VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Skolhälsovården är bra på att ingripa vid psykisk ohälsa hos barn men vårdtillgången och informationsutbytet måste bli bättre

Jaa

Enligt en utredning publicerad 2012 (1) hade var femte bland ungdomar födda 1987 fått psykiatrisk behandling eller medicinering innan de fyllt 25 år. Skolhälsovården spelar en avgörande roll när det gäller att ingripa i problemen. Enligt en utredning från revisionsverket ger skolhälsovården i princip bra stöd vid psykisk ohälsa hos barn, men det finns skillnader i resurserna och rutinerna mellan regionerna och skolorna. Psykiska problem uppdagas bäst i de utvidgade hälsogranskningarna samt i samarbete med eleverna, familjerna och skolans personal. Utvecklingsbehoven hänför sig särskilt till vårdtillgången och informationsutbytet mellan aktörerna. Förebyggande arbete och tidiga insatser vid psykisk ohälsa kan minska risken för att de psykiska problemen försvåras och den drabbade personens funktionsförmåga försvagas, varigenom det är möjligt att dyrare tjänster inte behöver sättas in.

Skolhälsovården identifierar psykiska problem hos barn bäst i de utvidgade hälsogranskningarna där hälsovårdaren, läkaren och barnets familj tillsammans diskuterar barnets situation. Genom dessa granskningar inhämtas också information om elevens och familjens situation från eleven själv samt från föräldrarna och lärarna. Hantering av problemen kräver samarbete mellan eleverna, familjerna och skolans personal samt engagemang av alla vuxna på skolan. Samarbetet med lärarna är viktigt för att informationen om problem på individ- och gruppnivå ska förmedlas till skolhälsovården och studerandevården.

Största delen av skolhälsovårdarnas arbetstid går åt på rutingranskningar och administration

Skolhälsovården kan ingripa i barnens problem genom lågtröskelinsatser, men det finns inte alltid tid och stöd för dem som behöver det. De årliga granskningarna av varje årsklass samt administrativa uppgifter äter upp en stor del av hälsovårdarnas arbetsinsats. Enligt skolhälsovårdarna görs hälsogranskningarna för nuvarande väldigt tätt, och de fixerade uppgifterna anses begränsa tillgången till tjänster och stöd när akuta problem tillstöter.

Rutinerna varierar mellan skolorna och regionerna men kompetensen är tillräcklig

I princip är skolhälsovårdarna tillräckligt kompetenta för att kunna identifiera problem och hänvisa elever till vård, men speciellt kunskaperna gällande psykisk ohälsa bör stärkas. Den arbetsinsats som läkarna kan satsa på skolan och barnen varierar mycket beroende på kommun och region. Alla skolor har inte heller samma förutsättningar för att kunna identifiera problem, vilket beror på stora skillnader i studerandevårdens resurser och processer beroende på region och kommun.

De personer som arbetar inom studerandevården på skolorna – det vill säga personalen inom skolhälsovården, skolkuratorerna och skolpsykologerna – samarbetar och stöder varandras insatser. Rutinerna för samarbetet varierar emellertid beroende på skola, och det förekommer oklarheter och överlappning i hur uppgifterna är fördelade.

Remissrutinerna och -processerna och tillgången till vård och bedömning utanför skolan varierar beroende på region och kommun, och övergångarna mellan olika tjänster är inte alltid smidiga. Övergångarna bör göras flexiblare för att barnet ska få vård smidigt och snabbt utan att bollas mellan olika vårdgivare genom komplicerade processer. Informationsutbytet mellan serviceleverantörerna och studerandevården måste också förbättras för att informationen om intagning för vård, erhållande av stöd och fortsatta åtgärder ska nå alla aktörer.

Fungerande och enhetlig studerandevård måste säkerställas vid vård- och landskapsreformen

Med landskapet som huvudman för social- och vårdtjänsterna blir det möjligt att bättre än idag integrera skolhälsovårdens tjänster med de grundläggande och specialiserade tjänsterna inom social- och hälsovården. Samtidigt måste man genom närmare samarbete och överenskommelser mellan landskapet, kommunen och läroanstalterna se till att skolornas studerandevård bildar en fungerande helhet. En risk vid reformen är att studerandevårdstjänsterna splittras, vilket motarbetar ambitionen om integrerade tjänster.

Revisionsverket baserar bedömningen på utredningen Skolhälsovårdens förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos barn och insatser för barns välmående (3/2017, sammanfattning).

Skolhälsovårdens förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos barn och insatser för barns välmående (Utredning 3/2017 på finska)

(1) Paananen m.fl. (2012): Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 -tutkimusaineiston valossa. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 52. 2012, s. 14.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Mikko Koskinen
ledande effektivitetsrevisor
040 732 4951
mikko.koskinen@vtv.fi

Kuvat

Linkit

Tietoja julkaisijasta

VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Porkkalankatu 1, PL 1119
00101 Helsinki

09 4321http://www.vtv.fi

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Generaldirektör Tytti Yli-Viikari: ”Politiskt beslutsfattande i realtid kräver nytt slags stöd av tjänstemännen”19.9.2017 12:01Tiedote

Statens revisionsverks (VTV) årsberättelse till riksdagen har publicerats. I översikten tar generaldirektör Tytti Yli-Viikari upp matchningsproblemet mellan politiken och tjänstemannaberedningen. Det politiska beslutsfattandet har förändrats och behöver en öppen, transparent, snabb och interaktiv tjänstemannaberedning för att lyckas. Tjänstemännen ansvarar för att lyfta fram vad som är möjligt respektive omöjligt med tanke på lagstiftningen och statsfinanserna. Yli-Viikari framhåller även behovet av en egen riskhanteringspolitik för statsrådet.

Pääjohtaja Tytti Yli-Viikari: ”Reaaliajassa tapahtuva poliittinen päätöksenteko vaatii uudenlaista tukea virkamiehiltä”19.9.2017 12:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on julkaissut vuosikertomuksensa eduskunnalle. Pääjohtaja Tytti Yli-Viikari nostaa katsauksessaan esiin politiikan ja virkamiesvalmistelun kohtaanto-ongelmat. Poliittinen päätöksenteko on muuttunut ja tarvitsee onnistuakseen avointa, läpinäkyvää, nopeaa ja vuorovaikutteista virkamiesvalmistelua. Virkamiesten vastuulla on nostaa esille, mikä on mahdollista ja mahdotonta lainsäädännön ja valtiontalouden näkökulmasta. Yli-Viikari tuo esiin myös tarpeen valtioneuvoston omalle riskienhallintapolitiikalle.

Finlands effektivitet som genomförare av EU-lagstiftningen har försämrats efter en positiv utvecklingsperiod12.9.2017 10:02Tiedote

Statens revisionsverk har publicerat en granskning av genomförandet av EU-lagstiftningen i Finland. Genomförandet blev mer effektivt under 2012–2015, men från och med 2016 har effektiviteten försämrats. Genomförandet har försämrats även i andra EU-länder, men i Finland överskrider försämringen medelnivån. Utifrån revisionsverkets granskning ska öppenheten i lagberedningen också förbättras: regeringen bör mer öppet berätta om enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen eller på nationella behov.

Suomen tehokkuus EU-lainsäädännön täytäntöönpanijana on myönteisen kehityksen jälkeen jälleen heikentynyt12.9.2017 10:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on julkaissut tarkastuksen EU-lainsäädännön täytäntöönpanosta Suomessa. Täytäntööpano tehostui vuosina 2012–2015, mutta vuodesta 2016 alkaen tehokkuus on heikentynyt. Heikkenemistä ilmenee myös muissa EU-maissa, mutta Suomessa keskitasoa enemmän. VTV:n tarkastuksen mukaan myös lainvalmistelun avoimuudessa on parantamisen varaa: hallituksen tulisi kertoa nykyistä avoimemmin, johtuvatko kansalliset säädösehdotukset EU-oikeuden velvoitteista vai kansallisesta tarpeesta.

Kouluterveydenhuolto pystyy tarttumaan lasten mielenterveysongelmiin, mutta hoitoon pääsyä ja tiedonkulkua on parannettava29.8.2017 07:00Tiedote

Vuonna 2012 julkaistun tutkimuksen (1) mukaan joka viides vuonna 1987 syntyneistä nuorista oli saanut 25. ikävuoteen mennessä psykiatrista hoitoa tai lääkitystä mielenterveysongelmien vuoksi. Kouluterveydenhuolto on avainroolissa ongelmiin tarttumisessa. VTV:n selvityksen mukaan kouluterveydenhuollon tarjoama tuki lasten mielenterveysongelmissa on lähtökohtaisesti hyvällä tasolla, mutta resurssit ja toimintatavat vaihtelevat alueiden ja koulujen välillä. Mielenterveysongelmat tulevat parhaiten esiin laajoissa terveystarkastuksissa sekä yhteistyössä oppilaiden, perheiden ja koulun henkilökunnan kanssa. Kehitettävää on erityisesti hoitoon pääsyssä ja tiedonkulussa eri toimijoiden välillä. Mielenterveysongelmien ennaltaehkäisyllä ja varhaisella puuttumisella voidaan ehkäistä ongelmien kärjistymisen ja toimintakyvyn heikkenemisen riskiä sekä vähentää kalliimpien palvelujen tarvetta.

Terveyskeskusten tulisi parantaa paljon palveluja käyttävien asiakkaiden tunnistamista ja hoidon suunnitelmallisuutta20.6.2017 07:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) selvitti kustannusvaikuttavuuden edellytyksiä paljon perusterveydenhuollon palveluja käyttävien asiakkaiden hoidossa. Tarkastuksessa havaittiin puutteita asiakkaiden tunnistamisessa, hoidon koordinoinnissa ja tiedonvaihdossa. Terveyskeskusten tulisi seurata asiakkaiden palvelujen tarpeita ja käyttöä systemaattisemmin. Yhtenäinen kriteeristö edistäisi paljon palveluita käyttävien asiakkaiden tunnistamista, ja asiakkaan kanssa laadittu hoitosuunnitelma on hyvä väline hoidon seurantaan. Kunnat ja valtio käyttivät vuonna 2014 yli 2,8 miljardia euroa perusterveydenhuollon palvelujen järjestämiseen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme