”Suomi ei vielä ole lapsen oikeuksien mallimaa” – Lapsiasiavaltuutettu raportoi YK:n lapsen oikeuksien komitealle Suomen tilanteesta

Lapsiasiavaltuutettu on antanut YK:n lapsen oikeuksien komitealle arvionsa lapsen oikeuksien toteutumisesta Suomessa ja ollut komitean kuultavana. Lapsiasiavaltuutettu painotti komitealle lapsen edun ja oikeuksien toteutumisen varmistamista sekä lasten hyvinvoinnin ja haavoittuvassa asemassa olevien lasten aseman turvaamista.

YK:n lapsen oikeuksien komitea käsittelee parhaillaan Suomen valtion määräaikaisraporttia. Komitea valvoo lapsen oikeuksien sopimuksen noudattamista, ja Suomen valtion tulee raportoida komitealle toiminnastaan. Osana prosessia lapsiasiavaltuutettu on luovuttanut oman raporttinsa ja osallistunut komitean kuulemiseen. Suomen valtio vastaa komitean esittämiin kysymyksiin kevään kuluessa, ja komitean loppupäätelmiä lapsen oikeuksien tilanteesta Suomessa odotetaan vuoden 2023 aikana.

– Raportointi on tärkeä osa lapsen oikeuksien arviointia ja seurantaa. Vaikka prosessi on monimutkainen ja etäisenkin oloinen, se on merkittävä turva suomalaisille lapsille: komitean päätelmiä ei noin vain voida ohittaa, valottaa lapsiasiavaltuutettu Elina Pekkarinen.

Lapsiasiavaltuutettu on itsenäinen ja riippumaton viranomainen, jonka lain mukainen tehtävä on edistää ja arvioida lapsen oikeuksien toteutumista Suomessa. Lapsiasiavaltuutettu tuo raportissaan esille myös tapaamiensa lapsiryhmien näkemyksiä.

Suomen täytyy kiireellisesti panostaa lasten hyvinvointiin ja syrjinnän ehkäisyyn

Lapsiasiavaltuutetun näkemyksen mukaan Suomen lainsäädännön ja oikeudenkäytön tulisi olla lapsimyönteisempää. Lapsiasiavaltuutettu ehdottaakin, että Suomen tulisi sisällyttää lapsen edun ensisijaisuutta koskeva perusoikeussäännös perustuslakiin.

– Perustuslain tasoinen säännös lapsen edusta on tarpeellinen, koska se varmistaisi entistä kattavammin ottamaan päätöksenteossa huomioon lapsen oikeudet – silloinkin, kun siitä ei erikseen säädetä alemman tason säädöksissä. Säännös painottaisi myös sekä lainvalmistelijoiden että päätöksentekijöiden velvoitetta tehdä kattavaa lapsivaikutusten arviointia, toteaa lapsiasiavaltuutetun toimiston lakimies Merike Helander.

Lapsiasiavaltuutettu korostaa raportissaan, että Suomen on siirrettävä lasten hyvinvoinnin turvaamisen painotus raskaista korjaavista palveluista ennaltaehkäiseviin toimiin. Erityisesti lapsiasiavaltuutettu painottaa oppilashuollon ja mielenterveys- sekä päihdepalvelujen saatavuutta. Lastensuojelun tulisi voida keskittyä ydintehtäväänsä.

– Tällä hetkellä hoidamme lasten ja nuorten ongelmia niin inhimillisiltä kuin taloudellisilta kustannuksiltaan liian kalliilla tavalla, toteaa Pekkarinen.

Lapsiasiavaltuutettu esittää myös vakavan huolensa koulutukseen kohdistettujen määrärahojen pienentymisestä 2010-luvulla. Koulutuksen merkitys lasten ja nuorten kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin kannalta on suuri.

Heikoimmin toteutuvat haavoittuvassa asemassa olevien lasten oikeudet

Lapsiasiavaltuutettu painottaa raportissaan, että haavoittuvassa asemassa olevat lapset kohtaavat muita enemmän syrjintää ja hyvinvoinnin ongelmia. Haavoittuvan aseman taustalla on hyvin erilaisia elämäntilanteita.

– Syrjinnän vastaista työtä on tehostettava lasten elämän kaikilla osa-alueilla, ja syrjinnästä saatua tutkimustietoa on hyödynnettävä nykyistä enemmän, Pekkarinen vaatii.

Tehokkaan lainsäädännön avulla on estettävä lasten terveyteen ja hyvinvointiin vaikuttavat erityisen haitalliset käytännöt ja tarpeettomat toimenpiteet.

Rikoksia tekevien nuorten auttamiseen tulee panostaa kehittämällä heille suunnattuja pitkäkestoisia palveluja ja tukimuotoja, joiden avulla on mahdollista irtautua rikollisista yhteisöistä ja toimintatavoista. Vankeusajan on oltava viimesijainen keino alaikäisten pysäyttämiseksi, ja sen on tuettava kuntoutusta, koulutusta ja kiinnittymistä yhteiskuntaan, lapsiasiavaltuutettu korostaa.

*****

Barnombudsmannen har lämnat in till FN:s barnrättskommitté sin bedömning om tillgodoseendet av barnets rättigheter i Finland och hörts av kommittén. Barnombudsmannen betonade till kommittén vikten av att säkerställa tillgodoseendet av barnets bästa och barnets rättigheter samt att trygga barnens välfärd och ställningen av barn i en sårbar ställning.

FN:s barnrättskommitté behandlar Finlands periodiska rapport som bäst. Kommittén övervakar efterlevnaden av konventionen om barnets rättigheter, och finska staten ska rapportera till kommittén om sin verksamhet. Som en del av denna process har barnombudsmannen lämnat in sin egen rapport och hörts av kommittén. Finska staten kommer att besvara kommitténs frågor under våren. Kommittén förväntas lämna sina slutsatser om situationen med barnets rättigheter i Finland under år 2023.

– Rapporteringen är en viktig del av bedömningen och uppföljningen av barnets rättigheter. Även om processen är komplicerad och kan verka avlägsen, är den ett betydande skydd för de finländska barnen: kommitténs slutsatser kan inte förbises, berättar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

Barnombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet med en lagstadgad uppgift att främja och bedöma tillgodoseendet av barnets rättigheter i Finland. I sin rapport lyfter barnombudsmannen också fram åsikterna av barngrupper som ombudsmannen har träffat.

Finland ska brådskande satsa på barnens välfärd och förebyggande av diskriminering

Enligt barnombudsmannens syn bör lagstiftningen och rättstillämpningen i Finland vara barnvänligare. Barnombudsmannen föreslår också att Finland bör inkludera en bestämmelse om prioriteringen av barnets bästa i grundlagen.

– En bestämmelse om barnets bästa på grundlagsnivån är nödvändig i och med att den skulle trygga beaktandet av barnets rättigheter i beslutfattandet – även i situationer där bestämmelser på lägre nivå inte separat föreskriver det. En sådan bestämmelse skulle också betona både lagberedarnas och beslutsfattarnas skyldighet att utföra omfattande bedömning av konsekvenserna för barn, konstaterar barnombudsmannens byrås jurist Merike Helander.

I sin rapport betonar barnombudsmannen att Finland ska flytta fokusen i tryggandet av barnens välfärd från tunga korrigerande tjänster till förebyggande åtgärder. Barnombudsmannen betonas särskilt tillgången till elevvård samt mentalvårds- och missbrukstjänster. Barnskyddet ska kunna koncentrera sig på sin kärnuppgift.

– För närvarande sköter vi barn och ungas problem på ett sätt som innebär för höga mänskliga och ekonomiska kostnader, konstaterar Pekkarinen.

Barnombudsmannen uttrycker också sin allvarliga oro över att anslagen för utbildning har minskat under 2010-talet. Utbildning har en stor betydelse för barn och ungas övergripande välfärd.

Rättigheterna för barn i sårbar ställning tillgodoses svagast

I sin rapport betonar barnombudsmannen att barn i sårbar ställning utsätts oftare än andra för diskriminering och problem med sin välfärd. En sårbar ställning kan orsakas av väldigt olika livssituationer.

– Arbetet mot diskriminering ska effektiviseras i alla delområden av barnens liv, och forskningsdata om diskriminering ska utnyttjas i en större utsträckning än hittills, kräver Pekkarinen.

De särskilt skadliga förfaringssätten och onödiga åtgärder som påverkar barnens hälsa och välfärd ska förhindras med hjälp av effektiv lagstiftning.

Satsningar för hjälp till unga som begår brott ska göras genom att utveckla långsiktiga tjänster och stödformer för dem så att de kan ta sig ur brottsliga samfund och förfaringssätt. Fängelse ska vara den sista utvägen för att stoppa minderårigas brottslighet, och fängelsestraff ska stödja rehabilitering, utbildning och förankring i samhället, betonar barnombudsmannen.