SDP:s Johan Kvarnström: Beredskapen för oljeolyckor måste tryggas och utvecklas

Kvarnström reagerar på att Gränsbevakningsväsendet på sina finskspråkiga webbsidor uppger att Finlands nuvarande beredskap för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor från fartyg är bra, men otillräcklig. (“Suomen nykyinen öljy- ja aluskemikaalivahinkojen torjuntavalmius on hyvä, muttei riittävä”. (https://raja.fi/ymparistovahinkojen-torjunta).)
Stora mängder olja transporteras ständigt på Östersjön, varpå risken för olyckor ständigt är närvarande och beredskapen måste vara tillräcklig med råge, enligt Kvarnström.
- Finlands beredskap inför en oljeolycka har beskrivits vara bland Europas bästa, men om den är otillräcklig kan vi inte vara nöjda och trygga. Vi måste garantera verksamheten så goda förutsättningar som bara är möjligt, säger Kvarnström och påpekar att olyckor ständigt sker i Östersjön även om de lyckligtvis inte varit enorma till omfattningen.
I oktober spred en trålare olja i havet i Lappvik i Hangö. I november uppgav NTM-centralen att stora mängder olja har påträffats i havet i Pargas. I december kolliderade två fraktfartyg på Östersjön mellan Ystad och Bornholm med oljeläckage som följd.
Sedan år 2019 ansvarar inrikesministeriet och i praktiken Gränsbevakningsväsendet för bekämpningen av miljöskador på öppet hav; tidigare löd verksamheten under miljöministeriet.
- Men närmare fast land måste samarbetet med kommunerna, räddningsväsende och frivilliga fungera utmärkt om olyckan är framme. Fartygsolje- och fartygskemikalieolyckor kan ha allvarliga följder för kustens natur och näringar, säger Kvarnström.
I regeringen Marins regeringsprogram står att läsa att “beredskapen för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor ska förbättras” och att “oljebekämpningssamarbetet
ökas inom ramen för EU:s strategi för Östersjön.”
- Den här skrivelsen måste förverkligas på fler sätt än bara genom investeringar i nya fartyg som kan användas ute på öppet hav. Vi behöver en mångsidig palett. Vi måste vara redo om en olycka så skulle ske ute på finska viken eller långt inne i Pojoviken, utanför Hangö eller utanför Helsingfors. Vi måste även se till Oljeskyddsfondens förändringar och vad det föranleder för åtgärder, säger Johan Kvarnström som är medlem i riksdagens miljöutskott.
Kontakter
Johan KvarnströmKansanedustaja - Riksdagsledamot
Tel:050 514 4080Bilder

Om
Följ SDP EDUSKUNTA
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från SDP EDUSKUNTA
Kim Berg (SDP): Regeringen kan inte längre blunda för välfärdsområdenas finansieringsproblem2.11.2025 12:48:13 EET | Pressmeddelande
Välfärdsområdenas ekonomi har hamnat i ett ohållbart läge, vilket hotar tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Riksdagsledamot Kim Berg (SDP) kräver att regeringen omedelbart vidtar åtgärder för att rätta till finansieringslagen.
SDP:n Kim Berg: Hallitus ei voi enää sivuuttaa hyvinvointialueiden rahoitusongelmaa2.11.2025 12:48:13 EET | Tiedote
Hyvinvointialueiden talous on ajautunut kestämättömään tilanteeseen, mikä uhkaa sosiaali- ja terveyspalvelujen saatavuutta. Kansanedustaja Kim Berg (SDP) vaatii hallitusta ryhtymään kiireellisesti toimiin rahoituslain korjaamiseksi.
Kim Berg vald till vicepresident för Nordiska rådet30.10.2025 15:31:53 EET | Pressmeddelande
Nordiska rådet har valt riksdagsledamot Kim Berg (SDP) till rådets vicepresident. Till president valdes Ville Väyrynen (Saml). Berg fungerar som vicepresident under år 2026, då Finland och Åland är ordförandeland i Nordiska rådet.
Kim Berg Pohjoismaiden neuvoston varapresidentiksi30.10.2025 15:31:53 EET | Tiedote
Pohjoismaiden neuvosto on valinnut kansanedustaja Kim Bergin (SDP) neuvoston varapresidentiksi. Neuvoston presidentiksi valittiin Ville Väyrynen (Kok.). Berg toimii varapresidenttinä vuonna 2026, jolloin Suomi ja Ahvenanmaa ovat Pohjoismaiden neuvoston puheenjohtajamaa.
SDP:n Aki Lindén: Miten soterahoituksen kriisi ratkaistaan30.10.2025 12:45:24 EET | Tiedote
Keskustelu soterahoituksen riittävyydestä ja eräiden hyvinvointialueiden suoranaisesta kriisistä on käynyt viime päivinä kuumana. Tämä ei ole ihme, sillä yt-neuvotteluja käydään jo 16 alueella 22:sta, ja joillakin niistä on uhattuna satoja työpaikkoja. Irtisanomiset johtaisivat palveluiden rajuun heikentymiseen. Myös poliittinen keskustelu on kiivasta. Hyvinvointialueiden valtionrahoitus muodostaa 30 % valtion vuoden 2026 talousarviosta. Merkittävin yksittäinen syy tilanteeseen on hyvinvointialueiden aloitusvuoden 2023 korkea inflaatio ja muu voimakas kustannustason nousu, joita ei vuonna 2021 säädetyssä hyvinvointialueiden rahoituslaissa voitu ennakoida. Vuoden 2023 kustannukset ylittivät 5 % (1,4 miljardia euroa) alueiden rahoituksen. Tämä toistui lievempänä (1,1 miljardia euroa) vuonna 2024. Tätä ei alueiden enemmistö pysty kuromaan umpeen vuoteen 2026 mennessä, vaikka taloustilanne vuosina 2025 ja 2026 on parempi. Nykyisen hallituksen olisi pitänyt reagoida tähän jo vuonna 2024 pid
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
