Rörligheten hos datautbytet om studieprestationer och hälsouppgifter mellan de nordiska länderna och de baltiska länderna utvecklas – Målet är en smidigare vardag mellan länderna

Detta framgår av en kartläggning av nuläget som publiceras idag den 30 november 2021 och som utarbetats av ett projekt som leds av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Projektet är en del av åtgärderna under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021. Projektet strävar efter att göra vardagen och rörligheten över gränserna smidigare för människor och företag genom att främja informationsutbytet mellan myndigheterna och andra väsentliga aktörer i Norden och Baltikum. 

"Norden och de baltiska länderna är enligt flera indikatorer ledande länder inom digitaliseringen. Människorna rör sig även aktivt över landsgränserna bland annat på grund av studier och arbete. I dessa situationer underlättas vardagen om de centrala uppgifterna förmedlas smidigt mellan myndigheterna och andra aktörer i länderna. Sådana uppgifter är till exempel uppgifter om studieprestationer samt centrala hälsouppgifter och läkemedelsordinationer. Det är också viktigt att man kan hitta information om lagstiftningen i ett annat land för att kunna verka som till exempel företagare i landet. Projektet under ordförandeskapsperioden fokuserar på dessa tre helheter", säger kommunminister Sirpa Paatero, som är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021.

Kartläggningen av nuläget visar att det till exempel i fråga om befolkningsuppgifter, hälsouppgifter och uppgifter om studieprestationer redan finns datautbyte mellan vissa länder. Exempel på detta är den nordiska flyttningsöverenskommelsen, utbytet av uppgifter om läkemedelsordinationer mellan Finland och Estland samt utbytet av uppgifter om studieprestationer på högskolenivå mellan Finland, Sverige och Norge. "Datautbytet omfattar ännu inte alla nordiska och baltiska länder, och vi vill för vår del främja detta mål i projektet", berättar projektchef Torbjörn Sandell vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som leder projektet.   

"Ofta är utmaningen att även om det finns nödvändig digital infrastruktur, fungerar de olika ländernas informationssystem ännu inte tillräckligt bra tillsammans. Språket och ordlistorna i systemen är inte enhetliga och uppgifterna har fyllts i på olika sätt i systemen. En del av utmaningarna gäller också ländernas olika lagstiftning. Lösningen på dessa frågor förutsätter ett målmedvetet samarbete mellan länderna samt ett tydligt gemensamt mål och en gemensam vision ", fortsätter Sandell. 

Gemensamma uppgifter om studier, hälsan och lagen underlättar vardagen

För närvarande är till exempel utbytet av studieprestationsuppgifter mer digitaliserat vid högskolorna än på andra stadiet. Finland, Sverige och Norge deltar i det EU-baserade EMREX-systemet och utbyter via systemet information om högskolestudier som genomförts i ett annat land. 

"En stor del av studieprestationsuppgifterna finns i maskinläsbar form, vilket underlättar den fortsatta utvecklingen. I studieprestationerna saknas dock ofta s.k. beskrivande information, varvid det är svårt att jämföra prestationernas innehåll", berättar Riikka Rissanen och Petteri Pulli vid Utbildningsstyrelsen. "Vi hoppas att EMREX-systemet utvidgas till att gälla alla nordiska och baltiska länder och att användningen ska utvidgas till att även inkludera studieuppgifterna på andra stadiet", fortsätter Rissanen.

En annan sak som underlättar människornas rörlighet är utbytet av centrala uppgifter om hälsan och läkemedelsordinationer mellan länderna. Detta förbättrar bl.a. patientsäkerheten om en person plötsligt måste uppsöka vård i ett annat land eller till exempel behöver ta ut fler receptbelagda läkemedel. 

"Mellan vissa europeiska länder befinner man sig i en situation där läkemedel som förskrivits i ett land kan expedieras i ett annat land. Utöver Finland och Estland används redan utbyte av uppgifter läkemedelsordinationer mellan Finland och Kroatien samt mellan Finland och Portugal. De största utmaningarna även i fråga om rörligheten hos hälsoinformationen gäller lagstiftningen, informationssystemens driftskompatibilitet och semantiska interoperabilitet. Dessa kan vara utmanande även inom ett land när flera olika datasystem används", berättar Minna Sinkkonen vid Institutet för hälsa och välfärd. 

Vad gäller att hitta information om lagstiftningen är utmaningen oftast att få information om lagstiftningen i andra nordiska och baltiska länder, något som kräver omfattande språkkunskaper i dagsläget eftersom det finns få översättningar av författningstexter. "Ett av projektets mål är att ta fram ett verktyg för att söka laguppgifter som till exempel personer som arbetar, studerar eller reser i de nordiska och baltiska länderna kan använda på sitt eget modersmål", säger utvecklingschef Aki Hietanen vid justitieministeriet. 

Den nu publicerade lägesbildsutredningen samlar nuläget hos datarörligheten i en och samma pärm samt fungerar som utgångspunkt för projektets fortsatta arbete och för att hitta en gemensam riktning.

Läs nulägeskartläggningen ”Baseline study of cross-border data exchange in Nordic and Baltic countries”: https://pub.norden.org/temanord2021-547

Vad handlar projektet om?

Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. I början av året inleddes projektet ”Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering” som anknyter till ordförandeskapet. Målet är att göra vardagen och rörligheten över gränserna smidigare för människor och företag genom att främja informationsutbytet mellan myndigheterna i Norden. Inom projektet skapas en verksamhetsmodell och god praxis för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet. Projektet pågår i tre år och utförs 2021–2023. 

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har en central roll i genomförandet av projektet. Ämbetsverket leder genomförandet av projektet under ordförandeskapsperioden och koordinerar arbetet i projektets arbetsgrupper. I början av projektet utarbetas en utredning om nuläget i den gränsöverskridande vardagen. Projektets huvudsakliga resultat är en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet.

Finansministeriet äger projektet och styr dess genomförande. SHM:s, UKM:s och JM:s förvaltningsområden deltar också i genomförandet.