SNS konjunkturråd rekommenderar mera stöd till de som drabbas hårdast när jobben försvinner

De ständiga förändringarna på arbetsmarknaden har hittills främst gynnat högutbildade. Men med ny teknik med artificiell intelligens kommer även allt fler högutbildade att drabbas av förändringar på arbetsmarknaden. Det konstaterar SNS Konjunkturråd i sin rapport Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder.

Konjunkturrådet påpekar att det i regel är mindre dramatiskt att bli uppsagd från jobbet i Sverige än i många andra OECD-länder. De flesta klarar omställningen från ett jobb till ett annat utan större problem. De grupper som idag drabbas hårdast av strukturomvandling är äldre och lågutbildade personer i glesbygd som förlorar jobb inom tillverkningsindustrin. Särskilt negativa och bestående inkomsteffekter syns också när uppsägningarna är stora i förhållande till den lokala arbetsmarknaden.

”Vi ser hur sysselsättningen på senare år har minskat i industrin och ökat i den privata tjänstesektorn. För många är den här omställningen ganska odramatisk – de byter yrken utan några större inkomstförluster. Men vissa grupper har svårt att klara förändringen och skulle behöva mer stöd”, säger Peter Fredriksson, ordförande i SNS Konjunkturråd.

För äldre och lågutbildade personer räcker det inte med allmänna utbildningssatsningar. Vad de behöver är relativt korta kurser med tydlig koppling till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver forskarna i rapporten. De pekar också på vikten av att Arbetsförmedlingen finns på plats i landsbygdskommuner.

”Personligt förmedlarstöd och jobbanvisningar verkar korta tiden till nya jobb. Ändå har Arbetsförmedlingens närvaro i landsbygdskommuner i Sverige minskat på senare år. Tyvärr drabbar det särskilt dem som behöver stöd allra mest”, säger Peter Fredriksson.

Ytterligare information: Peter Fredriksson, författare, ordförande: peter.fredriksson(at)nek.uu.se, tel. +46 (0)18 471 51 04, eller SNS pressansvariga Daniel Strandberg, daniel.strandbergl(at)sns.se, tel. +46 (0)790 98 10 98 

Författarna till SNS Konjunkturrådsrapport 2023 

Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är föreståndare för Uppsala Center for Labor Studies (UCLS), ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien samt affilierad med Institute of Labour Economics (IZA) i Bonn, CESIfo (München) och Institutet för Arbetsmarknadspolitisk och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) i Uppsala.

Georg Graetz är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är även affilierad med UCLS, Centre for Economic Performance (CEP) i London, CESIfo, IZA och IFAU.

Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Hon är redaktör för tidskriften Labour Economics samt affilierad med UCLS, IFAU, och Centre for Economic Policy Research, CEPR, i London.

David Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Han är redaktör för tidskriften Journal of Public Economics samt affilierad med UCLS, IZA och CEPR.

Om SNS

Studieförbundet för Näringsliv & Samhälle, SNS, är en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor. SNS skapar forskningsrapporter, ordnar möten och seminarier och bidrar med rådgivning och utbildning. 280 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS. SNS tillsätter årligen en grupp forskare som analyserar hur samhällsekonomin fungerar. Forskarnas slutsatser presenteras i SNS konjunkturrådsrapport.

Läs mera: www.sns.se