Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av riksmötet den 6 februari 2018

Jaa

Får publiceras den 6 februari 2018 kl. 14.15

Med reservation för ändringar

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk!

Ni inleder nu det sista riksmötet under denna valperiod. Jag har alltid fascinerats av ordet ”riksmöte”, det är något traditionsrikt och högtidligt över det, men samtidigt också något förväntansfullt och förpliktande.

Trots att valperioden går mot sitt slut är listan på saker att göra ändlös. Världen roterar inte i takt med valperioderna, utan det finns mycket att göra för varje dag av varje riksmöte. Och det är därför vi är här.

Stora frågor som väckt mycket diskussion tas nu upp till behandling i riksdagen. Social- och hälsovårdsreformen, underrättelselagarna – det är inga entydiga och enkla frågor att lösa. Jag önskar också att ingen utger sig för att sitta på den absoluta sanningen. Folkväldet brukar fungera så att det i sista hand är det sunda förnuftet som vinner, folket förstår argument, inte agitation. Alltså förnuftets röst, inte provokation.

Jag har enbart goda erfarenheter av samarbetet med riksdagen. Den grundlagsreform som godkändes 2011 var betydande: i den fick riksdagen ställningen som den högsta beslutfattaren i fall av oenighet mellan regeringen och presidenten. Som talman ansåg jag att detta var en god idé.

Som president är jag fortfarande av samma åsikt. Genom reformen skapades ett slags koppling, inte juridiskt förpliktande, men i alla fall en koppling till presidentens parlamentariska ansvar. För att uttrycka mig på klarspråk: Presidenten måste noggrant veta och förstå, vad folkväldet har i tankarna. Av er får jag höra det, och jag har lyssnat.

Ett arbetssätt som jag gärna vill vidareutveckla är kontakten med riksdagspartiernas ordförande. Vi har haft för vana att diskutera frågor som gäller säkerhet, eftersom de har långtgående verkningar över flera valperioder. Men det finns andra frågor som sträcker sig över många valperioder. Exempelvis klimatförändringen, samhällsstrukturerna som är i ständig förändring och EU-politikens inriktning. Det vore bra att diskutera också om dem utanför dagspolitiken. Om det behövs ett forum för denna diskussion, står jag gärna till tjänst. Om ett ämne inte är presidentens bord, kan jag ändå som värd skapa förutsättningar för diskussionen.

Tack vare dessa diskussioner skulle det kanske vara möjligt att hitta en längre och starkare röd tråd, en tråd som inte brister när regeringsansvaret byts.

* * *

Nu ljusnar det med fart. Ekonomin växer och arbetslösheten minskar. Det har vi länge väntat på med iver. Nu gäller det att värna om tillväxten och se till att den fortsätter.

Det är förståeligt att det efter magra år och nedskärningar åter har uppstått utgiftstryck och icke-tillgodosedda behov. Det är bra att utvärdera dem. Jag måste dock påminna om att det under stimulansåtgärderna talades om att ”tillväxten nog kommer att ta hand om skulderna”. Om det plötsligt börjar heta ”nu när vi har råd att öka utgifterna”, så kommer skuldsättningen än en gång att förbi oåtgärdad. Samtidigt kommer vi allt närmare den dag då den verkliga bördan av skuldsättningen börjar kännas i takt med att räntorna stiger.

Vi har i flera repriser fått uppleva hur ett ekonomiskt uppsving snabbt får oss att tro att det är det nya normala, ett givet faktum för framtiden, och i enlighet med det lever vi över våra tillgångar. Nu har vi inte råd att gå i den fällan, än så länge ser vi bara början av det stora tryck som beror på den förändrade befolkningsstrukturen – och detta i ett läge där vi redan är färdigt skuldsatta. Det är lätt att förkunna måttfullhet, men särskilt aktörerna inom ekonomin och beslutsfattarna bör komma ihåg att det bästa är att själv föregå med gott exempel.

* * *

Också Europeiska unionen har hittat tillbaka till ett tillväxtspår och den förbättrade ekonomin märks också i vidare omfattning som en positiv atmosfär kring unionen.

De goda nyheterna väcker förhoppningar om en internt starkare union, om att Europa är på väg tillbaka in på världskartan. Året som börjat är utan tvekan avgörande för i vilken riktning unionen utvecklas i framtiden.

Unionen har ibland beskrivits som ett hus med tak och väggar där inredningen fortfarande saknas. Nu är det dags att ta fram tydliga visioner om hur unionen främjar EU-medborgarnas levnadsförhållanden. Visioner finns det nog gott om; också president Macron har bidragit med ett förslag om en omfattande medborgarkonsultation.

De första stegen mot en säkerhetsgemenskap har redan tagits. Finland går i täten för detta arbete. Terrorismen har lett till ett tätare samarbete mellan myndigheter, och inom försvarssektorn har man inlett ett permanent strukturellt samarbete.

Europa kommer även i fortsättningen att vara utsatt för ett tryck skapat av befolkningsrörelser, troligtvis i allt större utsträckning, och särskilt från Afrika. Det bästa sättet att stävja trycket är de insatser som görs på ort och ställe för att förbättra levnadsförhållandena. Både de enskilda EU-medlemsstaterna och unionen själv bedriver utvecklingssamarbete, ett arbete som kunde vara bättre samordnat.

Unionen borde utveckla gemensamma förfaranden för gränskontroll, för handläggning av asylansökningar och för återsändningar. Innehållet i och tolkningen av såväl Schengenavtalet som Dublinavtalet behöver förtydligas.

EU är inte på väg att bli en förbundsstat, men integrationen, som ställvis obemärkt fördjupas, kan också skapa kvistiga problem för Finland. Jag syftar på planerna att utveckla den europeiska gemensamma valutan euro och eventuella förslag om att öka det gemensamma ansvaret.

Det är uppenbart att euron är förknippad med problem. Men det är lika uppenbart att en ändring av grunderna för den gemensamma valutan kräver enhällighet. Också i denna process bör Finland vara en alert aktör. Det finns ett behov av en principiell diskussion.

* * *

I en färsk undersökning om värderingar lyfte finländarna fram säkerhet som den viktigaste värderingen. Världen har blivit oroligare och instabiliteten syns också hos oss.

Vad är säkerhet? Säkerhet är förtroende för människor, omvärlden och samhällets strukturer. Förtroende för att beslutsfattarna och myndigheterna bemöter oss rätt och kan svara mot förändringarna i världen. Förtroende för en polis, brandmans och sjukskötares yrkesskicklighet. Säkerhet är också att upprätthålla landets försvar och vår försörjningsberedskap.

Finland har trappat upp takten för att svara mot de snabba förändringarna i säkerhetsmiljön. Många lagstiftningsprojekt har gått framåt och lett till att vi har bättre beredskap. Regeringen och riksdagen har varit på alerten och det är en säkerhetsfaktor i sig.

Förtroende och den känsla av trygghet som förtroende skapar, dem måste vi alla vaksamt värna om. När det gäller kärlek till nästan, omsorg och jämlikhet är vi alla aktörer. Förtroende skapas genom att vi respekterar varandra och tar hand om våra medmänniskor. Det krävs pengar, myndigheter, tjänster och materiel, men framför allt krävs det att var och en av oss deltar i att skapa sammanhållning.

* * *

Riksdagen är Finlands högsta statliga organ. Dess anseende bygger på er egen insats – på att ni värdesätter varandra och ert gemensamma arbete.

Ert krävande uppdrag är att förstå förändringarna i världen. Att förstå att vi inte kan stoppa förändringen och att förstå hur vi bäst kan se till att detta land och detta folk håller takt med utvecklingen. Det talas mycket om att vår enhetliga kultur håller på att lösas upp. Trots det är vi ett enhetligt folk, en enhetlig nation och därigenom en gemenskap som har ett gemensamt intresse att försvara.

Hur svarar vi mot att arbetslivet förändras, eller mot klimatförändringen, hur svarar vi mot det faktum att vår befolkning åldras, mot att invandringen ökar eller mot att glesbygder förtvinas? Och – hur svarar vi mot de känslor av osäkerhet som förändringarna väcker, rentav rädsla och protester. Känslan av säkerhet växer långsamt, men kan rubbas på ett ögonblick.

Vår uppgift är att förutse medborgarnas känslor, att ta dem på allvar. Förtroendet för folkväldet växte fram under årtiondenas lopp i det självständiga Finland. Vi måste varje dag leva upp till det förtroendet. Vi måste hitta och dela det som vi har gemensamt, inte det som skiljer oss åt.

Vi är ett litet, enigt och tryggt land. Vi har ett jämlikt, utbildat och uthålligt folk. Därför kan vi ihärdiga, smidiga och starka gå förändringar till mötes. Vi har nycklarna till fortsatt framgång i våra händer. Låt oss använda dem.

Fru talman, jag vill lyckönska riksdagens presidium med anledning av det förtroende ni visats och önskar er alla framgång i ert viktiga uppdrag. Härmed förklarar jag 2018 års riksmöte öppnat.

Tietoja julkaisijasta

Tasavallan presidentin kanslia
Tasavallan presidentin kanslia
Mariankatu 2
00170 Helsinki

http://www.presidentti.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Tasavallan presidentin kanslia

Presidentti Niinistö Georgian 100-vuotisjuhliin23.5.2018 15:40Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 22/2018 23.5.2018 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö osallistuu Georgian ensimmäisen demokraattisen valtion 100-vuotisjuhlaan lauantaina 26. toukokuuta 2018 Tbilisissä. Juhlaan osallistuvat myös muun muassa Latvian, Liettuan, Puolan, Slovakian ja Armenian presidentit sekä Euroopan komission puheenjohtaja. Georgian presidentti Giorgi Margvelashvili ottaa vieraat vastaan Vapaudenaukiolla, jossa he osallistuvat juhlaseremoniaan. Päivään kuuluu myös muun muassa parlamentissa järjestettävä pyöreän pöydän keskustelu, jossa pohditaan keinoja aikaansaada hyvinvointia ja vaurautta seuraavan sadan vuoden aikana. Vierailu päättyy Georgian ensimmäistä itsenäisyysjulistusta jäljittelevään esitykseen National Youth and Children’s Palacessa. Vierailun aikana presidentti Niinistöllä on kahdenvälinen tapaaminen Georgian presidentti Giorgi Margvelashvilin ja Armenian presidentti Armen Sarkissianin kanssa. Kyseessä on presidentti Niinistön ensimmäinen vierailu Ge

President Niinistö till Georgiens 100-årsjubileum23.5.2018 15:40Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 22/2018 23.5.2018 Republikens president Sauli Niinistö deltar i 100-årsjubileet av Georgiens första demokratiska stat lördagen den 26 maj 2018 i Tbilisi. I högtiden deltar även bland andra Lettlands, Litauens, Polens, Slovakiens och Armeniens presidenter och ordföranden för Europeiska kommissionen. Georgiens president Giorgi Margvelasjvili tar emot gästerna på Frihetstorget där de deltar i en högtidsceremoni. På dagens program står även en rundabordsdiskussion i parlamentet om olika förfaringssätt för att skapa välmående och välfärd för de följande hundra åren. Besöket avslutas i National Youth and Children’s Palace med en föreställning som återger Georgiens första självständighetsdeklaration. Under besöket har president Niinistö ett bilateralt möte med Georgiens president Giorgi Margvelasjvili och Armeniens president Armen Sarkissian. Detta är president Niinistös första besök i Georgien.

President Niinistö attends Georgia’s 100th Anniversary23.5.2018 15:39Tiedote

Office of the President of the Republic Press release 22/2018 23 May 2018 President of the Republic of Finland Sauli Niinistö will attend the 100th Anniversary of Georgia’s First Democratic Republic in Tbilisi on 26 May 2018. Other guests will include the presidents of Latvia, Lithuania, Poland, Slovakia and Armenia as well as the President of the European Commission. President of Georgia Giorgi Margvelashvili will receive the guests at the Freedom Square where a ceremony is held. Later in the day, a round-table discussion will be organised at the Parliament of Georgia to discuss the future of Europe and international partnerships in the next hundred years. The visit will conclude with an enactment depicting the first declaration of independence at the National Youth and Children’s Palace. During his visit, President Niinistö will have bilateral meetings with President of Georgia Giorgi Margvelashvili and President of Armenia Armen Sarkissian. This will be the first visit to Georgia by

Change of Special Adviser to the President of the Republic18.5.2018 13:01Tiedote

Office of the President of the Republic Press release 21/2018 18 May 2018 Juuso Rönnholm, Master of Social Sciences, will become Special Adviser to the President of the Republic of Finland and a Cabinet member as of 1 June 2018. Rönnholm joins the Office of the President of the Republic of Finland from the Ministry of Justice, where he has served as Special Adviser to Minister Antti Häkkänen. Rönnholm also served as Special Adviser to President Niinistö from June 2017 to January 2018. He has earlier served as former Minister Risikko’s Special Adviser at the Ministry of the Interior, the Ministry of Social Affairs and Health, and at the Ministry of Transport and Communications. Pete Pokkinen, the current Special Adviser to the President of the Republic, will become Executive Adviser and Head of Public Affairs in Finland of the Nordea Group starting in early June. Pokkinen has served as Special Adviser to President Niinistö since June 2015, apart from the period between June 2017 and Jan

Republikens president får ny specialmedarbetare18.5.2018 13:01Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 21/2018 18.5.2018 Politices magister Juuso Rönnholm tillträder som specialmedarbetare till republikens president och medlem i kabinettet den 1 juni 2018. Rönnholm övergår till republikens presidents kansli från justitieministeriet där han har varit justitieminister Antti Häkkänens specialmedarbetare. Rönnholm har redan tidigare tjänstgjort som president Niinistös specialmedarbetare från juni 2017 till januari 2018. Dessförinnan var Rönnholm bland annat specialmedarbetare till Paula Risikko då hon var minister i inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt kommunikationsministeriet. Republikens presidents nuvarande specialmedarbetare Pete Pokkinen övergår i början av juni till Nordea som rådgivare till koncernledningen och chef för Nordeas samhällsrelationer i Finland. Pokkinen har varit specialmedarbetare till republikens president sedan juni 2015, med undantag för en period från juni 2017 till januari 2018.

Tasavallan presidentin erityisavustaja vaihtuu18.5.2018 13:01Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 21/2018 18.5.2018 Tasavallan presidentin erityisavustajana ja kabinetin jäsenenä aloittaa 1. kesäkuuta 2018 valtiotieteiden maisteri Juuso Rönnholm. Rönnholm siirtyy tasavallan presidentin kansliaan oikeusministeriöstä, jossa hän on toiminut oikeusministeri Antti Häkkäsen erityisavustajana. Rönnholm toimi presidentti Niinistön erityisavustajana myös kesäkuusta 2017 tammikuuhun 2018. Aiemmin Rönnholm on muun muassa toiminut silloisen ministerin Paula Risikon erityisavustajana sisäministeriössä, sosiaali- ja terveys- sekä liikenne- ja viestintäministeriöissä. Tasavallan presidentin nykyinen erityisavustaja Pete Pokkinen siirtyy kesäkuun alussa Nordealle konsernijohdon neuvonantajaksi sekä Suomen yhteiskuntasuhdejohtajaksi. Pokkinen on työskennellyt presidentin erityisavustajana kesäkuusta 2015, lukuun ottamatta ajanjaksoa kesäkuusta 2017 tammikuuhun 2018.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme