Upp till 40 procent kortare konvalescenstid – snart motar TYÖOTE-modellen arbetsoförmågan i grind i hela landet

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.1.2023
Enligt preliminära beräkningar av kostnadseffekterna är det möjligt att med hjälp av TYÖOTE-modellen förkorta konvalescenstiderna avsevärt. Den största effekten ekonomiskt sett beror på ökad produktivitet då patienterna snabbare kan återgår till arbetet.
Till exempel i fråga om diskbråcksoperationer i ländryggen förkortade handlingsmodellen konvalescenstiden med i snitt 29 dagar, dvs. med 40 procent i jämförelse med det nationella genomsnittet för patientgruppen i fråga. Även efter höft- och knäprotesoperationer förkortades konvalescenstiden med åtminstone en fjärdedel (26–34 dagar).
– Enligt nationella bedömningar uppgår kostnaden för enskilda sjukfrånvarodagar för arbetsgivaren och samhället till 420 euro per arbetsdag, berättar Janne Martikainen, professor vid Östra Finlands universitet.
I TYÖOTE-modellen inom den specialiserade sjukvården undviks långa sjukledigheteter, och frågor om patientens arbetsförmåga hänvisas till företagshälsovården. På så sätt bedöms arbetsförmågan individuellt och med beaktande av belastningen.
Gemensamt med den anställda och arbetsgivarrepresentanten gör företagshälsovården en uppskattning om en passligt lång sjukledighet. Dessutom planeras vilken rehabilitering och vilka ändringar i arbetet som är nödvändiga för att återgången till arbetet ska ske så bra som möjligt till exempel efter en operation.
Ett samarbete mellan specialistläkaren och företagsläkaren är även till nytta för patienten
I verksamhetsmodellen fördjupas samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och företagshälsovården då kompetensen hos experterna utnyttjas tvärsektoriellt. Den specialiserade sjukvården kan med patientens samtycke kontakta företagshälsovården med hjälp av en elektronisk remiss, till och med genast i samband med att diagnosen är klar.
En specialistläkare inom den specialiserade sjukvården har haft nytta av att kunna få stöd av kompetensen inom företagshälsovården. Detta har i synnerhet varit till nytta för att bedöma en individuell arbetsförmåga, berättar Sari Avikainen, specialist inom neurologi på Sjukhuset Nova i Mellersta Finlands välfärdsområde.
På Sjukhuset Nova har avdelningssekreteraren Carita Sironen bekantat sig med TYÖOTE-modellen i och med sin egen rehabilitering. Sironens rygg opererades i slutet av förra oktober efter flera år av symtom.
– På företagshälsovården lyssnade man noga på mig. Den opererande läkaren skrev ett sjukintyg endast på två veckor, och redan innan operationen bokades en tid för mig hos företagsläkaren och företagsfysioterapeuten. En sjukledighet på en månad räckte totalt. Här har det hela tiden varit möjligt att beakta tillfrisknandet och arbetets natur, berättar Sironen.
Verksamhetsmodellen sprider sig till nya patientgrupper och även till primärhälsovården
Modellen som tagits i bruk i Mellersta Finland kommer att spridas i hela Finland. Efter årsskiftet har ibruktagandet av verksamhetsmodellen inletts åtminstone inom en patientgrupp i flertalet välfärdsområden, och i vissa regioner är uppbyggandet av verksamhetsmodellen i gång eller i ett initialskede.
– Mest erfarenhet av TYÖOTE-modellen finns i samband med ortopediska operationer, men modellen är till nytta för många olika patientgrupper. Psykiska störningar är orsaken till omfattande arbetsoförmåga i Finland, och det är bra att flera välfärdsområden har byggt upp denna verksamhetsmodell för att även hjälpa patienter som lider av depression, berättar Pauliina Kangas, överläkare på Arbetshälsoinstitutet.
Följande etapper är att anpassa modellen för primärhälsovården och rehabiliteringen samt utöka användningen av den inom den specialiserade sjukvården att även gälla alla patientgrupper bland vilka arbetsoförmågan är omfattande.
