Studie: Utbildade flyttar efter andra experter – regionerna gör klokt i att hålla kvar utexaminerade

Överallt i Finland funderar företag och beslutsfattare över hur vi ska få experter och kompetens att räcka till. Befolkningen minskar och åldras, kompetensbehoven på arbetsplatserna förändras snabbt och utbildade personer väljer aktivt vart de flyttar.

Sitras och konsultbyrån för regionutveckling MDI:s nya studie och tillhörande nättjänst erbjuder en helhetsbild av hur experter etablerar sig och om hur utbildningsnivån ser ut inom olika regioner.

”Ur regionernas perspektiv verkar det viktigaste vara förmågan att sysselsätta utexaminerade från läroanstalter i regionen, särskilt från yrkesutbildning på andra stadiet. Annars går potentialen i fråga om deras kompetens förlorad till andra regioner. Det vore klokt att hålla kvar utexaminerade på alla tänkbara sätt, säger senior rådgivare Tapio Huttula på Sitra.

Studien Miten osaajat liikkuvat alueilla? (Hur rör sig experter i regionerna?) anger den genomsnittliga utbildningen i år med hjälp av ett utbildningsnivåindex hos befolkningen i respektive region. Av den framgår också hur personer som utexaminerats från yrkesutbildning på andra stadiet och från högre utbildning placerar sig på arbetsmarknaden, i vilka regioner utbildade placerar sig och vart experternas flytt riktar sig. Studien har utförts för Sitra av konsultbyrån för regionutveckling MDI.

”Det är överraskande att de traditionellt stora skillnaderna mellan regionerna inte har försvunnit eller minskat, trots att finländarnas utbildningsnivå har stigit oavbrutet redan i flera årtionden”, säger ledande expert Timo Aro på MDI.

På basis av det omfattande materialet verkar det enligt Huttula som att utbildade inte längre flyttar efter arbetsplatser i lika stor utsträckning som tidigare, utan experter flyttar till platser där det finns andra experter. Flyttbenägenheten ökar i och med att utbildningsnivån stiger.

”Kopplingen mellan befolkningsutvecklingen och arbetsplatserna verkar ha blivit svagare, vilket syns till exempel på orter som erbjuder arbetsplatser inom industrin. Det är en nationalekonomisk utmaning att arbetsplatserna och kompetensen inte matchar.”

Studien lyfter fram regionernas olikhet. ”Därför ska offentliga åtgärder – beslutanderätt, styrning och finansiering – vara sådana som tar hänsyn till regionernas skillnader och utgångslägen”, säger Huttula.

I den separata promemorian Osaajien riittävyys alueilla (Hur räcker experter till i regionerna) granskas fyra regioners tillvägagångssätt när det gäller bristen på experter:

• En närmare granskning av landskapet Birkaland visar att skillnaderna i utbildning mellan kommunerna i landskapet är avsevärda – nästan två år – vilket gör utvecklingsarbetet i landskapet svårare än med en befolkning med en enhetligare utbildningsnivå.
• I Brahestads ekonomiska region har tillgången till experter lösts med en flercampusmodell. Där erhålls den utbildning och kompetens som företagen behöver genom ett aktivt samarbete mellan aktörerna i regionen.
• Livskraftssituationen i Seinäjoki och Ilmajoki är i många avseenden utmärkt, men låg kompetensnivå är en utmaning. Förädlingsnivån och produktiviteten kan höjas med de regionala aktörernas framförhållningsförmåga och ett gott samarbete.
• Övre Savolax ekonomiska region är ett bra exempel på hur ett kompetenskluster byggs upp aktivt genom samarbete mellan de ledande företagen och läroanstalterna. Där är en gemensam vision och de olika aktörernas aktiva roll betydande.

”Tillgången till experter kan lösas med ett nätverkssamarbete. Hållbar framgång nås inte med konkurrens mellan regionerna. Det lönar sig att satsa resurser på lösningar som gynnar alla aktörer och som bidrar till kompetens”, säger Huttula.

”Den enda relativt snabbverkande metoden för att förbättra tillgången till experter är en aktiv utbildnings- och arbetsrelaterad invandring”, säger Huttula.

I nättjänsten som anknyter till utredningen kan utbildningsnivån hos befolkningen i kommuner, ekonomiska regioner och landskap samt tio andra nyckeltal som beskriver livskraften granskas.

Se även: Utredningen Mille väestölle? (För vilken befolkning?), 2020.

Läs mer om Sitras Kompetensens tid projekt - Välfärd och konkurrenskraft genom livslångt lärande.