Museovirasto

Undersökning: Nio av tio anser att det är viktigt att bevara kulturarvet – är Instagram ett framtida kulturarv?

Dela

Den färska Kulturarvsbarometern 2021 avslöjar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att bevara kulturarvet. Barometern visar vilka uppfattningar det finns om vad kulturarv och kulturmiljöer är nu och i framtiden samt hur man borde satsa på dem. Kulturarvsbarometern genomfördes för andra gången och är en medborgarenkät som ordnas av Museiverket, undervisnings- och kulturministeriet samt miljöministeriet.

Under dansbanedansen som ordnades på restaurang Kajsaniemi och ingick i programmet under Helsinki Pride virvlade man runt på parketten i juni 2012. Foto: Melissa Hanhirova, Museiverket.
Under dansbanedansen som ordnades på restaurang Kajsaniemi och ingick i programmet under Helsinki Pride virvlade man runt på parketten i juni 2012. Foto: Melissa Hanhirova, Museiverket.

I den färska barometern ställdes för första gången frågor om framtidens kulturarv. Svaren återspeglar även vad som uppskattas i dag: mångformig och ren natur samt byggda miljöer, vars uppskattning är förknippad med till exempel deras ålder eller högklassiga arkitektur. Bland annat Saimen, trähusområden och förorter nämndes.

Folk skulle vara beredda att även klassificera kommunikationsteknik i likhet med internet och sociala medier samt tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen, allt från jordvärme till vindkraftverk, som kulturarv. Även saker som förknippas med det nordiska välfärdssamhället, såsom skolsystemet, hälso- och sjukvården samt jämlikheten, är framtida kulturarv för en del av respondenterna.

Kulturarvet anses viktigt i synnerhet i de äldre åldersgrupperna. Bland respondenterna över 65 år anser 85 procent att frågan är antingen mycket eller ganska viktig, medan motsvarande andel bland dem som är under 30 år är 54 procent. Bland de yngre respondenterna kan en lätt intresseökning ses jämfört med föregående barometer. Respondenternas boendeort hade ingen särskilt stor inverkan på hur viktigt kulturarvet anses vara.

Allt fler vill veta mer om kulturarv

Kulturarv ses så gott som enhälligt som något intressant och gemensamt som förenar människor. Nästan två av tre anser att kulturarvet är en viktig del av familjens och släktens förflutna. Fler än tidigare skulle vilja veta mer om kulturarv. Mer än en tredjedel skulle i högre grad än i nuläget vilja vara med och påverka vilket kulturarv som skyddas, och knappt en tredjedel vad som avses med kulturarv och vad det är.

”Kulturarvet är en positiv resurs för ett bra samhälle som är levande och omger oss alla. Museiverket vill uppmuntra ännu fler att uppleva kulturarvet som sitt eget och delta i värnandet om det. Vi anser att det bästa sättet att värna om kulturarvet är att öka dess betydelse i människornas vardag”, säger Museiverkets generaldirektör Tiina Merisalo.

Enligt barometern ser lite mindre än hälften, 46 procent, kulturarvet som en del av sin vardag. Att delta och sätta tid på att värna om kulturarvet har tappat lite i popularitet.

Kulturarvet ger inkomster och intresserar turister

Över hälften av respondenterna bedömer att kulturarvet ger den egna hemorten mer inkomster (en ökning med 11 procentenheter), och nästan hälften anser att kulturarvet är viktigt för framgången för olika näringar. Majoriteten av respondenterna (79 procent) bedömer att kulturarvet ökar den inhemska turismen.

En möjlig orsak till resultaten kan vara det ökade intresset för närturismen och den inhemska turismen i och med coronapandemin. På den inhemska turismens popularitet inverkar även den ökade medvetenheten om klimatförändringen och ansvarsfull turism. Vid sidan om naturobjekt ser kulturarvet och kulturmiljöerna ut att bli trumfkort för turismen. Finländarnas vilja att använda tid och pengar för just kulturarvsturism har ökat klart: ökningen är 10 procentenheter jämfört med år 2017. Hela 80 procent vill se kulturarv när de reser.

I och med den stora populariteten har naturobjekten utsatts för hårt slitage. Oron över objektens hållbarhet syns även i Kulturbarometerns resultat: allt fler anser att kulturarvsobjekt ska skyddas mot överdriven användning (en ökning med 6 procentenheter).

Kulturarv ökar trivseln i bostadsområden

I Kulturbarometern utreddes för första gången kulturarvets betydelse för boendet: Majoriteten (76 procent) anser att kulturarv ökar trivseln i och värdet på bostadsområden. Två av tre anser att kulturarvet är viktigt också för områdenas rykte.

Observationen får stöd av internationella undersökningar, där det har konstaterats att folk är beredda att betala mer för sin bostad om den finns i en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller i ett historiskt område.

Att värna om kulturarvet främjar hållbar utveckling

Kulturarvet ses tydligt som en del av ett hållbart samhälle. Nästan två av tre anser att värnande om kulturarvet främjar hållbar utveckling. Frågan behandlades omfattande i enkäten med tanke på såväl den ekonomiska hållbarheten som miljöns och människans välbefinnande. 38 procent anser att bevarande av och värnande om kulturarvet bidrar till att bromsa klimatförändringen. En stor andel av finländarna (69 procent) tror att kulturarvet främjar människors välbefinnande. Ökningen jämfört med år 2017 är sju procentenheter.

Kulturarvsbarometern berättar om uppskattningen av kulturarvet

Kulturarvsbarometern är en medborgarenkät som genomförs med regelbundna mellanrum och undersöker folks syn på kulturarvet och kulturmiljön. Barometern beskriver förändringar i attityderna. Den ger information till grund för beslutsfattande och forskning.

Kulturarvsbarometern genomfördes för första gången år 2017. I den senaste barometern, som genomfördes år 2021, stärktes temana kring delaktighet, kulturturism och hållbar utveckling. I år utökades barometern med frågor om framtidens kulturarv.

Teman för barometern är till exempel kulturarvets sociala och ekonomiska betydelse, delaktighet och ansvar, olika sätt att satsa på kulturarvet samt begreppen kulturarv och kulturmiljö samt den upplevda betydelsen och vikten av att bevara dem.

Kantar TNS genomförde undersökningen i augusti 2021 på beställning av Museiverket, undervisnings- och kulturministeriet samt miljöministeriet. Totalt 2 031 personer svarade på enkäten. Gruppen som intervjuades representerade befolkningen över 18 år på det finländska fastlandet.

Resultaten av Kulturarvsbarometern publiceras på luciadagen den 13 december 2021 i ett webbinarium som är öppet för alla. På webbinariet får vi även höra de senaste nyheterna om Finlands första kulturarvsstrategi, som är under beredning.

Webbinariet: https://www.museovirasto.fi/fi/ajankohtaista/kulttuuriperintobarometri-2021-julkistetaan

Kulturarvsbarometern på webbsidan: https://www.museovirasto.fi/sv/service-och-anvisingar/publikationer/kulturarvsbarometern

Nyckelord

Kontakter

Mer information

utvecklingsdirektör Ulla Salmela, Museiverket, ulla.salmela@museovirasto.fi, tfn 0295 33 6251

Mirva Mattila, undervisnings- och kulturministeriet, mirva.mattila@gov.fi, tfn 0295 33 0269

Hanna Hämäläinen, miljöministeriet, hanna.p.hamalainen@gov.fi, tfn 0295 250 095

Bilder

Under dansbanedansen som ordnades på restaurang Kajsaniemi och ingick i programmet under Helsinki Pride virvlade man runt på parketten i juni 2012. Foto: Melissa Hanhirova, Museiverket.
Under dansbanedansen som ordnades på restaurang Kajsaniemi och ingick i programmet under Helsinki Pride virvlade man runt på parketten i juni 2012. Foto: Melissa Hanhirova, Museiverket.
Ladda ned bild

Om

Museovirasto
Museovirasto
Sturenkatu 2a
00510 HELSINKI

https://www.museovirasto.fi

Museiverket

Museiverket är en kulturarvsexpert, serviceproducent och utvecklare i sin bransch. Museiverket tar hand om bevarandet av mångsidigt kulturarv samt främjar dess öppna nyttjande och åtkomlighet.  Museiverket är en myndighet under Undervisnings- och kulturministeriet.

Följ Museovirasto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Museovirasto

Suomenlinnan vedenalaisten arkeologisten kaivausten esittely torstaina 4.8. klo 9–112.8.2022 10:22:09 EEST | Kutsu

Elokuun alussa Museoviraston meriarkeologit sukeltavat esille Suomenlinnan, Helsingin ja Itämeren alueen historiaa. Torstaina 4.8.2022 Museovirasto ja Suomen meriarkeologinen seura esittelevät Suomenlinnan puulaivan hylkyjen vedenalaisia tutkimuksia median edustajille. Kutsumme toimittajia vierailemaan tutkimusaluksella ja tutustumaan meriarkeologiseen toimintaan tulevana torstaina Suomenlinnaan.

Museotilastot vuodelta 2021 julkaistu – koronan vaikutus näkyy edelleen22.6.2022 11:24:49 EEST | Tiedote

Museovirasto on julkaissut Suomen ammatillisesti hoidettujen museoiden toimintaa, henkilöstöä ja taloutta koskevat tilastotiedot vuodelta 2021. Tilastohaku ja tilastotaulukot vuosilta 2007–2021 ovat käytettävissä ja ladattavissa Museotilasto.fi-verkkopalvelussa. Syksyn aikana sivustolla julkaistaan myös aineiston pohjalta tehtyjä Tilastokortteja, joissa lukuja tarkastellaan tarkemmin.

Metallinetsijät löysivät hopeakätkön Mynämäeltä – mukana harvinaisia viikinkikuningas Harald Sinihampaan kolikoita21.6.2022 10:18:02 EEST | Tiedote

Varsinaissuomalaiset metallinetsinnän harrastajat löysivät toukokuun 2022 alkupuolella mynämäkeläisestä pellosta viikinkiaikaisen hopeakätkön. Museoviraston kaivauksissa sisällöksi paljastui hopearahoja ja hopeakorujen paloja. Mukana on 12 viikinkikuningas Harald Sinihampaan lyöttämää kolikkoa, joita on aiemmin löytynyt Suomesta vain pari. Poikkeuksellista on myös, että kätkön tausta pystytään päättelemään: esineet on tuotu Mynämäelle Puolasta.

Suomi esittää Kalevalalle Euroopan kulttuuriperintötunnusta14.6.2022 12:07:03 EEST | Tiedote

Opetus- ja kulttuuriministeriö on Museoviraston esityksestä valinnut Kalevalan Suomen seuraavaksi Euroopan kulttuuriperintötunnuksen (European Heritage Label) hakijaksi. Kalevalaseuran ja Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran yhdessä useiden muiden tahojen kanssa hakema tunnus korostaa Kalevalan merkitystä elävänä, ylirajaisena perintönä. Kalevala ilmentää aatevirtausten vuoropuhelua ja tuo esille sellaisia teemoja, kuten sanan- ja ilmaisunvapautta. Hakemus lähetetään Euroopan komissiolle maaliskuussa 2023, ja tuloksia odotetaan alkuvuonna 2024. Suomen ensimmäisen Euroopan kulttuuriperintötunnuksen sai huhtikuussa 2022 Jyväskylän yliopiston Seminaarinmäen kampus ja tasa-arvoinen koulutus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum