Stadsdirektör Jukka Mäkeläs budgetförslag 2021: Esbo säkrar tjänsterna för invånarna trots de utmaningar coronapandemin medför

Stadens verksamhetskostnader har ökat betydligt mer än skattefinansieringen och investeringsnivån är hög. Befolkningen i Esbo fortsätter att öka med 4 500 invånare per år. Under de kommande tio åren förändras befolkningsstrukturen i Esbo och försörjningskvoten försämras. Det förefaller att befolkningsökningen inte på samma sätt som förr medför motsvarande ökning av skatteintäkter.

I budgetförslaget för 2021 uppskattas att skattefinansieringen, det vill säga intäkterna av skatter och statsandelar, är mindre än år 2020, eftersom statens coronakompensationer minskar. Verksamhetskostnaderna ökar betydligt mer än skattefinansieringen och resultatet uppskattas vara 43 miljoner på minus år 2021. Resultatet uppskattas bli positivt först år 2023.

Det krävs fortfarande omfattande investeringar för att svara på befolkningsökningen. Esbo stads investeringsprogram uppgår till sammanlagt 2,5 miljarder euro 2021–2030.
Programmet omfattar skolor och daghem samt olika trafikleder och kollektivtrafikprojekt som behövs när staden växer och stadsstrukturen utvecklas, såsom Spårjokern, Stadsbanan och Västmetrons utvecklingskorridor.

I början av ekonomiplansperioden kan man finansiera 40 procent av investeringarna med internt tillförda medel och i slutet av perioden 70 procent. Stadens lånestock ökar med 0,5 miljarder euro under ekonomplansperioden 2021–2023.

Enlig prognoserna kommer Esbokoncernens resultat att uppvisa ett betydligt underskott åren 2021–2022 och förbli negativt fram till år 2029. Koncernens investeringar uppgår till sammanlagt 4,7 miljarder euro och koncernens lånestock ökar till 5,4 miljarder euro fram till år 2024, varefter den börjar minska.

”Staten bör i framtiden bättre beakta tillväxtstädernas investeringsbehov och kostnaderna för en flerspråkig servicestruktur i statsandelssystemet och övriga finansieringssystem. Skattebetalarna i Esbo stöder i betydande grad ekonomin i andra kommuner i Finland genom både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen, och samtidigt skuldsätter sig det växande Esbo. Detta kan inte fortsätta”, säger Mäkelä.

Dessutom skulle en möjlig social- och hälsovårdsreform allvarligt försämra ekonomin i Esbo och hela västra Nyland . ”Om man förenklar saken en aning, så skulle social- och hälsovårdsreformen fara iväg med intäkterna men lämna oss med skulderna”, sammanfattar Mäkelä. Kalkylerna i budgetförslaget beaktar inte en social- och hälsovårdslösning.

För att rätta till den ekonomiska obalansen i Esbo och dämpa skuldsättningen godkände fullmäktige produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad. Programmet har som mål att balansera driftsekonomin med 147 miljoner euro fram till slutet på 2025. Dessutom sänks investeringsnivån med 10 procent så att de årliga investeringarna uppgår till 250 miljoner euro i snitt .

”Samma anpassning av ekonomin och förbättring av produktiviteten pågår i alla stora städer”, säger Mäkelä.

Esbo stad har som mål att vara klimatneutralt före 2030 och är en föregångare för FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). Enligt Esbo stads åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat (SECAP), som blev färdigt år 2019, är klimatneutralitet möjlig om både staden och dess partner arbetar effektivt för att nå målet. Klimatarbetet i Esbo leds via planeringen av stadens ekonomi och verksamhet med stöd av planen SECAP. De åtgärder för att skära ner på utsläppen som staden planerat och genomfört finns i budgeten, resultatenheternas planer och styrkorten.

Mer information

stadsdirektör Jukka Mäkelä, tfn 046 877 3953 

ekonomiplaneringsdirektör Pia Ojavuo, tfn 043 826 9139