Resultaten från de kommunala sysselsättningsförsöken bör följas upp systematiskt

De regionala sysselsättningsförsöken 2017–2018 minskade antalet långtidsarbetslösa och arbetslöshetsgraden i försöksområdena. Utifrån statistik från registret över arbetssökande kan man dock inte dra slutsatser om i vilken grad utvecklingen påverkades av ökat deltagande i tjänsterna eller av anställningar på den öppna arbetsmarknaden.

Föremål för revisionen var arbets- och näringsbyråernas offentliga arbetskrafts- och företagsservice samt genomförandet av sysselsättningsreformerna under regeringsperioden 2015–2019. Av reformerna granskades de regionala sysselsättningsförsöken och de periodiska intervjuerna med arbetssökande.

”Förra regeringsperioden gjordes det många reformer på samma gång. Reformernas överlappning försvårar analysen av deras konsekvenser. I fortsättningen bör stora reformer och försök genomföras så, att man kan göra högkvalitativa utvärderingar av dem”, säger ledande effektivitetsrevisor Hannu Tervo.

Ökningen av arbets- och näringsbyråernas periodiska intervjuer ledde till fler kontakter med kunderna och effektivare vägledning av arbetssökande till olika tjänster. Genom fler intervjuer ökade dock även belastningen på byråernas personal. Som helhet var reformen positiv enligt revisionen.

Arbets- och näringsförvaltningen har haft rimliga förutsättningar att ge service trots minskade anslag

År 2015 använde arbets- och näringsförvaltningen knappt 600 miljoner euro för att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten. År 2018 användes knappt 490 miljoner euro i anslagsmedel eller cirka 18 procent mindre än 2015.

Arbets- och näringsförvaltningen har haft förhållandevis goda förutsättningar att tillhandahålla arbetskraftsservice trots minskade anslag. Dessutom förbättrades sysselsättningsläget mot slutet av den granskade perioden, vilket minskade behovet av arbets- och näringstjänster.

”Sammantaget minskade upphandlingen av tjänster något under den granskade perioden. Användningen av tjänster med mindre sysselsättningspåverkan såsom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, träning och kommuners lönesubventioner ökade dock något”, konstaterar Tervo.

Ta del av publikationen: Arbetskraftsservice: utbud och reformer 2015–2019