VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Skolhälsovården är bra på att ingripa vid psykisk ohälsa hos barn men vårdtillgången och informationsutbytet måste bli bättre

Jaa

Enligt en utredning publicerad 2012 (1) hade var femte bland ungdomar födda 1987 fått psykiatrisk behandling eller medicinering innan de fyllt 25 år. Skolhälsovården spelar en avgörande roll när det gäller att ingripa i problemen. Enligt en utredning från revisionsverket ger skolhälsovården i princip bra stöd vid psykisk ohälsa hos barn, men det finns skillnader i resurserna och rutinerna mellan regionerna och skolorna. Psykiska problem uppdagas bäst i de utvidgade hälsogranskningarna samt i samarbete med eleverna, familjerna och skolans personal. Utvecklingsbehoven hänför sig särskilt till vårdtillgången och informationsutbytet mellan aktörerna. Förebyggande arbete och tidiga insatser vid psykisk ohälsa kan minska risken för att de psykiska problemen försvåras och den drabbade personens funktionsförmåga försvagas, varigenom det är möjligt att dyrare tjänster inte behöver sättas in.

Skolhälsovården identifierar psykiska problem hos barn bäst i de utvidgade hälsogranskningarna där hälsovårdaren, läkaren och barnets familj tillsammans diskuterar barnets situation. Genom dessa granskningar inhämtas också information om elevens och familjens situation från eleven själv samt från föräldrarna och lärarna. Hantering av problemen kräver samarbete mellan eleverna, familjerna och skolans personal samt engagemang av alla vuxna på skolan. Samarbetet med lärarna är viktigt för att informationen om problem på individ- och gruppnivå ska förmedlas till skolhälsovården och studerandevården.

Största delen av skolhälsovårdarnas arbetstid går åt på rutingranskningar och administration

Skolhälsovården kan ingripa i barnens problem genom lågtröskelinsatser, men det finns inte alltid tid och stöd för dem som behöver det. De årliga granskningarna av varje årsklass samt administrativa uppgifter äter upp en stor del av hälsovårdarnas arbetsinsats. Enligt skolhälsovårdarna görs hälsogranskningarna för nuvarande väldigt tätt, och de fixerade uppgifterna anses begränsa tillgången till tjänster och stöd när akuta problem tillstöter.

Rutinerna varierar mellan skolorna och regionerna men kompetensen är tillräcklig

I princip är skolhälsovårdarna tillräckligt kompetenta för att kunna identifiera problem och hänvisa elever till vård, men speciellt kunskaperna gällande psykisk ohälsa bör stärkas. Den arbetsinsats som läkarna kan satsa på skolan och barnen varierar mycket beroende på kommun och region. Alla skolor har inte heller samma förutsättningar för att kunna identifiera problem, vilket beror på stora skillnader i studerandevårdens resurser och processer beroende på region och kommun.

De personer som arbetar inom studerandevården på skolorna – det vill säga personalen inom skolhälsovården, skolkuratorerna och skolpsykologerna – samarbetar och stöder varandras insatser. Rutinerna för samarbetet varierar emellertid beroende på skola, och det förekommer oklarheter och överlappning i hur uppgifterna är fördelade.

Remissrutinerna och -processerna och tillgången till vård och bedömning utanför skolan varierar beroende på region och kommun, och övergångarna mellan olika tjänster är inte alltid smidiga. Övergångarna bör göras flexiblare för att barnet ska få vård smidigt och snabbt utan att bollas mellan olika vårdgivare genom komplicerade processer. Informationsutbytet mellan serviceleverantörerna och studerandevården måste också förbättras för att informationen om intagning för vård, erhållande av stöd och fortsatta åtgärder ska nå alla aktörer.

Fungerande och enhetlig studerandevård måste säkerställas vid vård- och landskapsreformen

Med landskapet som huvudman för social- och vårdtjänsterna blir det möjligt att bättre än idag integrera skolhälsovårdens tjänster med de grundläggande och specialiserade tjänsterna inom social- och hälsovården. Samtidigt måste man genom närmare samarbete och överenskommelser mellan landskapet, kommunen och läroanstalterna se till att skolornas studerandevård bildar en fungerande helhet. En risk vid reformen är att studerandevårdstjänsterna splittras, vilket motarbetar ambitionen om integrerade tjänster.

Revisionsverket baserar bedömningen på utredningen Skolhälsovårdens förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos barn och insatser för barns välmående (3/2017, sammanfattning).

Skolhälsovårdens förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos barn och insatser för barns välmående (Utredning 3/2017 på finska)

(1) Paananen m.fl. (2012): Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 -tutkimusaineiston valossa. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 52. 2012, s. 14.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Mikko Koskinen
ledande effektivitetsrevisor
040 732 4951
mikko.koskinen@vtv.fi

Kuvat

Linkit

Tietoja julkaisijasta

VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Porkkalankatu 1, PL 1119
00101 Helsinki

09 4321http://www.vtv.fi

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Behov att rätta till partifinansiering och partibidrag – granskningar har ökat transparensen15.2.2018 12:00Tiedote

Partierna följer reglerna om partifinansieringen i stort sett bra, men det finns också många brister i partiernas finansierings- och rapporteringsförfaranden. År 2017 gjorde Statens revisionsverk (VTV) 50 granskningar, där VTV utredde finansieringen av riksdagspartierna och deras distriktsorganisationer. Därutöver utövade VTV tillsyn över statsunderstöden till partierna, det så kallade partibidraget.

Kommunanvisning av personer som beviljats internationellt skydd har förbättrats – landskapsreformen ger upphov till nya utvecklingsbehov23.1.2018 07:00Tiedote

Systemet med kommunersättningar för personer som beviljats internationellt skydd har utvecklats aktivt de senaste åren. Samtidigt har samarbetet mellan mottagningscentralerna, Närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunerna blivit bättre i fråga om kommunanvisningar. Även i framtiden – efter landskapsreformen – kommer det att behövas nära informationsutbyte och samarbete för att uppnå smidig kommunanvisning och lyckad integration av klienterna.

Kansainvälistä suojelua saavien ohjaus kuntiin parantunut – maakuntauudistus tuo uusia kehittämistarpeita23.1.2018 07:00Tiedote

Kansainvälistä suojelua saavia henkilöitä koskevaa kuntakorvausjärjestelmää on kehitetty viime vuosina aktiivisesti. Samalla vastaanottokeskusten, ELY-keskusten ja kuntien välinen yhteistyö kuntiin ohjaamisessa on parantunut. Maakuntauudistuksen toteutuessa myös jatkossa tarvitaan kiinteää tiedonvaihtoa ja yhteistyötä, jotta asiakkaat saadaan ohjattua hallitusti kuntiin ja kotoutuminen onnistuu.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme