Utredning: Ett människohandelsoffers väg från utnyttjande till ett hederligt arbetsliv är lång

Enligt utredningen finns många strukturella utmaningar som försvårar stödjandet av sysselsättning för människohandelsoffer. Offer som utnyttjats som arbetskraft har sällan haft möjlighet att delta i integrationstjänster, eftersom de flesta av dem har befunnit sig i förhållanden som motsvarar tvångsarbete under hela sin integrationstid. Sysselsättningsaktörerna har inte heller tillräckligt med tid för att beakta situationen för människohandelsoffer.

- Människohandel är ett nytt tema för många aktörer inom sysselsättning. För att uppfylla offrens servicebehov och förebygga att de blir offer på nytt behöver sysselsättningsaktörer på olika håll i landet tydliga anvisningar för hur de kan identifiera och stödja offer, säger Veikko Mäkelä, projektchef inom Hjälpsystemet för offer för människohandel.

Offren behöver fler flexibla vägar till arbetslivet

I Finland identifieras varje år hundratals personer med utländsk bakgrund som vistas lagligt i landet och som har fallit offer för människohandel, utnyttjats i arbetslivet eller upplevt sexuellt utnyttjande eller exempelvis tvingats in i tvångsäktenskap. Offrens bakgrund varierar mycket. Även följderna av det utnyttjande som de upplevt kan vara av många olika slag, och kan påverka personens funktions- och arbetsförmåga på olika sätt. Offren behöver därför individuellt stöd.

- Offer som har utnyttjats i arbetslivet kan ha en helt förvrängd bild av arbetslivet och arbetsgivarnas rättigheter i Finland, eftersom de har fått felaktig information av arbetsgivaren som gjort sig skyldig till utnyttjande. Detta har en direkt inverkan på deras arbetslivsfärdigheter och förmåga att hitta sysselsättning på den hederliga arbetsmarknaden, konstaterar Anna-Greta Pekkarinen, forskare vid HEUNI.

Resultaten av utredningen visar att det behövs mer flexibilitet i sysselsättnings- och integrationstjänsterna för människohandelsoffer och personer som utnyttjats. Personer som upplevt utnyttjande borde ännu lättare få ta del av integrations- och rehabiliteringstjänster. Dessa tjänster borde också kunna kombineras lättare än i nuläget.

Arbetslivstjänsterna och kommunerna har behov av mer utbildning

För att säkerställa individuella tjänster för offer för människohandel och utnyttjande rekommenderas i utredningen att sysselsättningsaktörerna ska få mer information om följderna och effekterna av människohandel, trauman och utnyttjande samt hur de påverkar offrens funktions- och arbetsförmåga. I utbildningarna bör man också fokusera på hur befintliga tjänster kan användas flexibelt för att förbättra människohandelsoffers situation och förutsättningar för sysselsättning. Man bör också utöka nätverkssamarbetet och informationsutbytet mellan olika aktörer.

Utredningen ingår i projektet ”Utveckling av arbetslivskunskaperna och -färdigheterna hos människohandelsoffer” (IKUT), som genomförs av Hjälpsystemet för offer för människohandel. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden.

Publikation: Hyväksikäytöstä reiluun työelämään. Selvitys ulkomaalaistaustaisten ihmiskaupan uhrien työllisyyspalveluiden järjestämisestä Suomessa. Anniina Jokinen, Anna-Greta Pekkarinen, Veikko Mäkelä, Saija Korkeakangas, Natalia Ollus och Roosa Näsi. HEUNIS forskningsrapporter 96. Helsingfors: HEUNI. 2021. På adressen www.heuni.fi.

Detta pressmeddelande publicerades på finska den 12 oktober 2021.