Studerandenas bostadsbidragsreform ökade stödutgifterna mer än dubbelt så mycket som beräknades på förhand

Statens revisionsverk utredde om man genom reformerna av studiestödssystemet som genomfördes på 2010-talet har uppnått de eftersträvade fördelarna och statsfinansiella effekterna. Åt studerande utbetalas årligen över en miljard euro i studiestöd och allmänt bostadsbidrag.

Överföringen av studerandena från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget i studiestödsreformen 2017 visade sig vara dyrare än vad som hade bedömts i beredningsskedet. Också ibruktagandet av studielånskompensationen ökade statens utgifter betydligt mer än väntat. Nedskärningen av studiepenningen gav däremot de eftersträvade besparingarna.

När bostadsbidragsreformen bereddes bedömde man att de statliga utgifterna för bostadsbidrag för studerande skulle öka med 54 miljoner euro. År 2018 var utgiftsökningen dock minst 130 miljoner euro.

Stödutgifterna har sannolikt ökat ytterligare från detta, eftersom studerandenas boendekostnader har ökat snabbare än hos andra stödmottagare. Före reformen fick studerandena studiestödets bostadstillägg, vars maximibelopp var mindre än det allmänna bostadsbidraget.

"Uppgifterna om studerandenas boendeutgifter som användes i reformens konsekvensbedömning var föråldrade och därmed lägre än de faktiska utgifterna. Den överraskande utgiftsökningen kan också förklaras av att fler studerande än väntat flyttade till dyrare bostäder efter reformen, eftersom kollektivbostädernas popularitet har sjunkit efter reformen”, berättar Statens revisionsverks ledande effektivitetsrevisor Ville-Veikko Pulkka.

Studielånskompensationen påskyndade utexamineringen

Även ibruktagandet av studielånskompensationen 2014 har ökat statens studiestödsutgifter mycket mer än väntat. Fram till 2021 hade beredningsskedets utgiftsbudget överskridits med 48 miljoner euro.

Överskridningen förklaras av att det lyfts klart mer studielån än väntat. Studielånskompensation får man om man avlägger högskoleexamen inom utsatt tid. Då betalar FPA 40 procent av den del av studielånet som överstiger självrisken på 2 500 euro.

"Överskridningen av utgiftsbudgeten kan inte tolkas som ett misslyckande, eftersom målet med alla granskade reformer var att öka användningen av studielån. Studielånskompensationen påskyndar sannolikt studerandenas utexaminering, vilket har en positiv inverkan på sysselsättningen och statsfinanserna. Studielånets popularitet syns dock också i att skuldproblemen ökar särskilt bland yrkesstuderande", säger Pulkka.

Revisionsverket rekommenderar att man reder ut huruvida den ökade användningen av studielån och skuldproblemen påverkar de ungas vilja att vidareutbilda sig efter studierna på andra stadiet.

I studiestödsreformerna höjdes statsgarantin för studielån upprepade gånger för att studiestödet bättre skulle täcka levnadskostnaderna. Studiestödets tillräcklighet har förbättrats, men arbetsinkomsterna är fortfarande studiestödstagarnas viktigaste inkomstkälla. Många studerande upplever också att arbetet fördröjer deras studier. I de kommande reformerna behövs noggrannare information om huruvida arbete under studietiden gör det lättare att få arbete efter utexamineringen.

Läs rapporten: Resultaten av studiestödsreformerna på 2010-talet