Suomen Pankki

Stor andel oreglerade lån inom jordbruket

Dela

Vid utgången av februari 2022 utgjorde banklånen till jordbruket sammanlagt 4,8 miljarder euro. Merparten av lånen[1] (3,5 md euro) hade beviljats näringsidkare som hör till hushållssektorn. Utlåningen till lantbruksföretag uppgick till 1,3 miljarder euro.

Under de senaste åren har gårdsbruksenheterna minskat i antal, men samtidigt har allt fler gårdsbruksenheter bytt verksamhetsform till aktiebolag[2] och antalet aktiebolag har ökat. Ändringarna av verksamhetsform har även återspeglats i bankstatistiken: den årliga förändringen i utlåningen till privata lantbruksföretagare var -4,2 % i februari 2022. Det utestående beloppet har minskat sedan 2018, medan utlåningen till jordbruk i bolagsform samtidigt har ökat. I februari var ökningen 6,8 %.

De senaste åren har problemkrediterna inom jordbruket ökat kraftigt, även om tillväxten har stannat av under det senaste året. I februari 2022 var andelen oreglerade lån[3] framför allt bland näringsidkarna stor (6,9 %) i förhållande till den totala utlåningen. Också lantbruksföretagens oreglerade lån (4,3 %) var i förhållande till lånestocken större än inom företagssektorn i genomsnitt. Priserna på insatsvaror inom jordbruket har stigit exceptionellt mycket på kort tid[4], vilket kan komma att ta sig uttryck i ytterligare problem i framtiden.

Utlåning

De finländska hushållen lyfte i februari 2022 nya bostadslån för 1,7 miljarder euro, vilket är 20 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 170 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från januari och var 0,85 % i februari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av februari 2022 till 107,1 miljarder euro och årsökningen var 3,8 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,7 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen utöver bostadslån bestod 16,7 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,3 miljarder euro av övriga lån vid utgången av februari.

De finländska företagen lyfte i februari nya lån[5] för 1,8 miljarder euro, och av dem utgjorde bostadsbolagslånen 350 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån sjönk från januari och var 1,7 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av februari till 99,4 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 40,0 miljarder euro.

Inlåning

Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,2 miljarder euro vid slutet av februari 2022 och genomsnittsräntan var 0,03 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 101,3 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 2,2 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i februari nya tidsbundna inlåningsavtal för 50 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i februari 0,29 %.

Närmare upplysningar lämnas av

Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,

Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi.

Nästa månadspublicering 3.5.2022 kl. 10.

Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.

[1] Lån som beviljats näringsidkare för yrkesutövning.

[2] Källa: Naturresursinstitutet, PxWeb - Välj tabell (luke.fi). Från början av 2018 har överlåtelseskatt under vissa förutsättningar inte längre betalats vid bolagisering av gårdsbruksenheter.

[3] Ett lån betraktas som oreglerat när det har förfallit för mer än 90 dagar sedan eller det finns anledning att anta att gäldenären inte kommer att fullgöra sin betalning.

[4] Källa: Statistikcentralen, https://www.stat.fi/til/ttohi/2022/01/ttohi_2022_01_2022-03-16_tie_001_sv.html.

[5] Exkl. konto- och kortkrediter.

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Diversifiering ökar försörjningsberedskapen inom betalningar på såväl individ- som samhällsnivå25.5.2022 09:00:00 EEST | Tiedote

De elektroniska betalningarna har utvecklats i takt med digitaliseringen och olika elektroniska betalningsformer utgör det viktigaste betalningssättet i Finland. Syftet med Finlands Banks riktlinjer för elektroniska betalningar är att säkerställa att betalningslösningarna fungerar säkert i alla situationer och är effektiva ur hela samhällets synvinkel. Enligt Finlands Bank ska 1) det finnas tillgång till lämpliga betalningssätt för olika situationer och olika användargrupper, 2) de elektroniska betalningssätten vara trygga och säkra, 3) betalningssystemen vara öppna och samhällseffektiva och 4) de elektroniska betalningssätten stödja konsumenternas hantering av sin privatekonomi och skydda användarna mot missbruk. ”Betalningar är en kritisk samhällsverksamhet som inte får vara alltför beroende av enskilda aktörer eller system. Konsumenterna måste ha tillgång till olika alternativ bland vilka de kan välja det betalningssätt som är lämpligast för dem i varje enskild situation”, konstater

Range of alternatives will improve certainty of payments in disruptive situations for individuals and society25.5.2022 09:00:00 EEST | Press release

As digitalisation has progressed, so too has electronic payment in its different forms. Today, electronic payment is the most important retail payment method in Finland. The aim of the Bank of Finland’s electronic payment principles is to ensure that payment solutions operate reliably in all situations and are effective for society as a whole. In the Bank of Finland’s view: 1) a variety of payment methods must be available that are suited to different situations and also enable payment for different user groups; 2) electronic payment methods must be secure and reliable; 3) payment systems must be open and function effectively for society as a whole; and 4) electronic payment methods must support the ability of consumers to manage their own finances and must protect users from abuses. “Payment is a critical activity for the functioning of society and cannot be allowed to rely excessively on individual entities or systems. Consumers must have options from which they can choose the paymen

Hajauttaminen parantaa maksamisen huoltovarmuutta sekä yksittäisen ihmisen että koko yhteiskunnan kannalta25.5.2022 09:00:00 EEST | Tiedote

Sähköinen maksaminen on kehittynyt digitalisaation edetessä, ja sen eri muodot ovat tärkein vähittäismaksamisen tapa Suomessa. Suomen Pankin sähköisen maksamisen linjauksien tavoitteena on varmistaa, että maksamisen ratkaisut toimivat luotettavasti kaikissa tilanteissa ja ovat koko yhteiskunnan kannalta tehokkaita. Suomen Pankin mielestä 1) tarjolla tulee olla eri tilanteisiin sopivia maksamisen tapoja, jotka mahdollistavat maksamisen myös eri käyttäjäryhmille, 2) sähköisten maksutapojen tulee olla turvallisia ja luotettavia, 3) maksamisen järjestelmien tulee olla avoimia ja toimia tehokkaasti koko yhteiskunnan kannalta ja 4) sähköisten maksutapojen tulee tukea kuluttajien oman talouden hallintaa ja suojata käyttäjiään väärinkäytöksiltä. ”Maksaminen on yhteiskunnan toiminnan kannalta kriittistä, eikä se saa tukeutua liiaksi yksittäisiin toimijoihin tai järjestelmiin. Kuluttajilla tulee olla vaihtoehtoja, joista he voivat valita kuhunkin tilanteeseen itselleen sopivimman maksutavan”, to

Suomen Pankin analyysiartikkeli: Mobiilimaksaminen yleistyy Suomessa ennätysvauhdilla – silti ero muihin Pohjoismaihin on huomattava24.5.2022 11:18:04 EEST | Blogi

Suomi on muiden Pohjoismaiden kanssa edistyneimpiä maita digitalisoitumisessa. Vuoden 2021 lopussa 93 prosenttia 16–74-vuotiasta suomalaisista käytti älypuhelinta. Älypuhelimet ovat mullistaneet monia arkisia toimintatapojamme, eikä maksaminen ole tässä suhteessa poikkeus. Älypuhelinten maksusovellusten kehitys on jo pidempään jatkunut trendi, mutta vasta viime vuosina ne ovat lyöneet läpi Suomessa. Voimakkaasta kasvusta huolimatta mobiilimaksaminen on Suomessa edelleen muita Pohjoismaita selvästi vähäisempää. Lue tänään julkaistu Fintech-asiantuntija Johanna Schreckin ja ekonomisti Meri Sintosen analyysiartikkeli Euro & talous -sivustolla: Mobiilimaksaminen yleistyy Suomessa ennätysvauhdilla – silti ero muihin Pohjoismaihin on huomattava

Muistutuskutsu medialle: Suomen Pankin Maksufoorumi 25.5.2022 klo 9.00 - 12.0023.5.2022 10:30:00 EEST | Kutsu

Miten maksaminen turvataan häiriötilanteissa? Entä kuinka paljon maksaminen oikeastaan meille maksaa? Onko mobiilimaksamisen suosio kasvanut odotetusti? Tervetuloa mukaan seuraamaan Suomen Pankin Maksufoorumia keskiviikkona 25.5.2022 klo 9.00–12.00 webinaarina. Ilmoittaudu tilaisuuteen tästä linkistä 24.5.2022 klo 12.00 mennessä. Tapahtumalinkki toimitetaan ilmoittautuneille median edustajille ennen tilaisuutta. Lisätietoja: sidosryhmäviestinnän ryhmäpäällikkö Iina Lario, p. 09 183 2689, iina.lario@bof.fi. Lue lisää Maksufoorumista Suomen Pankin verkkosivuilta. Ohjelma: 9.00 Tilaisuuden avaus Johtokunnan jäsen Tuomas Välimäki, Suomen Pankki 9.15 Mobiilimaksaminen Paneelikeskustelu Perttu Kröger, MobilePay Marie Nordgren, Swish Christian Pirkner, Bluecode and EMPSA Ville Sointu, Nordea 10.00 Pääjohtajan puheenvuoro Olli Rehn, Suomen Pankki 10.20 Tauko 10.30 Vähittäismaksamisen kustannukset Vähittäismaksamisen kustannusselvitys: Jussi Terho, Suomen Pankki Paneelikeskustelu Antti Karhu, O

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum