utbildning eller service som stöder arbetsförmågan.
• För varje arbetslös utses en egencoach: inom arbetskraftsservicen betjänas arbetssökande alltid av samma person som hjälper till med jobbsökningen.
• Både egencoachen och en digital coach som bygger på artificiell intelligens tipsar den arbetssökande om så många lämpliga jobb som möjligt. Det är den arbetssökande själv som bestämmer vilka jobb hen söker.
• Efter det inledande mötet träffas den arbetslösa och egencoachen enligt den arbetslösas behov, minst var tredje månad, om arbetslösheten drar ut på tiden.

Läs mer om FFC:s sporrande sysselsättningsskydd

Mer information:
Alli Tiensuu, arbetskraftspolitisk expert på FFC, tfn 043 824 5007.