För spridningen av TYÖOTE-modellen svarar Arbetshälsoinstitutet. Ett långsiktigt arbete har gjorts för att få spridning av modellen, och detta projekt belönades av Finlands företagsläkarförening som Årets gärning inom arbetshälsa 2022. Finansieringen av verksamheten avbröts dock i september på grund av avslutad projektfinansiering på social- och hälsovårdsministeriet.
Spridningen av verksamhetsmodellen har lyckats bra, men förankringen av den kräver mer tid och stöd. Det vore ett viktigt framsteg att få med primärhälsovården och rehabiliteringen eftersom det kunde bringa avsevärd nytta såväl för de anställda som för samhället, säger Pauliina Kangas.
Ytterligare information
- Pauliina Kangas, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, pauliina.kangas@ttl.fi, tfn 030 474 2514
- Janne Martikainen, professor, Östra Finlands universitet, janne.martikainen@uef.fi, tfn 040 3552600
Läs mer
- Webbplatsen för TYÖOTE-projektet (på finska): Vastuullinen työkyvyn tuki – TYÖOTE | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Anmäl dig till seminariet 8.2.2023: Sote-palveluiden yhteistyöllä työkykyä ja tuottavuutta | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Nyhet 14.11.2022 (på finska): TYÖOTE-hanke on Vuoden Työterveysteko | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Bifogad: 4.1.2023 material från informationsmötet (på finska) och bild av en karta över spridningen av modellen vid årsskiftet.
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiBilder
Dokument
Länkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Undersökning: Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen – ångest var den vanligaste orsaken12.9.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Arbetshälsoinstitutets registerundersökning visar att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade tydligt inom alla undersökta verksamhetsområden åren 2015–2021. Ökningen var särskilt kraftig inom social- och hälsovårdsbranschen och bland kvinnor i tjänstemannaställning under 50 år. Samtidigt passerade ångest depression som den vanligaste orsaken till nya perioder av sjukfrånvaro.
Tutkimus: Mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot kasvoivat erityisesti sote-alalla – ahdistuneisuus nousi yleisimmäksi syyksi12.9.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Työterveyslaitoksen rekisteritutkimus osoittaa, että mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot lisääntyivät selvästi kaikilla tutkituilla toimialoilla vuosina 2015–2021. Nousu oli erityisen rajua sote-alalla ja alle 50-vuotiailla toimihenkilönaisilla. Samalla ahdistuneisuus ohitti masennuksen uusien sairauspoissaolojaksojen yleisimpänä syynä.
Study: Mental health-related sickness absences increased especially in the social welfare and health care sector – anxiety became the most common cause12.9.2025 06:00:00 EEST | Press release
A register study by the Finnish Institute of Occupational Health demonstrates that mental health-related sickness absences increased significantly in all studied industrial sectors in 2015–2021. The increase was particularly steep in the social welfare and health care sector and among female white-collar employees under the age of 50. At the same time, anxiety overtook depression as the most common cause of new periods of sickness absence.
Rapport: Algoritmiskt ledarskap allt vanligare i Norden – forskare varnar för dess effekter på arbetstagarnas välbefinnande8.9.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det snabbt växande algoritmiska ledarskapet kan ställa alltför höga krav på arbetstagarna och försämra välbefinnandet, visar en ny rapport. Översikten visar på ett konsekvent samband mellan algoritmiskt ledarskap och ökade psykosociala risker samt deras konsekvenser, såsom stress och utbrändhet.
Raportti: Algoritminen johtaminen yleistyy Pohjoismaissa – tutkijat varoittavat sen vaikutuksista työntekijöiden hyvinvointiin8.9.2025 08:00:00 EEST | Tiedote
Nopeasti yleistyvä algoritminen johtaminen voi asettaa työntekijöille liiallisia vaatimuksia ja heikentää hyvinvointia, osoittaa tuore raportti. Katsaus tuo esiin johdonmukaisen yhteyden algoritmisen johtamisen ja psykososiaalisten riskien sekä niiden seurausten, kuten stressin ja työuupumuksen, lisääntymisen välillä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum