Stärkt egenmakt ökar lantbrukseffektiviteten i Afrika

En stor del av maten som konsumeras i Afrika är producerad av småbönder. Men produktionen är långt ifrån så effektiv som den kunde vara.

– Det här är ett problem med tanke på lokala men också globala naturresurser – med en växande global befolkning och de problem klimatförändringen kommer att medföra under de kommande åren ha vi helt enkelt inte råd att använda våra resurser ineffektivt, säger specialexpert Mila Sell vid Naturresursinstitutet som disputerar vid Helsingfors universitet.

Frågan är också viktig ur ett människorätts- och jämlikhetsperspektiv. Alla borde ha samma grundläggande rättigheter, vilket också inkluderar matsäkerheten. Sells forskning fokuserar på småskaligt afrikanskt lantbruk med fokus på kvinnornas roll och hur småbönder kan bli mer effektiva och produktiva genom att stöda deras egen kapacitet.

Utbildning och jämlikhet ökar egenmakten

De mest grundläggande resultaten från forskningen, som består av tre delstudier i Etiopien och Uganda, är vikten av utbildning för småbönderna. Kvinnornas egenmakt (empowerment) är också avgörande för hur effektivt lantbruket är.

Resultaten visar att produktionseffektiviteten på odlingslotter som odlas av kvinnor är lägre än på lotter som odlas av män eller tillsammans av män och kvinnor. Skillnaden förklaras, i all fall till en del, av kvinnornas större andel av hushållsarbete.

– Gällande effektiveten var det tydligt att kvinnans roll inom hushållet radikalt påverkar hennes utgångsläge och möjligheter att utöva effektivt lantbruk. Eftersom kvinnor använder en mycket större andel av sin tid på att sköta om hushållet i jämförelse med män, bl.a. till matlagning och städning, påverkas de i hög grad av hushållets storlek – ju större hushåll, desto lägre produktivitet på marken som kvinnorna ansvarar för, säger Sell.

Effektiviteten på kvinnornas lotter ökar dock om kvinnorna förvärvsarbetar utanför lantbruket och hemmet. Detta stöder tidigare resultat som visar att sysselsättning utanför hemmet påverkar hushållens välmående positivt.

Förutom förvärvsarbete utanför hemmet finns ett samband mellan kvinnors egenmakt och ålder, samt med jämställdhet i utbildningsnivå i förhållande till mannen. Däremot finns ett negativt samband mellan egenmakt och ett hushålls större storlek samt med antalet barn under fem år. Båda är faktorer som ökar hushållsarbetets mängd.

Lokalt tillämpade lösningar behövs

Delstudie ett och två var en del av projektet FoodAfrica där man bl.a. samlade in data från 1400 hushåll i Uganda. Förutom information om hushållens medlemmar, egendom och lantbrukssystem fokuserade forskningen på kvinnornas egenmakt och deras roll i beslutsfattandet.

Delstudie tre var en del av det Finlands Akademi-finansierade projektet Soilman inom vilken en så kallad Innovation Platform grundades, för att erbjuda de lokala lantbrukarna i Etiopien en möjlighet att organisera sig kring ett specifikt tema genom att börja använda ny teknologi i sitt lantbruk.

Läs mer: Farväl till hunger med hjälp av bönor och kvävefixerande bakterier

Plattformen erbjuder också ett forum för andra frågor samt diskussion om lösningar på lokala utmaningar.

– Speciellt bland kvinnorna som var med i vår Innovation Platform skedde en stor förändring på de två år aktiviteterna var igång. De blev mycket bättre på att hävda sin rätt och uttrycka sina åsikter i olika sammanhang, berättar Sell.

Småbönderna utgör ca 70 procent av Afrikas befolkning och är den fattigaste och ur matsäkerhetssynvinkel den mest sårbara befolkningsgruppen. För att stöda dem behövs lokalt tillämpade lösningar som småbönderna och deras intressenter kan använda i innovationsverksamhet. För att kunna delta i denna innovationsverksamhet krävs ökad egenmakt.

– Tanken är att forskningsresultaten ska kunna formuleras som rekommendationer för t.ex. beslutsfattare för att skapa konkreta riktlinjer för olika intressenter inom lantbrukssektorn. Detta kan i teorin leda till helt konkreta ändringar i t.ex. lokalpolitiken gällande utbildning eller lantbruksrådgivning, säger Sell.

*

M.Sc. Mila sell disputerar 14.12.2018 kl. 12 vid agrikultur-fortsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen ”Innovation Capacity and Women Empowerment – Identifying constraints and pathways towards sustainability, improved productivity and livelihood of small-scale farmers in Africa”. Disputationen äger rum i föreläsningssal B2, Ladugårdsbågen 7.

Avhandlingen publiceras i serien Agricultural Economics och finns tillgänglig elektroniskt i E-thesis.

Disputandens kontaktuppgifter:

Mila Sell
mila.sell@luke.fi

+358295326737