Skolhälsovården är bra på att ingripa vid psykisk ohälsa hos barn men vårdtillgången och informationsutbytet måste bli bättre
Skolhälsovården identifierar psykiska problem hos barn bäst i de utvidgade hälsogranskningarna där hälsovårdaren, läkaren och barnets familj tillsammans diskuterar barnets situation. Genom dessa granskningar inhämtas också information om elevens och familjens situation från eleven själv samt från föräldrarna och lärarna. Hantering av problemen kräver samarbete mellan eleverna, familjerna och skolans personal samt engagemang av alla vuxna på skolan. Samarbetet med lärarna är viktigt för att informationen om problem på individ- och gruppnivå ska förmedlas till skolhälsovården och studerandevården.
Största delen av skolhälsovårdarnas arbetstid går åt på rutingranskningar och administration
Skolhälsovården kan ingripa i barnens problem genom lågtröskelinsatser, men det finns inte alltid tid och stöd för dem som behöver det. De årliga granskningarna av varje årsklass samt administrativa uppgifter äter upp en stor del av hälsovårdarnas arbetsinsats. Enligt skolhälsovårdarna görs hälsogranskningarna för nuvarande väldigt tätt, och de fixerade uppgifterna anses begränsa tillgången till tjänster och stöd när akuta problem tillstöter.
Rutinerna varierar mellan skolorna och regionerna men kompetensen är tillräcklig
I princip är skolhälsovårdarna tillräckligt kompetenta för att kunna identifiera problem och hänvisa elever till vård, men speciellt kunskaperna gällande psykisk ohälsa bör stärkas. Den arbetsinsats som läkarna kan satsa på skolan och barnen varierar mycket beroende på kommun och region. Alla skolor har inte heller samma förutsättningar för att kunna identifiera problem, vilket beror på stora skillnader i studerandevårdens resurser och processer beroende på region och kommun.
De personer som arbetar inom studerandevården på skolorna – det vill säga personalen inom skolhälsovården, skolkuratorerna och skolpsykologerna – samarbetar och stöder varandras insatser. Rutinerna för samarbetet varierar emellertid beroende på skola, och det förekommer oklarheter och överlappning i hur uppgifterna är fördelade.
Remissrutinerna och -processerna och tillgången till vård och bedömning utanför skolan varierar beroende på region och kommun, och övergångarna mellan olika tjänster är inte alltid smidiga. Övergångarna bör göras flexiblare för att barnet ska få vård smidigt och snabbt utan att bollas mellan olika vårdgivare genom komplicerade processer. Informationsutbytet mellan serviceleverantörerna och studerandevården måste också förbättras för att informationen om intagning för vård, erhållande av stöd och fortsatta åtgärder ska nå alla aktörer.
Fungerande och enhetlig studerandevård måste säkerställas vid vård- och landskapsreformen
Med landskapet som huvudman för social- och vårdtjänsterna blir det möjligt att bättre än idag integrera skolhälsovårdens tjänster med de grundläggande och specialiserade tjänsterna inom social- och hälsovården. Samtidigt måste man genom närmare samarbete och överenskommelser mellan landskapet, kommunen och läroanstalterna se till att skolornas studerandevård bildar en fungerande helhet. En risk vid reformen är att studerandevårdstjänsterna splittras, vilket motarbetar ambitionen om integrerade tjänster.
(1) Paananen m.fl. (2012): Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 -tutkimusaineiston valossa. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 52. 2012, s. 14.
Nyckelord
Kontakter
Mikko Koskinen
ledande effektivitetsrevisor
040 732 4951
mikko.koskinen@vtv.fi
Bilder
Länkar
Om
Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Näringsämnen från jordbruket belastar fortfarande vattendragen för mycket – finansieringsprogrammens kostnadseffektivitet bör förbättras9.9.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Trots omfattande finansiering har god status i vattendragen och havsområdena inte uppnåtts för eutrofieringens del. Näringsbelastningen från jordbruket har inte heller minskat märkbart under de senaste 30 åren.
Maatalouden ravinteet kuormittavat edelleen vesistöjä liikaa – rahoitusohjelmien kustannusvaikuttavuutta tulisi parantaa9.9.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Mittavasta rahoituksesta huolimatta vesistöjen ja merialueiden hyvää tilaa ei ole rehevöitymisen osalta saavutettu. Myöskään maatalouden ravinnekuormitus ei ole merkittävästi vähentynyt viimeisten 30 vuoden aikana.
Avoimuusrekisteriin 797 ilmoitusta vaikuttamistoiminnasta2.9.2024 09:46:02 EEST | Tiedote
Avoimuusrekisterin toimintailmoitukset tehtiin ensimmäistä kertaa heinä–elokuussa.
Fördelningen av arbetstiden följs upp vid ämbetsverken i varierande grad26.8.2024 07:00:00 EEST | Tiedote
Tillförlitlig information om arbetstidsfördelningen är väsentlig för uppföljningen av ämbetsverkens resultat och för ledning av verksamheten. Arbetstiden vid statens ämbetsverk inriktas till största delen på lagstadgade uppgifter.
Työajan kohdentumista seurataan virastoissa vaihtelevasti26.8.2024 07:00:00 EEST | Tiedote
Luotettava tieto työajan kohdentumisesta on oleellista virastojen tuloksellisuuden seurannassa ja toiminnan johtamisessa. Työaika valtion virastoissa kohdentuu valtaosin lakisääteisiin tehtäviin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum