Studie bland utländska studerande illustrerar vikten av kontakter för att få jobb i Finland

– För många var erfarenheten av de informella nätverkens betydelse frustrerande och kom dessutom som en överraskning i och med att Finland är ett mycket formellt fungerande samhälle i många avseenden. Ofta förmedlas informationen om jobb endast informellt. Även om lediga jobb utannonseras är det vanligt att den som arbetsgivarna redan känner från förr är den som blir vald. Är man inte inkluderad i rätt typs nätverk är man i ett underläge fast man har rätt utbildning och andra kompetenser, säger Alho.

En av de intervjuade sammanfattade situationen så här: ”du måste känna någon som känner någon”.

För undersökningen intervjuade Alho 31 utländska studerande som flyttat till Finland i vuxen ålder och som börjat studera vid finländska högskolor eller universitet och som lyckats hitta jobb. De hade utexaminerats eller var i slutskedet av sina studier. De kvalitativa intervjuerna handlade om deras erfarenheter av att söka jobb i Finland och intervjuerna gjordes åren 2016–2017. Alla var vid tiden sysselsatta i Finland.

De flesta intervjuade hade till en början försökt hitta jobb genom att svara på annonser och genom andra formella kanaler – i regel med dålig framgång. Det var först när de började utnyttja sina informella kanaler som de lyckades bättre med att hitta jobb.

Med ett enda undantag betonade alla intervjuade att kontakter till den egna etniska gruppen i Finland inte hade någon betydelse för att hitta jobb eller endast resulterade i dåligt betalda, icke-attraktiva lågstatusjobb. Det var kontakterna till finländare som öppnade dörren för dem till jobb som bättre motsvarade deras utbildning.

Några av de intervjuade hade personligen stött på rasism då de sökt jobb. Många påpekade också att vissa arbetsgivare inte noterade den arbetserfarenhet som de skaffat utomlands som en merit.

– Hade jag intervjuat sådana personer som inte hittat jobb hade fallen med erfarenheter av rasism troligen varit flera. Dessutom var det många som påpekade att de inte kunde veta varför deras ansökningar så ofta hade blivit obesvarade. Hade det att göra med rasism till exempel? Med all sannolikhet till en viss grad, eftersom tidigare studier visat att strukturell rasism förekommer på den finska arbetsmarknaden. Många upplevde även att ett namn som lät ”utländskt” var en försvårande faktor då de sökte jobb.

Prioritet för regeringen och universiteten

Internationell migration och mobilitet av studerande har vuxit exponentiellt de senaste decennierna. Traditionellt har de anglo-saxiska länderna lockat majoriteten av studerandena, men under de senaste åren har även mer ”perifera” länder som Finland blivit populärare destinationsländer än tidigare. Globalt tävlar universitet och andra högskolor om utländska studenter som för in pengar i form av terminsavgifter.

Även i regeringsprogrammet betonas vikten av att de utländska studenterna stannar kvar i Finland efter att de slutfört sina studier för att på så vis bidra till arbetsmarknaden.

– Det är paradoxalt att samtidigt som universiteten och regeringen har haft som mål att öka andelen utländska studerande i finländska universitet – och samtidigt som det talas om arbetskraftsbrist inom många sektorer – så finner vi strukturell rasism i rekryteringsprocesserna som gör inträdet till arbetsmarknaden svårare, säger Alho.

Skillnader mellan olika branscher

Alltid är det ändå inte en nackdel med utländsk bakgrund. Bland dem som Alho intervjuat var det några som lyckats vända sin bakgrund till en fördel i jobbsökningen genom att betona sina språkkunskaper och internationella kontakter. Speciellt inom vissa internationella branscher såg arbetsgivarna dessa egenskaper som värdefulla.

– Intressant nog var det många som menade att i och med den ökade invandringen och globaliseringen finns det allt mera jobb i Finland – och speciellt i huvudstadsregionen – där man klarar sig med engelska. Sådana jobb finns till exempel i multinationella företag, startupfirmor och it-sektorn. Många påpekade även att attityden mot ”icke-finska” arbetssökande är mera öppen och positiv inom dessa sektorer – jämfört med många andra sektorer.

Just frågan om språk gör Finland till ett ganska unikt fall i internationell jämförelse i och med att få av dem som flyttar hit för att studera talar våra nationella språk, vilket försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Alho säger att trots att språkkraven ofta är motiverade så finns det tecken på att arbetsgivarna sätter språkkraven på en nivå som är allt för hög för att på så vis kunna exkludera icke-finska arbetssökande, vilket många av de intervjuade även påpekade

Att se över språkkraven kunde alltså vara ett sätt att minska på problemen. En annan åtgärd som sannolikt kan minska på diskrimineringen i rekryteringar skulle vara en övergång till anonyma rekryteringsprocesser, det vill säga att man lämnar bort information som namn, kön, födelsetid och -ort i ansökningarna.

– Helsingfors stad prövar ju på en variant av anonym rekrytering i år inom alla sektorer. Det är klart att detta som en enskild åtgärd inte räcker, men det kunde definitivt vara ett sätt att minska på olika former av diskriminering och rasism i fråga om vem som kallas till en arbetsintervju, säger Alho.

Pressmeddelandet bygger på Rolle Alhos artikel ‘You Need to Know Someone Who Knows Someone’: International Students’ Job Search Experiences