Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Skadligt penningspelande och sociala förmåner, såsom utkomststöd, är tydligt kopplade till varandra

Dela

Enligt en färsk forskningsartikel har penningspelsproblem och spelande på risknivå samband med sociala förmåner. De sociala förmånerna som granskades var arbetslöshetsförmån, sjukdagpenning, invalidpension och utkomststöd.

Diagram 1. Andelen som spelade skadligt (%) var större bland personer som hade fått sociala förmåner.
Diagram 1. Andelen som spelade skadligt (%) var större bland personer som hade fått sociala förmåner.

Skadligt penningspelande och sociala förmåner, såsom utkomststöd, är tydligt kopplade till varandra

Enligt en färsk forskningsartikel har penningspelsproblem och spelande på risknivå samband med sociala förmåner. De sociala förmånerna som granskades var arbetslöshetsförmån, sjukdagpenning, invalidpension och utkomststöd.

Enligt artikeln hade var tredje (31 %) person som svarade på Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkät om penningspel och som hade ett penningspelsproblem eller som spelade på risknivå fått minst en av FPA:s sociala förmåner år 2016. Bland alla respondenter var motsvarande andel 21 procent.

Penningspelsproblem vanligare bland arbetslösa

Penningspelsproblem och spelande på risknivå var vanligare bland arbetslösa än bland arbetande. 16 procent av dem som fick arbetslöshetsförmån uppvisade penningspelsproblem eller spelande på risknivå.

Å andra sidan framhävdes skadligt penningspelande även bland respondenter som stod utanför arbetslivet på grund av sjukdom: av dem som fick invalidpension hade 22 procent spelproblem eller uppvisade riskspelande och bland dem som hade sjukdagpenning var motsvarande siffra 19 procent.

Var fjärde (25 %) respondent som fått utkomststöd hade penningspelsproblem eller spelade på risknivå. Utkomststöd från FPA kan beviljas om de egna eller familjens inkomster och tillgångar inte räcker till för nödvändiga dagliga utgifter.

Sambandet mellan problematiskt penningspelande, arbetslöshet och förmåner förblev starkt även när man beaktade respondentens kön, ålder och familjebakgrund samt utbildning och hushållets disponibla inkomster.

”Det säger sig självt att pengar som gått förlorade i penningspelande skulle vara livsviktiga för många som behöver sociala förmåner. När de sista pengarna försvinner till penningspel befinner man sig i en situation där problemen hopar sig ytterligare och personens hälsa, välbefinnande och till och med liv kan stå på spel”, konstaterar THL:s specialforskare Tiina Latvala.

Penningspelande upprätthåller socioekonomisk ojämlikhet

Utifrån tidigare undersökningar vet man att penningspelsproblem ytterligare försämrar den ekonomiska situationen för personer som är sårbara redan i utgångsläget. Detta upprätthåller och ökar i sin tur den socioekonomiska ojämlikheten i samhället.

”Intäkterna från penningspel är pengar som spelarna förlorat, och detta bör även de politiska beslutsfattarna beakta. Man måste stanna upp och att se att dessa pengar delvis kommer från sårbara personer, och dessutom kopplas skadligt penningspelande också till FPA:s sociala förmåner”, konstaterar THL:s forskningschef Anne Salonen.

I undersökningen granskades för första gången sambandet mellan sociala förmåner och penningspelande. THL:s befolkningsundersökning kombinerades med registeruppgifter om sociala förmåner från de register som Statistikcentralen för.

Observationerna kompletterar THL:s tidigare undersökningar, enligt vilka en betydande del av de pengar som används för penningspel kommer från spelare med spelproblem.

Skadligheten av penningspelande, inklusive spelande på risknivå och penningspelsproblem, bedömdes med den internationella indikatorn Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM). Med penningspelande på risknivå avses spelande som orsakar enstaka olägenheter. Skadeverkningarna av penningspel kan gälla till exempel ekonomi, relationer, hälsa samt arbete eller studier. Allvarligare spelproblem föregås ofta av spelande på risknivå.

Resultaten har publicerats i en artikel i tidskriften European Journal of Public Health: ”Social disadvantege and gambling severity: a population-based study with register linkage”. I undersökningen utnyttjades THL:s enkät om penningspel, som besvarades av 7 186 personer bosatta i Nyland, Birkaland och Kymmenedalen. Enkätmaterialet samlades in av Statistikcentralen 2017.

Källa: Latvala, Lintonen, Browne, Rockloff & Salonen (2021) Social disadvantage and gambling severity: a population-based study with register-linkage. European Journal of Public Health.

Mer information

Tiina Latvala
specialforskare
THL
tfn 029 524 8398
fornamn.efternamn@thl.fi

Anne Salonen
forskningschef
THL
tfn 029 524 8125
fornamn.efternamn@thl.fi

Tidigare inom ämnet

Anne Salonen m.fl., Rahapelaaminen, peliongelmat ja rahapelaamiseen liittyvät asenteet ja mielipiteet vuosina 2007–2019. Suomalaisten rahapelaaminen 2019. THL:s rapport 18/2020. (Sammanfattning på svenska.)

Meddelande från THL 15.12.2020: En betydande del av pengarna som används till penningspel kommer från spelare med spelproblem.

Stöd från FPA

Salonen AH, Kontto J, Alho H, Castrén S. 2017. Suomalaisten rahapelikulutus – keneltä rahapeliyhtiöiden tuotot tulevat? Analyysit. Yhteiskuntapolitiikka 82; 5, 549–559.

Roukka T & Salonen AH. The winners and the losers: Tax incidence of gambling in Finland. Journal of Gambling Studies (2019).

Selin J, Raisamo S, Heiskanen, M & Toikka, A. (2018). Onko hajasijoitettujen rahapeliautomaattien suhteellinen määrä suurempi sosioekonomisesti haavoittuvilla asuinalueilla? Yhteiskuntapolitiikka 83; 3, 294–302.

Nyckelord

Bilder

Diagram 1. Andelen som spelade skadligt (%) var större bland personer som hade fått sociala förmåner.
Diagram 1. Andelen som spelade skadligt (%) var större bland personer som hade fått sociala förmåner.
Ladda ned bild

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000https://thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Koronataudin sairastanut ei yleensä tarvitse toista rokoteannosta suojakseen – toinen annos voidaan antaa esimerkiksi matkustussyistä22.10.2021 17:16:29 EEST | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on päivittänyt verkkosivujaan koronataudin sairastaneiden osalta. Koronataudin sairastanut ei toistaiseksi yleensä tarvitse toista koronarokoteannosta rokotesuojan kannalta. Toinen annos voidaan kuitenkin antaa, jos se on tarpeen esimerkiksi matkustamisen vuoksi tai muista painavista syistä.

THL suosittelee kolmannen koronarokoteannoksen tarjoamista 60 vuotta täyttäneille ja lääketieteellisille riskiryhmille19.10.2021 13:42:03 EEST | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) suosittelee, että kunnat tarjoavat kolmannen koronarokoteannoksen 60 vuotta täyttäneille, laitoksissa ja hoivakodeissa asuville sekä lääketieteellisille riskiryhmille 1 ja 2. Kolmatta annosta suositellaan näille ryhmille aikaisintaan kuusi kuukautta toisen rokoteannoksen jälkeen. Kunnat voivat aloittaa annosten tarjoamisen oman rokotusaikataulunsa mukaisesti.

Itäisessä Suomessa on länttä korkeampi rokotuskattavuus – into ottaa rokotteita vaihtelee myös iän, sukupuolen ja kieliryhmän mukaan18.10.2021 16:00:52 EEST | Tiedote

Koronarokotusten kattavuudessa on Suomessa eroja sekä alueellisesti että rokotettujen ja rokottamattomien iän, sukupuolen ja äidinkielen mukaan, kertoo THL:n selvitys. Terveydenhuollon työntekijöillä rokotuskattavuus on keskimäärin sama tai parempi kuin muulla työikäisellä väestöllä. Itäisessä Suomessa rokotuskattavuus on korkeampi kuin läntisessä Suomessa. Koko maassa eroja on myös sairaanhoitopiirien välillä sekä kuntakohtaisesti sairaanhoitopiirien sisällä. Osin eroja selittää kuntien ja alueiden väestörakenne, sillä vanhemmat ikäryhmät ovat saaneet rokotteita muita aiemmin ja myös ottaneet niitä innokkaammin. ”Myös pitkä etäisyys sairaanhoitopiirin keskuskaupungista saattaa vaikuttaa siihen, että rokotteita on otettu vähemmän. Keskuskaupungeissa rokotuspisteitä on enemmän, ja niihin on päässyt paremmin julkisella liikenteellä”, sanoo johtava asiantuntija Mia Kontio THL:stä. Suurimmat sukupuolten väliset erot rokotusinnossa 16–29-vuotiailla Kaikkein innokkaimmin koronarokotteita ova

Koronapassin lukijasovellus nyt saatavissa sovelluskaupoista toiminnanharjoittajien ja tapahtumien järjestäjien käyttöön15.10.2021 17:10:26 EEST | Tiedote

Eduskunta on hyväksynyt valtioneuvoston esityksen koronapassin käyttöönotosta Suomessa. Suomessa koronapassina toimii EU:n koronatodistus, joka on saatavilla Omakannasta tai tarvittaessa terveydenhuollosta tulosteena. EU:n koronatodistukseen sisältyy kolme todistusta: todistus koronarokotuksesta, todistus koronatestituloksesta tai todistus sairastetusta koronasta. Koronatodistus luetaan sovelluksella, joka ei kerää tai tallenna todistusten tietoja eikä se näytä terveystietoja. Lukijasovellus on tarkoitettu toiminnanharjoittajien, kuten ravintoloiden, yökerhojen, yleisötilaisuuksien sekä muiden tapahtumajärjestäjien käyttöön. Sovellus antaa välittömästi tuloksena joko vihreän eli hyväksynnän tai punaisen eli hylkäämisen. Hyväksytyn tuloksen yhteydessä ruudulle tulee näkyviin myös henkilön nimi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) vastaa koronatodistuksen QR-koodin lukijasovelluksen teknisestä toteutuksesta STM:n rahoituksella ja ohjaamana. Sovelluksen teknisestä kehityksestä vastaa S

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum