ELY-keskuksetELY-keskuksetELY-keskukset

Skärgårdshavets tillstånd väckte intresse i Åbo - 140 deltog i seminarium om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden (Egentliga Finland, Satakunta)

Dela
NTM-centralen för Egentliga Finland anordnade 16.3. i Åbo ett seminarium om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden. På seminariet presenterades färsk forskningskunskap om Skärgårdshavets tillstånd, och bollades idéer om metoder med vilka olika aktörer kan främja skyddet av Skärgårdshavet och minska näringsbelastningen från land.
Foto © Jan Ekebom
Foto © Jan Ekebom

Fosforbelastningen på Skärgårdshavet borde enligt nuvarande rön minskas med minst 100 ton per år. Enligt olika bedömningar rinner det idag ut ca 500 ton fosfor per år i Skärgårdshavet. Största delen av denna belastning härrör från jordbruket.

Hur mår Skärgårdshavet nu och i framtiden?

Hermanni Kaartokallio från Finlands miljöcentral (SYKE) presenterade resultaten av projektet MAAMERI som avslutades i slutet av året. Samprojektet, som genomfördes av tre forskningsanstalter (SYKE, GTK, Meteorologiska institutet) och tre universitet (Helsingfors och Åbo universitet, Åbo Akademi) åren 2020-2022 stärkte kunskapsbasen om vatten- och havsskyddet i Skärgårdshavet.

Den interna belastningen står i kustområdena för merparten av totalbelastningen, när fosfor som lagrats på botten frigörs till vattnet. I MAAMERI-projektet producerades ett kompletterat kartmaterial som visar, på vilka områden den interna belastningen har störst inverkan på eutrofieringen. I projektet undersöktes också betydelsen av den näringsbelastning som åar och älvar medför, och utvecklades ett verktyg för uppföljning av denna.

MAAMERI-projektet visade, att riktad forskningsfinansiering som är avsedd för lösning av ett visst problem kan generera flervetenskapligt undersökt information till grund för beslutsfattandet. Projektets slutrapport som publicerades 16.3. är tillgänglig på adressen: https://www.syke.fi/hankkeet/maameri

Skärgårdshavets framtid räddas på bred front

Under seminariet om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden åhördes inlägg från olika instanser och av olika aktörer, som granskade Skärgårdshavet ur olika synvinklar.

Riikka Puntila-Dodd från SYKE upplyste åhörarna om framtidens modelleringsverktyg och om hur modellerna kan utnyttjas inom havsskyddet. Elina Laurila och Maarit Solla från NTM-centralen för Egentliga Finland lyfte fram ett antal utvecklingsobjekt inom jordbrukets vattenskydd, bl.a. CAP-strategin och Skärgårdshavets Hot Spot-färdplan.

En åtgärd som spelar en viktig roll för att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet är gipsbehandling av åkrar. Minna Kolari och Kati Ojala från KIPSI-projektet lyfte fram jordförbättringsämnenas roll som en del av jordbrukets vattenskydd, och berättade aktuella nyheter om projektarbetet i Skärgårdshavsområdet.

Airi Kulmala från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter förde fram jordbrukarnas syn på frågan. I jord- och skogsbrukets vattenskydd bör såväl markägarnas som hela samhällets behov beaktas.

Vivi Fleming från Naturresurscentralen belyste verksamheten inom Katot-projektet. Projektet har utarbetat förslag till havsområdesspecfika belastningstak. Med hjälp av belastningstaken strävar man efter att bedöma hur stor näringsbelastning till exempel Skärgårdshavet maximalt kan ta emot från Finland, ur havsskyddets synvinkel.

Henri Nikkonen från John Nurminens Stiftelse lyfte i sitt inlägg fram olika lösningar för att utjämna skillnaderna mellan områden som har överskott respektive underskott av totalfosfor. Till exempel kan man genom processering av stallgödsel, samarbete mellan gårdar och genom att främja transport av stallgödsel, förflytta fosfor till sådana områden där odlingsjorden har brist på fosfor.

På jakt efter lösningar för framtiden

I samband med seminariet hölls grupparbeten, där man försökte hitta idéer med vilka olika aktörer kan främja skyddet av Skärgårdshavet. Dessutom dryftades framtida behov av forskning om Skärgårdshavet samt hur förverkligandet av jordbrukets praktiska vattenskyddsåtgärder i skärgårdshavsområdet kunde genomföras.

Drygt 70 seminariedeltagare deltog i grupparbetena om Skärgårdshavets framtid. Deltagarna lyfte fram nya fräscha idéer som i framtiden kan stödja såväl forskarnas som tjänstemännens arbete.

Mera information:

Specialsakkunnig Elina Laurila, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 050 312 8577

Specialsakkunnig Kati Ojala, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 0295 023 030

Nyckelord

Bilder

Foto © Jan Ekebom
Foto © Jan Ekebom
Ladda ned bild
Foto © miljöministeriet
Foto © miljöministeriet
Ladda ned bild

Om

NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd. 

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Kevään kelirikosta arvioidaan vaikeaa (Keski-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)20.3.2023 10:27:21 EET | Tiedote

Kelirikolla tarkoitetaan tien pinnan tai tierakenteen pehmenemisen aiheuttamaa kulkukelpoisuuden merkittävää vaikeutumista tai estymistä. Tien pinta tai rakenne voi pehmentyä keväällä roudan sulamisen yhteydessä tai rakenteiden vettyessä märkänä myöhäissyksynä tai lämpimänä alkutalvena. Rakenne voi pehmentyä ja kantavuus heikentyä joko tien pinnalta tai myös syvemmältä. Sorateillä voi siten esiintyä erityyppistä kelirikkoa, kuten pinta- ja runkokelirikkoa.

Saimaan järvilohen pelastamiseen lisääntymisalueita, vaellusväyliä ja resursseja17.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote

Järvilohen pelastamista seurataan ensimmäistä kertaa tulosmittareilla. Tulosmittareiden perusteella ollaan lajin häviämisen kynnyksellä, mikäli järvilohen hoitokohteissa ja säilytysviljelyssä sekä resursseissa ei tapahdu nopeita muutoksia. Kannanhoidollisten poikasten elossa säilyminen tulee kohentua Saimaalla ja Pielisellä, sillä nykyään poikasista noin 99,8 % ei selviä järvivaelluksesta takaisin.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum