Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av riksmötet den 6 februari 2018

Jaa

Får publiceras den 6 februari 2018 kl. 14.15

Med reservation för ändringar

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk!

Ni inleder nu det sista riksmötet under denna valperiod. Jag har alltid fascinerats av ordet ”riksmöte”, det är något traditionsrikt och högtidligt över det, men samtidigt också något förväntansfullt och förpliktande.

Trots att valperioden går mot sitt slut är listan på saker att göra ändlös. Världen roterar inte i takt med valperioderna, utan det finns mycket att göra för varje dag av varje riksmöte. Och det är därför vi är här.

Stora frågor som väckt mycket diskussion tas nu upp till behandling i riksdagen. Social- och hälsovårdsreformen, underrättelselagarna – det är inga entydiga och enkla frågor att lösa. Jag önskar också att ingen utger sig för att sitta på den absoluta sanningen. Folkväldet brukar fungera så att det i sista hand är det sunda förnuftet som vinner, folket förstår argument, inte agitation. Alltså förnuftets röst, inte provokation.

Jag har enbart goda erfarenheter av samarbetet med riksdagen. Den grundlagsreform som godkändes 2011 var betydande: i den fick riksdagen ställningen som den högsta beslutfattaren i fall av oenighet mellan regeringen och presidenten. Som talman ansåg jag att detta var en god idé.

Som president är jag fortfarande av samma åsikt. Genom reformen skapades ett slags koppling, inte juridiskt förpliktande, men i alla fall en koppling till presidentens parlamentariska ansvar. För att uttrycka mig på klarspråk: Presidenten måste noggrant veta och förstå, vad folkväldet har i tankarna. Av er får jag höra det, och jag har lyssnat.

Ett arbetssätt som jag gärna vill vidareutveckla är kontakten med riksdagspartiernas ordförande. Vi har haft för vana att diskutera frågor som gäller säkerhet, eftersom de har långtgående verkningar över flera valperioder. Men det finns andra frågor som sträcker sig över många valperioder. Exempelvis klimatförändringen, samhällsstrukturerna som är i ständig förändring och EU-politikens inriktning. Det vore bra att diskutera också om dem utanför dagspolitiken. Om det behövs ett forum för denna diskussion, står jag gärna till tjänst. Om ett ämne inte är presidentens bord, kan jag ändå som värd skapa förutsättningar för diskussionen.

Tack vare dessa diskussioner skulle det kanske vara möjligt att hitta en längre och starkare röd tråd, en tråd som inte brister när regeringsansvaret byts.

* * *

Nu ljusnar det med fart. Ekonomin växer och arbetslösheten minskar. Det har vi länge väntat på med iver. Nu gäller det att värna om tillväxten och se till att den fortsätter.

Det är förståeligt att det efter magra år och nedskärningar åter har uppstått utgiftstryck och icke-tillgodosedda behov. Det är bra att utvärdera dem. Jag måste dock påminna om att det under stimulansåtgärderna talades om att ”tillväxten nog kommer att ta hand om skulderna”. Om det plötsligt börjar heta ”nu när vi har råd att öka utgifterna”, så kommer skuldsättningen än en gång att förbi oåtgärdad. Samtidigt kommer vi allt närmare den dag då den verkliga bördan av skuldsättningen börjar kännas i takt med att räntorna stiger.

Vi har i flera repriser fått uppleva hur ett ekonomiskt uppsving snabbt får oss att tro att det är det nya normala, ett givet faktum för framtiden, och i enlighet med det lever vi över våra tillgångar. Nu har vi inte råd att gå i den fällan, än så länge ser vi bara början av det stora tryck som beror på den förändrade befolkningsstrukturen – och detta i ett läge där vi redan är färdigt skuldsatta. Det är lätt att förkunna måttfullhet, men särskilt aktörerna inom ekonomin och beslutsfattarna bör komma ihåg att det bästa är att själv föregå med gott exempel.

* * *

Också Europeiska unionen har hittat tillbaka till ett tillväxtspår och den förbättrade ekonomin märks också i vidare omfattning som en positiv atmosfär kring unionen.

De goda nyheterna väcker förhoppningar om en internt starkare union, om att Europa är på väg tillbaka in på världskartan. Året som börjat är utan tvekan avgörande för i vilken riktning unionen utvecklas i framtiden.

Unionen har ibland beskrivits som ett hus med tak och väggar där inredningen fortfarande saknas. Nu är det dags att ta fram tydliga visioner om hur unionen främjar EU-medborgarnas levnadsförhållanden. Visioner finns det nog gott om; också president Macron har bidragit med ett förslag om en omfattande medborgarkonsultation.

De första stegen mot en säkerhetsgemenskap har redan tagits. Finland går i täten för detta arbete. Terrorismen har lett till ett tätare samarbete mellan myndigheter, och inom försvarssektorn har man inlett ett permanent strukturellt samarbete.

Europa kommer även i fortsättningen att vara utsatt för ett tryck skapat av befolkningsrörelser, troligtvis i allt större utsträckning, och särskilt från Afrika. Det bästa sättet att stävja trycket är de insatser som görs på ort och ställe för att förbättra levnadsförhållandena. Både de enskilda EU-medlemsstaterna och unionen själv bedriver utvecklingssamarbete, ett arbete som kunde vara bättre samordnat.

Unionen borde utveckla gemensamma förfaranden för gränskontroll, för handläggning av asylansökningar och för återsändningar. Innehållet i och tolkningen av såväl Schengenavtalet som Dublinavtalet behöver förtydligas.

EU är inte på väg att bli en förbundsstat, men integrationen, som ställvis obemärkt fördjupas, kan också skapa kvistiga problem för Finland. Jag syftar på planerna att utveckla den europeiska gemensamma valutan euro och eventuella förslag om att öka det gemensamma ansvaret.

Det är uppenbart att euron är förknippad med problem. Men det är lika uppenbart att en ändring av grunderna för den gemensamma valutan kräver enhällighet. Också i denna process bör Finland vara en alert aktör. Det finns ett behov av en principiell diskussion.

* * *

I en färsk undersökning om värderingar lyfte finländarna fram säkerhet som den viktigaste värderingen. Världen har blivit oroligare och instabiliteten syns också hos oss.

Vad är säkerhet? Säkerhet är förtroende för människor, omvärlden och samhällets strukturer. Förtroende för att beslutsfattarna och myndigheterna bemöter oss rätt och kan svara mot förändringarna i världen. Förtroende för en polis, brandmans och sjukskötares yrkesskicklighet. Säkerhet är också att upprätthålla landets försvar och vår försörjningsberedskap.

Finland har trappat upp takten för att svara mot de snabba förändringarna i säkerhetsmiljön. Många lagstiftningsprojekt har gått framåt och lett till att vi har bättre beredskap. Regeringen och riksdagen har varit på alerten och det är en säkerhetsfaktor i sig.

Förtroende och den känsla av trygghet som förtroende skapar, dem måste vi alla vaksamt värna om. När det gäller kärlek till nästan, omsorg och jämlikhet är vi alla aktörer. Förtroende skapas genom att vi respekterar varandra och tar hand om våra medmänniskor. Det krävs pengar, myndigheter, tjänster och materiel, men framför allt krävs det att var och en av oss deltar i att skapa sammanhållning.

* * *

Riksdagen är Finlands högsta statliga organ. Dess anseende bygger på er egen insats – på att ni värdesätter varandra och ert gemensamma arbete.

Ert krävande uppdrag är att förstå förändringarna i världen. Att förstå att vi inte kan stoppa förändringen och att förstå hur vi bäst kan se till att detta land och detta folk håller takt med utvecklingen. Det talas mycket om att vår enhetliga kultur håller på att lösas upp. Trots det är vi ett enhetligt folk, en enhetlig nation och därigenom en gemenskap som har ett gemensamt intresse att försvara.

Hur svarar vi mot att arbetslivet förändras, eller mot klimatförändringen, hur svarar vi mot det faktum att vår befolkning åldras, mot att invandringen ökar eller mot att glesbygder förtvinas? Och – hur svarar vi mot de känslor av osäkerhet som förändringarna väcker, rentav rädsla och protester. Känslan av säkerhet växer långsamt, men kan rubbas på ett ögonblick.

Vår uppgift är att förutse medborgarnas känslor, att ta dem på allvar. Förtroendet för folkväldet växte fram under årtiondenas lopp i det självständiga Finland. Vi måste varje dag leva upp till det förtroendet. Vi måste hitta och dela det som vi har gemensamt, inte det som skiljer oss åt.

Vi är ett litet, enigt och tryggt land. Vi har ett jämlikt, utbildat och uthålligt folk. Därför kan vi ihärdiga, smidiga och starka gå förändringar till mötes. Vi har nycklarna till fortsatt framgång i våra händer. Låt oss använda dem.

Fru talman, jag vill lyckönska riksdagens presidium med anledning av det förtroende ni visats och önskar er alla framgång i ert viktiga uppdrag. Härmed förklarar jag 2018 års riksmöte öppnat.

Tietoja julkaisijasta

Tasavallan presidentin kanslia
Tasavallan presidentin kanslia
Mariankatu 2
00170 Helsinki

http://www.presidentti.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Tasavallan presidentin kanslia

President Niinistö firar sin födelsedag i arbetets tecken16.8.2018 10:44Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 31/2018 16.8.2018 Republikens president Sauli Niinistö fyller 70 år den 24 augusti 2018. President Niinistö firar inte sin bemärkelsedag, utan dagen går i arbetets tecken. Eventuell uppvaktning önskar president Niinistö att riktas till välgörenhet. Som mottagare av donationerna har presidenten valt Tukikummit, en stiftelse som stöder unga som hotas av marginalisering, och Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö ry, en förening som arbetar till förmån för behövande. En födelsedagsintervju med republikens president sänds i Yle Radio 1 lördagen den 25 augusti kl. 13-14. I direktsändningen intervjuas president Niinistö av flera redaktörer under ledning av Yles ansvariga producent Petri Kejonen. Kontonummer för eventuella donationer: Tukikummit: IBAN FI14 8000 1971 3807 88, meddelande: Sauli Niinistö 70 år Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö ry: IBAN FI80 8000 1170 0790 90, meddelande: Sauli Niinistö 70 år

Presidentti Niinistö viettää syntymäpäiviään työn merkeissä16.8.2018 10:43Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 31/2018 16.8.2018 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö täyttää 70 vuotta 24. elokuuta 2018. Presidentti Niinistö ei juhlista merkkipäiväänsä, vaan viettää sitä työn merkeissä. Mahdolliset muistamiset presidentti Niinistö toivoo suunnattavan hyväntekeväisyyteen. Presidentin valitsemia hyväntekeväisyyskohteita ovat syrjäytymisvaarassa olevia nuoria tukeva Tukikummit-säätiö ja vähäosaisten hyväksi toimiva Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö ry. Tasavallan presidentin syntymäpäivähaastattelu kuullaan lauantaina 25. elokuuta Yle Radio 1:llä klo 13–14. Presidentti Niinistöä haastattelee suorassa lähetyksessä Ylen vastaavan tuottajan Petri Kejosen johdolla useampi toimittaja. Tilinumerot mahdollisia lahjoituksia varten: Tukikummit-säätiö: IBAN FI14 8000 1971 3807 88, viestiksi: Sauli Niinistö 70v. Veikko ja Lahja Hurstin Laupeudentyö ry: IBAN FI80 8000 1170 0790 90, viestiksi: Sauli Niinistö 70v.

President Niinistö to make a working visit to Russia10.8.2018 15:03Tiedote

Office of the President of the Republic Press Release 30/2018 10 August 2018 President of the Republic of Finland Sauli Niinistö will make a working visit to Russia and meet President of Russia Vladimir Putin in Sochi on 22 August 2018. The meeting will take place at President Putin’s Sochi residence. During the working visit, the presidents will discuss current international, regional and bilateral topics. Following their discussions and working lunch, the presidents will hold a joint press conference. President Niinistö and President Putin last met in conjunction with the #HELSINKI2018 meeting on 16 July 2018.

President Niinistö på arbetsbesök till Ryssland10.8.2018 15:02Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 30/2018 10.8.2018 Republikens president Sauli Niinistö avlägger ett arbetsbesök i Ryssland och träffar Rysslands president Vladimir Putin den 22 augusti 2018 i Sotji. Mötet hålls i president Putins Sotji residens. Under arbetsbesöket diskuterar presidenterna aktuella internationella, regionala och bilaterala frågor. Efter diskussionen och en arbetslunch håller presidenterna en gemensam presskonferens. President Niinistö och president Putin träffades senast den 16 juli 2018 i samband med mötet #HELSINKI2018.

Presidentti Niinistö työvierailulle Venäjälle10.8.2018 15:02Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 30/2018 10.8.2018 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö tekee työvierailun Venäjälle ja tapaa Venäjän presidentti Vladimir Putinin 22. elokuuta 2018 Sotshissa. Tapaaminen pidetään presidentti Putinin Sotshin residenssissä. Työvierailun aikana presidentit keskustelevat ajankohtaisista kansainvälisistä, alueellisista ja kahdenvälisistä kysymyksistä. Presidenttien välisen keskustelun ja työlounaan jälkeen presidentit pitävät yhteisen lehdistötilaisuuden. Presidentti Niinistö ja presidentti Putin tapasivat edellisen kerran 16. heinäkuuta 2018 #HELSINKI2018-tapaamisen yhteydessä.

French President Emmanuel Macron to visit Finland30.7.2018 12:40Tiedote

Office of the President of the Republic Press Release 29/2018 30 July 2018 The French President Emmanuel Macron and his spouse Brigitte Macron will make an official visit to Finland from 29 to 30 August 2018. The visit will be hosted by President of the Republic Sauli Niinistö together with Mrs. Jenni Haukio. President Macron will also meet with Prime Minister Juha Sipilä. A more detailed program will be announced closer to the visit.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme