Statens revisionsverk har publicerat berättelsen om valfinansieringen vid riksdagsvalet våren 2019. Samtliga invalda riksdagsledamöter och utsedda ersättare lämnade in den föreskrivna redovisningen om valfinansieringen till revisionsverket. Redovisningsskyldigheten gällde sammanlagt 277 personer, av vilka 92 kompletterade eller korrigerade sin redovisning på revisionsverkets begäran.

Utifrån valfinansieringsredovisningarna och de inlämnade kampanjkontoutdragen kunde man konstatera att riksdagskandidater också hade mottagit bidrag från parter från vilka det enligt valfinansieringslagen inte är tillåtet att ta emot bidrag. I dessa fall var det mottagna bidragsbeloppet mindre än 1 500 euro, varigenom bidraget och bidragsgivaren inte behöver anges separat i redovisningen.

”Det är inte tillåtet att ta emot bidrag till exempel om det inte går att ta reda på givaren. Stöd från utlandet får tas emot endast från enskilda personer och från sammanslutningar och stiftelser med samma ideologiska hållning som kandidaten. Dessutom är det enligt lag förbjudet att ta emot bidrag från bland annat staten, kommuner och samkommuner”, säger Pontus Londen, ledande redovisningsrevisor på Statens revisionsverk.

Vid riksdagsvalet uppdagades också några fall där kandidaten hade mottagit bidrag från en och samma bidragsgivare som översteg det lagstadgade maximibeloppet på 6 000 euro.

”Med hjälp av tillsynen över valfinansieringen kan vi säkerställa att kandidaterna redovisar bidragen enligt lag och att redovisningarna är tillräckligt noggranna och riktiga”, säger Londen.

Det fanns stora skillnader mellan kampanjkostnaderna för de invalda kandidaterna och de utsedda ersättarna. Det största beloppet var 115 547 euro och det minsta 308 euro. I genomsnitt uppgick kampanjkostnaderna till cirka 34 770 euro. Totalbeloppet för valkampanjerna i våras var därmed cirka 9,6 miljoner euro.

Enligt lag ska valfinansieringen täcka alla kostnader för valkampanjen. Kandidaters valfinansiering uppgick sammanlagt till 9,8 miljoner euro, av vilket cirka 6 miljoner euro bestod av bidrag från utomstående. Resten täcktes med kandidaternas egna eller stödföreningarnas medel.

”Efter redovisningarna av valfinansieringen – inklusive tilläggsutredningarna, kompletteringarna och korrigeringarna – har revisionsverket inget att anmärka. Vi har inte heller mottagit klagomål med anledning av redovisningarna”, sammanfattar Londen.

Samtliga redovisningar av valfinansieringen finns framlagda på Vaalirahoitusvalvonta.fi. Redovisningarna läggs alltid ut i tjänsten i realtid. Förhandsredovisningarna lades ut redan före valet, och de egentliga redovisningarna lämnades in före 17 juni, med undantag för fem redovisningar som lämnades in efter att fristen gått ut.

Statens revisionsverk övervakar vid val att de invalda kandidaterna och utsedda ersättarna redovisar sin valfinansiering. Revisionsverket kan vid behov begära kandidaterna lämna tilläggsinformation om finansieringen.

Ta del av publikationen:

Berättelse om tillsynen över valfinansieringen vid riksdagsvalet 2019

Läs mer om hur tillsynen över valfinansieringen verkställdes:

Riksdagsvalet 2019 ur revisorsperspektivet – Hur gick det till liksom?

Revisionsverkets rådgivning om tillsynen över val- och partifinansieringen:

Tfn 09 432 5899, vardagar kl. 10–14
vaalirahoitusvalvonta@vtv.fi
Vaalirahoitusvalvonta.fi