UM: Finländarna vill betona jämställdhets- och klimatfrågor i EU:s utvecklingspolitik

Över hälften av respondenterna i Taloustutkimus opinionsundersökning anser att Finland som ordförande i Europeiska unionens råd särskilt bör främja kvinnors och flickors ställning och rättigheter samt bekämpning av och anpassning till klimatförändringar.

Utvecklingssamarbetet genom EU anses vara allt viktigare: 59 procent av respondenterna lyfte fram det som en av de två viktigaste formerna av utvecklingssamarbete.

”Medborgarnas åsikter motsvarar prioriteringarna i Finlands utvecklingspolitik. De styr vårt arbete under det kommande ordförandeskapet. Det behövs breda axlar och ett gott samarbete för att klara globala utmaningar”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

I opinionsundersökningen ingick en öppen fråga där respondenterna fick uppge inom vilka områden av utvecklingssamarbetet Finland enligt dem har mest att ge. En klar majoritet av svaren (46 procent) talar för att Finland har mest att ge när det gäller utbildning, kunnande och yrkeskompetens.

Utbildning och undervisning låg i topp också när respondenterna fick uppge inom vilket område Finlands utvecklingssamarbete har gett de bästa resultaten. Svarsalternativet utbildning och undervisning valdes av 66 procent av respondenterna.

Främjande av demokrati och god förvaltning samt utveckling av beskattningen bedömdes å sin sida vara de minst effektiva delområdena.

Opinionsundersökningen visar att medborgarnas principiella stöd för utvecklingssamarbete har hållit sig på samma starka nivå som tidigare. Sammanlagt 89 procent av respondenterna anser att utvecklingssamarbete är antingen mycket viktigt eller ganska viktigt. Motsvarande procentandel i fjolårets opinionsundersökning var 88. Mest understöd får utvecklingssamarbetet bland personer under 25 år.

Ökning av anslagen för utvecklingssamarbete får också understöd. Sammanlagt 67 procent av respondenterna skulle öka anslagen för utvecklingssamarbete något, 18 procent skulle bevara dem som de är, 7 procent skulle minska dem antingen något eller betydligt och 2 procent skulle dra in anslaget helt och hållet.

För undersökningen intervjuades 1 000 personer i olika delar av landet genom individuella besöksintervjuer i maj–juni 2019. Den statistiska felmarginalen för undersökningen är 3 procentenheter med en konfidensgrad på 95 procent.

Mer information om undersökningen: Juho Rahkonen, forskningschef vid Taloustutkimus, tfn 050 375 9008, juho.rahkonen@taloustutkimus.fi

Intervjuförfrågningar till minister Skinnari: Anni Mäkeläinen, attaché, tfn 050 465 4555, anni.makelainen@formin.fi

Rapporten och infografik kan beställas på förhand som embargo:VIE-30@formin.fi, tfn 0295 350 368

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.