Tyngdkraften mättes för första gången i Finström på Åland

Tyngdkraften kan inte mätas var som helst utan forskarna vid Lantmäteriverket mäter tyngdkraften på stationer för tyngdkraftsmätning som grundats för ändamålet. Stationerna ligger huvudsakligen i punkter i Lantmäteriverkets FinnRef-nätverk som observerar satellitsignaler. FinnRef-nätverket har utökats sedan 2012 och omfattar nu 47 punkter. I samband med utökningen har en del av stationerna byggts ut för att även kunna mäta tyngdkraften. Finström på Åland var den sista av de nya mätstationerna för absolut tyngdkraft som inte hade mätts. Nu har Finland utöver ett nätverk av GNSS-stationer också ett heltäckande nätverk för mätning av absolut tyngdkraft där mätningar görs med regelbundna intervall.
– Tyngdkraft kan mätas på två sätt, antingen absolut eller relativt. Vid relativa mätningar mäts ändringar av tyngdkraftens värde i förhållande till tid och plats. Vid absoluta mätningar, som vi nu också gjorde på Åland, mäts ett noggrant värde på accelerationen vid fall. Absoluta mätningar kan göras som kampanj, det vill säga mätinstrumentet behöver inte mäta kontinuerligt i punkten. Av sådana mätningar kan tidsserier över år byggas upp, berättar forskningschef Jyri Näränen vid Lantmäteriverket.
Mätningarna på Åland utvidgar tyngdkraftsnätverket till havsområdena
Utvidgningen av nätverket för absolut tyngdkraftsmätning är klar och tyngdkraften har mätts minst en gång vid alla 20 stationer. De flesta av stationerna i nätverket har redan mätts två gånger eller mer. Mätningarna på Åland som gjorde nätverket komplett genomfördes i slutet av maj.
Mätningarna på Åland kompletterar det nationella nätverket för tyngdkraftsmätning. Tidigare har absolut tyngdkraft inte mätts så här noggrant på havsområden. De närmaste stationerna på fastlandet finns i Kyrkslätt, Orivesi och Vasa, så de nya mätningarna fyller ett stort hål i det nationella nätverket för absolut tyngdkraft.
För mätningarna av tyngdkraft används Lantmäteriverkets gravimeter FG5-X som är placerad vid Geodatacentralen och är det noggrannaste mätinstrumentet för absolut tyngdkraft i världen. Det finns färre än 50 sådana instrument i världen.
Tyngdkraften i Finland försvagas med landhöjningen
I Finland pågår fortfarande jordskorpans höjning efter istiden och detta förändrar tyngdkraften ständigt. Denna landhöjning är inte lika stor överallt och därför måste den mätas i olika delar av Finland. Värdet på tyngdkraften påverkas också av många andra faktorer, som den geografiska positionen, den lokala geologin och andra rörelser i jordskorpan. Tyngdkraftsmätningar är viktiga för beräkning av geoidmodeller.
– Geoiden beskriver Jordens form. Från den härleds höjder till exempel i förhållande till medelhavsnivån. Det krävs allt noggrannare modeller av geoiden i takt med att noggrannhetskraven på satellitbaserad positionsbestämning och navigering växer, eftersom geoidmodeller gör det möjligt att överföra höjdkoordinaterna från satellitbaserad positionsbestämning till de höjder som används i kartor, såsom Finlands officiella höjdsystem N2000, berättar forskningsgruppchef Mirjam Bilker-Koivula.
– En noggrannare geoidmodell möjliggör säkrare navigering framför allt i Finlands kustområden som är utmanande farleder på grund av litet vattendjup och många grund, tillägger forskare Timo Saari.
Tyngdkraften förändras långsamt
Genom att studera tidsserier från tyngdkraftsmätningar kan allt noggrannare simuleringar av landhöjningen göras och bättre prognoser för landhöjningen i framtiden produceras. Detta är viktigt till exempel för strandlinjernas läge.
Forskarna tror att man från tidsserien för absolut tyngdkraft på Åland utöver landhöjningssignalen också kommer att kunna se inverkan av havsytans höjning på tyngdkraften på grund av klimatförändringen.
Förändringen av tyngdkraften går långsamt och de årliga förändringarna ligger nära gränsen för mätnoggrannheten hos de noggrannaste instrumenten i världen. På grund av detta behövs långa tidsserier av mätresultat. Långa tidsserier fås med mätningar av kampanjnatur som upprepas vid varje station med tre års intervall under årtionden.
Kontakter
Forskningsgruppchef Mirjam Bilker-Koivula, mirjam.bilker-koivula@lantmateriverket.fi
Forskningschef Jyri Näränen, jyri.naranen@lantmateriverket.fi
Forskare Timo Saari, 050 357 4315, timo.saari@lantmateriverket.fi
Bilder


Länkar
Om
MaanmittauslaitosPL 84 (Opastinsilta 12C)
00521 HELSINKI
029 530 1100 (Vaihde)https://www.maanmittauslaitos.fi/
Vi utför lantmäteriförrättningar, upprätthåller uppgifter om fastigheter och aktielägenheter, sörjer för registreringar av äganderätter och inteckningar, producerar kartmaterial samt främjar forskning inom geografisk information.
Följ Maanmittauslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Maanmittauslaitos
Suomi rakentaa nyt datasta kilpailuedun – Maanmittauslaitos on paikkatiedon ytimessä2.12.2025 08:00:00 EET | Tiedote
Maanmittauslaitoksen tieteellisen huipputeknologian ja käytännön tuen avulla Suomi pystyy rakentamaan entistä älykkäämpää infrastruktuuria.
Pienet taloyhtiöt pääsevät nyt ilmoittamaan taloyhtiöidensä remontti- ja lainatiedot huoneistotietojärjestelmään1.12.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Omatoimisesti isännöidyt taloyhtiöt voivat ilmoittaa taloyhtiöiden hallinnollisia tietoja huoneistotietojärjestelmään Maanmittauslaitoksen uudessa verkkopalvelussa 1.12.2025 alkaen. Taloyhtiön hallinnollisia tietoja ovat tiedot esimerkiksi taloyhtiön remonteista ja lainoista.
Kymmenille tuhansille taloyhtiöille pakollinen velvoite – vain pienimmät vapautettu1.12.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Isännöintiala, pankit ja Maanmittauslaitos tekevät parhaillaan taloyhtiöiden tietojen ylläpidossa merkittävää digisiirtymää Maanmittauslaitoksen huoneistotietojärjestelmään. Isännöitsijöille tämä tarkoittaa uutta tehtävää: heidän täytyy ilmoittaa taloyhtiön remontti- ja lainatiedot järjestelmään ensimmäisen kerran kesäkuun loppuun 2026 mennessä.
Tutkijat onnistuivat jakamaan pyöräilijöiden liikkumisreiteistä hyödyllistä tietoa niin että tiedon jakajan yksityisyys huomioidaan4.11.2025 06:03:00 EET | Tiedote
Ruuhkaiset väylät, ahtaat reitit, vaaralliset paikat ja läheltä piti -tilanteet aiheuttavat kaupungeissa ongelmia liikkumisessa. Liikenne- ja ympäristösuunnittelussa olisi arvokasta pystyä käyttämään tarkkaa ja ajantasaista tietoa siitä, missä liikutaan ja milloin. Samanaikaisesti meistä jokaisesta älylaitteen käyttäjästä kerätään valtava määrä sijaintitietoa – joko aktiivisesti esim. liikuntasovelluksilla tai passiivisesti esim. navigointisovelluksilla. Maanmittauslaitoksen Paikkatietokeskus FGI:n tutkijat kehittivät ratkaisun, jonka avulla tällaista tarkkaa liikkumistietoa pystytään jakamaan avoimena datana – mutta ilman tunnistettavaa tietoa tiedon jakajasta.
Oletko nähnyt droonin lentämässä metsässä tai pellolla? Se voi olla Maanmittauslaitoksen tutkimusdrooni21.10.2025 06:03:00 EEST | Tiedote
Maanmittauslaitoksessa on käynnissä lukuisia drooneihin liittyviä tutkimushankkeita, joissa tuotetaan tietoa muun muassa metsätuholaisten ja metsäpalojen ehkäisemiseksi sekä maatalouden innovaatioihin. Drooneilla tehtävässä kaukokartoituksen tutkimuksessa Suomi edustaa alan kansainvälistä tieteellistä huippua.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum