Spelregler stöder säkerheten i arbetet utanför arbetsplatsen
Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen. I den senaste panelen gick man på djupet med digitalt och icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen.
Digitalt distans- och hybridarbete har blivit allt vanligare, men arbete har utförts utanför den egentliga arbetsplatser under en lång tid innan digitaliseringen. Traditionella exempel på icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen är service-, underhålls- och reparationsarbeten och hemvård, som alla äger rum till exempel i kundföretagens produktionsanläggningar, hemma hos kunderna eller i terrängen.
Skillnader i stödet för arbete utanför arbetsplatsen
Arbetstagarnas arbete stöddes i viss mån på olika sätt inom digitalt och icke-digitalt arbete. Till exempel är det tydligt vanligare för arbetsgivaren att skaffa verktyg som icke-digitalt arbete utanför arbetsplatsen kräver (icke-digitalt arbete 72 % vs digitalt arbete 55 %) och erbjuda stöd och råd för byggande av bra arbetssätt för icke-digitalt arbete (icke-digitalt arbete 45 % vs digitalt arbete 35 %). Inom det digitala arbetet å sin sida betonas stödjandet av gemenskap och bra ergonomi.
– Panelresultaten får arbetsplatserna att granska sin egen praxis. Enligt panelens resultat genomförs stöd för hantering av belastningen och råd om byggande av bra arbetssätt endast i särskilda fall eller ibland på arbetsplatserna. Jag tror att stöd av detta slag behövs allt mer på arbetsplatserna. Det är inte enbart fråga om individ- eller gemenskapsnivå utan daglig praxis bland team och arbetsgrupper, betonar utvecklingsdirektör och direktör för kundförhållanden Jarna Savolainen från Arbetarskyddscentralen.
I digitalt arbete var ergonomi, arbetstider, pauser och försäkringsfrågor de vanligaste arbetarskyddsfrågorna. Vad gäller icke-digitalt arbete var trafik och rörlighet, säkerheten i kundens lokaler och arbete ensam ärenden som arbetarskyddsaktörerna oftast frågades om.
Nära samarbete och introduktion nödvändiga
Kommunikationen mellan chefen och teammedlemmarna, god introduktion och information samt aktuella instruktioner och granskning av dem lyftes oftast fram i svaren som bästa praxis som stöder arbetstagarnas säkerhet, hälsa och välbefinnande i arbetet.
– Det behövs en aktiv dialog, utbyte av nyheter och tydlighet i arbetsuppgifterna. Inom icke-digitalt arbete var det viktigt att cheferna är insatta i byggarbetsplatserna och förhållandena förknippade med arbete utanför arbetsplatsen. Inom det digitala arbetet å sin sida betonades betydelsen av möten ansikte mot ansikte, summeras Arbetarskyddspanelens resultat av specialsakkunnig Hanna Uusitalo från Arbetshälsoinstitutet.
Telefonen fortfarande viktig för kommunikation
I icke-digitalt arbete höll arbetarskyddspersoner kontakt med personer som arbetade utanför arbetsplatsen särskilt per telefon eller med diskussioner ansikte mot ansikte under kontorsdagar/dagar för närarbete. Inom det digitala distans-/hybridarbetet lyfte man också fram olika digitala verktyg, såsom Teams, Zoom, Yammer och e-post. Arbetarskyddspersonerna använde sätt som lämpar sig för karaktären av arbetet utanför arbetsplatsen för att hålla kontakt med personalen.
Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen. Panelen samlar in information om de arbetarskyddsbehov som är synliga på arbetsplatsen och effekterna av samhälleliga fenomen på vardagsarbetet. Den senaste enkäten utfördes i november–december 2022. Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och -chefer som plockades ur Personregistret för arbetarskyddet. Av dessa svarade 545 personer på enkäten. Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet. Denna gång var det växlande temat Arbete utanför arbetsplatsen och arbetarskydd.
Mer information
- Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi
- Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi
- Utvecklingschef Jarna Savolainen, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 561 2022, jarna.savolainen[at]ttk.fi
Se också
Arbetarskyddspanelens resultat på Arbetslivskunskaps datasidor och analyssidor:
- Skillnader och likheter i hanteringen av arbetarskyddet inom det digitala och icke-digitala arbetet utanför arbetsplatsen | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
- Arbetarskydd och arbete utanför arbetsplatsen | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
- Arbetarskyddspanelen erbjuder aktuell lägesinformation | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Välfärdsområdenas arbetshälsa utvecklas i en positiv riktning22.1.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Välfärdsområdenas arbetshälsa utvecklas enligt många indikatorer i en positiv riktning trots ständiga förändringar. Förbättring krävs i arbetsgemenskapernas innovativitet. Den viktigaste målgruppen för utvecklingsåtgärder är socialtjänsterna.
Hyvinvointialueiden työhyvinvointi kehittyy hyvään suuntaan22.1.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Hyvinvointialueiden työhyvinvointi on kehittymässä monin mittarein hyvään suuntaan jatkuvista muutoksista huolimatta. Parannettavaa kaivattaisiin työyhteisöjen innovatiivisuudessa. Tärkein kohderyhmä kehittämistoimenpiteille ovat sosiaalipalvelut.
Positive development in the well-being at work of wellbeing services counties22.1.2026 10:00:00 EET | Press release
Many indicators show that well-being at work in the wellbeing services counties is developing in a positive direction despite ongoing changes. There is room for improvement in the innovativeness of work communities. Social services is the most important target for development measures.
Kutsu 3.2.2026 DEMOTalks: Muistisairaiden määrä lisääntyy – mihin hoivamme ja voimamme riittävät?19.1.2026 12:47:44 EET | Kutsu
Tervetuloa DEMOGRAPHY Talks -webinaariin 3.2.2026 klo 14–15 kuulemaan tuoretta tutkimustietoa. Tutkijatohtori Kaarina Korhonen (LIFECON, Helsingin yliopisto) kertoo muistisairauksien lisääntymisestä ja ympärivuorokautisen hoivan käytöstä tulevina vuosina. Tutkimusprofessori Ismo Linnosmaa (SustAgeable, Itä-Suomen yliopisto) avaa väestön ikääntymisen vaikutuksia sote-kustannuksiin.
Artificiell intelligens används redan i hälften av företagen, men få har en strategi för att utnyttja den14.1.2026 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät använder 51 procent av företag som sysselsätter minst tio personer artificiell intelligens. Användningen är koncentrerad till avgränsade uppgifter, och endast 17 procent av de företag som använder artificiell intelligens har en strategi som styr användningen av artificiell intelligens.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
