Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av riksmötet den 6 februari 2018

Jaa

Får publiceras den 6 februari 2018 kl. 14.15

Med reservation för ändringar

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk!

Ni inleder nu det sista riksmötet under denna valperiod. Jag har alltid fascinerats av ordet ”riksmöte”, det är något traditionsrikt och högtidligt över det, men samtidigt också något förväntansfullt och förpliktande.

Trots att valperioden går mot sitt slut är listan på saker att göra ändlös. Världen roterar inte i takt med valperioderna, utan det finns mycket att göra för varje dag av varje riksmöte. Och det är därför vi är här.

Stora frågor som väckt mycket diskussion tas nu upp till behandling i riksdagen. Social- och hälsovårdsreformen, underrättelselagarna – det är inga entydiga och enkla frågor att lösa. Jag önskar också att ingen utger sig för att sitta på den absoluta sanningen. Folkväldet brukar fungera så att det i sista hand är det sunda förnuftet som vinner, folket förstår argument, inte agitation. Alltså förnuftets röst, inte provokation.

Jag har enbart goda erfarenheter av samarbetet med riksdagen. Den grundlagsreform som godkändes 2011 var betydande: i den fick riksdagen ställningen som den högsta beslutfattaren i fall av oenighet mellan regeringen och presidenten. Som talman ansåg jag att detta var en god idé.

Som president är jag fortfarande av samma åsikt. Genom reformen skapades ett slags koppling, inte juridiskt förpliktande, men i alla fall en koppling till presidentens parlamentariska ansvar. För att uttrycka mig på klarspråk: Presidenten måste noggrant veta och förstå, vad folkväldet har i tankarna. Av er får jag höra det, och jag har lyssnat.

Ett arbetssätt som jag gärna vill vidareutveckla är kontakten med riksdagspartiernas ordförande. Vi har haft för vana att diskutera frågor som gäller säkerhet, eftersom de har långtgående verkningar över flera valperioder. Men det finns andra frågor som sträcker sig över många valperioder. Exempelvis klimatförändringen, samhällsstrukturerna som är i ständig förändring och EU-politikens inriktning. Det vore bra att diskutera också om dem utanför dagspolitiken. Om det behövs ett forum för denna diskussion, står jag gärna till tjänst. Om ett ämne inte är presidentens bord, kan jag ändå som värd skapa förutsättningar för diskussionen.

Tack vare dessa diskussioner skulle det kanske vara möjligt att hitta en längre och starkare röd tråd, en tråd som inte brister när regeringsansvaret byts.

* * *

Nu ljusnar det med fart. Ekonomin växer och arbetslösheten minskar. Det har vi länge väntat på med iver. Nu gäller det att värna om tillväxten och se till att den fortsätter.

Det är förståeligt att det efter magra år och nedskärningar åter har uppstått utgiftstryck och icke-tillgodosedda behov. Det är bra att utvärdera dem. Jag måste dock påminna om att det under stimulansåtgärderna talades om att ”tillväxten nog kommer att ta hand om skulderna”. Om det plötsligt börjar heta ”nu när vi har råd att öka utgifterna”, så kommer skuldsättningen än en gång att förbi oåtgärdad. Samtidigt kommer vi allt närmare den dag då den verkliga bördan av skuldsättningen börjar kännas i takt med att räntorna stiger.

Vi har i flera repriser fått uppleva hur ett ekonomiskt uppsving snabbt får oss att tro att det är det nya normala, ett givet faktum för framtiden, och i enlighet med det lever vi över våra tillgångar. Nu har vi inte råd att gå i den fällan, än så länge ser vi bara början av det stora tryck som beror på den förändrade befolkningsstrukturen – och detta i ett läge där vi redan är färdigt skuldsatta. Det är lätt att förkunna måttfullhet, men särskilt aktörerna inom ekonomin och beslutsfattarna bör komma ihåg att det bästa är att själv föregå med gott exempel.

* * *

Också Europeiska unionen har hittat tillbaka till ett tillväxtspår och den förbättrade ekonomin märks också i vidare omfattning som en positiv atmosfär kring unionen.

De goda nyheterna väcker förhoppningar om en internt starkare union, om att Europa är på väg tillbaka in på världskartan. Året som börjat är utan tvekan avgörande för i vilken riktning unionen utvecklas i framtiden.

Unionen har ibland beskrivits som ett hus med tak och väggar där inredningen fortfarande saknas. Nu är det dags att ta fram tydliga visioner om hur unionen främjar EU-medborgarnas levnadsförhållanden. Visioner finns det nog gott om; också president Macron har bidragit med ett förslag om en omfattande medborgarkonsultation.

De första stegen mot en säkerhetsgemenskap har redan tagits. Finland går i täten för detta arbete. Terrorismen har lett till ett tätare samarbete mellan myndigheter, och inom försvarssektorn har man inlett ett permanent strukturellt samarbete.

Europa kommer även i fortsättningen att vara utsatt för ett tryck skapat av befolkningsrörelser, troligtvis i allt större utsträckning, och särskilt från Afrika. Det bästa sättet att stävja trycket är de insatser som görs på ort och ställe för att förbättra levnadsförhållandena. Både de enskilda EU-medlemsstaterna och unionen själv bedriver utvecklingssamarbete, ett arbete som kunde vara bättre samordnat.

Unionen borde utveckla gemensamma förfaranden för gränskontroll, för handläggning av asylansökningar och för återsändningar. Innehållet i och tolkningen av såväl Schengenavtalet som Dublinavtalet behöver förtydligas.

EU är inte på väg att bli en förbundsstat, men integrationen, som ställvis obemärkt fördjupas, kan också skapa kvistiga problem för Finland. Jag syftar på planerna att utveckla den europeiska gemensamma valutan euro och eventuella förslag om att öka det gemensamma ansvaret.

Det är uppenbart att euron är förknippad med problem. Men det är lika uppenbart att en ändring av grunderna för den gemensamma valutan kräver enhällighet. Också i denna process bör Finland vara en alert aktör. Det finns ett behov av en principiell diskussion.

* * *

I en färsk undersökning om värderingar lyfte finländarna fram säkerhet som den viktigaste värderingen. Världen har blivit oroligare och instabiliteten syns också hos oss.

Vad är säkerhet? Säkerhet är förtroende för människor, omvärlden och samhällets strukturer. Förtroende för att beslutsfattarna och myndigheterna bemöter oss rätt och kan svara mot förändringarna i världen. Förtroende för en polis, brandmans och sjukskötares yrkesskicklighet. Säkerhet är också att upprätthålla landets försvar och vår försörjningsberedskap.

Finland har trappat upp takten för att svara mot de snabba förändringarna i säkerhetsmiljön. Många lagstiftningsprojekt har gått framåt och lett till att vi har bättre beredskap. Regeringen och riksdagen har varit på alerten och det är en säkerhetsfaktor i sig.

Förtroende och den känsla av trygghet som förtroende skapar, dem måste vi alla vaksamt värna om. När det gäller kärlek till nästan, omsorg och jämlikhet är vi alla aktörer. Förtroende skapas genom att vi respekterar varandra och tar hand om våra medmänniskor. Det krävs pengar, myndigheter, tjänster och materiel, men framför allt krävs det att var och en av oss deltar i att skapa sammanhållning.

* * *

Riksdagen är Finlands högsta statliga organ. Dess anseende bygger på er egen insats – på att ni värdesätter varandra och ert gemensamma arbete.

Ert krävande uppdrag är att förstå förändringarna i världen. Att förstå att vi inte kan stoppa förändringen och att förstå hur vi bäst kan se till att detta land och detta folk håller takt med utvecklingen. Det talas mycket om att vår enhetliga kultur håller på att lösas upp. Trots det är vi ett enhetligt folk, en enhetlig nation och därigenom en gemenskap som har ett gemensamt intresse att försvara.

Hur svarar vi mot att arbetslivet förändras, eller mot klimatförändringen, hur svarar vi mot det faktum att vår befolkning åldras, mot att invandringen ökar eller mot att glesbygder förtvinas? Och – hur svarar vi mot de känslor av osäkerhet som förändringarna väcker, rentav rädsla och protester. Känslan av säkerhet växer långsamt, men kan rubbas på ett ögonblick.

Vår uppgift är att förutse medborgarnas känslor, att ta dem på allvar. Förtroendet för folkväldet växte fram under årtiondenas lopp i det självständiga Finland. Vi måste varje dag leva upp till det förtroendet. Vi måste hitta och dela det som vi har gemensamt, inte det som skiljer oss åt.

Vi är ett litet, enigt och tryggt land. Vi har ett jämlikt, utbildat och uthålligt folk. Därför kan vi ihärdiga, smidiga och starka gå förändringar till mötes. Vi har nycklarna till fortsatt framgång i våra händer. Låt oss använda dem.

Fru talman, jag vill lyckönska riksdagens presidium med anledning av det förtroende ni visats och önskar er alla framgång i ert viktiga uppdrag. Härmed förklarar jag 2018 års riksmöte öppnat.

Tietoja julkaisijasta

Tasavallan presidentin kanslia
Tasavallan presidentin kanslia
Mariankatu 2
00170 Helsinki

http://www.presidentti.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Tasavallan presidentin kanslia

President Niinistö to attend Parliamentary Assembly of the Council of Europe in Strasbourg17.1.2019 11:48Tiedote

Office of the President of the Republic Press Release 2/2019 17 January 2019 President of the Republic of Finland Sauli Niinistö will attend the Winter Session of the Parliamentary Assembly of the Council of Europe in Strasbourg, France on Wednesday, 23 January 2019. President Niinistö will address the Assembly, after which the representatives of the Council of Europe member states will have an opportunity to ask questions. Finland currently holds the Presidency of the Council of Europe from 21 November 2018 to 17 May 2019. During his visit to Strasbourg, President Niinistö is scheduled to meet with Secretary General of the Council of Europe Thorbjørn Jagland, President of the Parliamentary Assembly of the Council of Europe Liliane Maury Pasquier, Council of Europe Commissioner for Human Rights Dunja Mijatović and President of the European Court of Human Rights Guido Raimondi. President Niinistö will also attend a ceremony to mark the International Day of Commemoration in Memory of the

President Niinistö till Europarådets parlamentariska församlings session i Strasbourg17.1.2019 11:47Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 2/2019 17.1.2019 Republikens president Sauli Niinistö deltar i Europarådets parlamentariska församlings session onsdagen den 23 januari 2019 i Strasbourg i Frankrike. Vid sessionen håller president Niinistö ett anförande varefter ledamöterna från Europarådets medlemsländer har möjlighet att ställa frågor till honom. Finland är ordförande i Europarådet från den 21 november 2018 till den 17 maj 2019. I Strasbourg träffar president Niinistö också Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland, ordföranden för Europarådets parlamentariska församling Liliane Maury Pasquier, Europarådets människorättskommissarie Dunja Mijatović och presidenten för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Guido Raimondi. Utöver detta deltar president Niinistö i ceremonin för den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Presidentti Niinistö Euroopan neuvoston parlamentaariseen yleiskokoukseen Strasbourgiin17.1.2019 11:47Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 2/2019 17.1.2019 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö osallistuu Euroopan neuvoston parlamentaarisen yleiskokouksen täysistuntoon keskiviikkona 23. tammikuuta 2019 Strasbourgissa, Ranskassa. Presidentti Niinistö pitää yleiskokouksessa puheen, jonka jälkeen Euroopan neuvoston jäsenmaiden edustajilla on mahdollisuus esittää hänelle kysymyksiä. Suomi toimii Euroopan neuvoston puheenjohtajana 21.11.2018‒17.5.2019 välisen ajan. Presidentti Niinistö tapaa Strasbourgissa myös Euroopan neuvoston pääsihteeri Thorbjørn Jaglandin, parlamentaarisen yleiskokouksen puheenjohtaja Liliane Maury Pasquierin, ihmisoikeusvaltuutettu Dunja Mijatovićin ja Euroopan ihmisoikeustuomioistuimen presidentti Guido Raimondin. Lisäksi presidentti Niinistö osallistuu kansainvälisen holokaustin uhrien muistopäivän seremoniatilaisuuteen.

President Niinistö to make a state visit to China7.1.2019 09:25Tiedote

Office of the President of the Republic Press Release 1/2019 7 January 2019 The President of the Republic of Finland Sauli Niinistö and his spouse Mrs Jenni Haukio will make a state visit to China on 14-15 January 2019. President Niinistö will meet with the President of China Xi Jinping in Beijing on Monday 14 January. In addition to bilateral relations between Finland and China, the presidents will discuss relations between great powers and other international topics. The programme will also include meetings for example with Chinese premier Li Keqiang and the Chairman of the National People’s Congress Li Zhanshu as well as a high-level seminar on climate change. During their visit, President Niinistö and Mrs Haukio will also attend the opening of the China-Finland Winter Sport Year. During President Xi’s state visit to Finland in April 2017, President Niinistö and President Xi agreed to hold a theme year dedicated to winter sports between the two countries. President Niinistö’s delega

President Niinistö på statsbesök till Kina7.1.2019 09:25Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 1/2019 7.1.2019 Republikens president Sauli Niinistö och hans maka Jenni Haukio avlägger statsbesök i Kina den 14–15 januari 2019. President Niinistö träffar Kinas president Xi Jinping i Peking måndagen den 14 januari. Presidenterna kommer att diskutera relationerna mellan Finland och Kina, stormaktsrelationerna och andra internationella frågor. I programmet ingår även möten bl.a. med Kinas premiärminister Li Keqiang och talmannen för Kinas nationella folkkongress Li Zhanshu samt ett högnivåseminarium om klimatförändringen. President Niinistö och fru Haukio deltar under besöket också i invigningen av Kinas och Finlands gemensamma temaår för vinteridrott. I samband med att president Xi Jinping avlade statsbesök i Finland i april 2017 beslutade president Niinistö och president Xi att länderna ska ordna ett gemensamt temaår för vinteridrott. I president Niinistös följe i Peking ingår utrikeshandels- och utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen

Presidentti Niinistö valtiovierailulle Kiinaan7.1.2019 09:24Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 1/2019 7.1.2019 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö tekee puolisonsa Jenni Haukion kanssa valtiovierailun Kiinaan 14.–15. tammikuuta 2019. Presidentti Niinistö tapaa Kiinan presidentti Xi Jinpingin Pekingissä maanantaina 14. tammikuuta. Presidenttien välisissä keskusteluissa ovat esillä Suomen ja Kiinan kahdenvälisten suhteiden lisäksi myös suurvaltasuhteet ja muut kansainväliset aiheet. Ohjelmassa on lisäksi tapaamiset muun muassa Kiinan pääministeri Li Keqiangin ja Kiinan kansankongressin puhemiehen Li Zhanshun kanssa sekä ilmastonmuutosta koskeva korkean tason seminaari. Presidentti Niinistö ja rouva Haukio osallistuvat vierailullaan myös Kiinan ja Suomen yhteisen talviurheiluvuoden avajaisiin. Presidentti Niinistö ja presidentti Xi sopivat maiden välisen talviurheilun teemavuoden järjestämisestä presidentti Xin Suomen valtiovierailun yhteydessä huhtikuussa 2017. Presidentti Niinistön seurueeseen Pekingissä kuuluvat ulkomaankauppa- ja kehitys

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme