Ulkoministeriö / Utrikesministeriet

Utrikesministeriets återkommande undersökning: över hälften av ryssarna förhåller sig positivt till Finland

Dela

Över hälften av den ryska befolkningen är fortfarande positiv till Finland visar utrikesministeriets undersökning om Finlandsbilden i Ryssland. Andelen personer som är positiva till Finland har dock minskat jämfört med tidigare år. Finland och finskheten associeras med naturen, kvaliteten och en hög levnadsstandard. De mest kända finländarna i Ryssland är Ville Haapasalo, Mika Häkkinen och Mannerheim.

Utrikesministeriet har låtit genomföra undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland sedan 2017 åtminstone med två års mellanrum, senast 2021. Årets enkät var den fjärde enkäten om Finlandsbilden. Med undersökningen ville man utreda bland annat ryssarnas föreställningar om Finland, syn på relationerna mellan Finland och Ryssland och deras kännedom om Finland. Det oberoende forskningsinstitutet Levada svarade för genomförandet av enkäten.

Enligt undersökningen 2022 är 51 procent av de myndiga ryssarna positiva till Finland, 27 procent har ingen åsikt i saken och 22 procent är negativa till vårt land. För ett år sedan förhöll 68 procent sig positivt till Finland och bara 5 procent negativt.

Resultaten varierar dock regionvis. I år var andelen positivt inställda personer i Moskva 76 procent (jfr 79 procent år 2021). I nordvästra Ryssland (inkl. S:t Petersburg, Viborg, Petrozavodsk, Murmansk) har närheten till Finlands gräns i allmänhet gett positivare resultat jämfört med hela landets resultat. Andelen personer som är positiva till Finland var nu 71 procent (jfr 89 procent år 2021). I nordvästra Ryssland var 15 procent negativt inställda, medan i fjol var andelen 2 procent. Även andelen personer i nordvästra Ryssland som inte kunde ta ställning till frågan ökade något (14 procent år 2022, 10 procent år 2021).

Kyligare relationer mellan Finland och Ryssland

Enligt den landsomfattande enkäten anser 46 procent av ryssarna att relationerna mellan länderna är kyliga eller spända. I fjol var andelen bara 16 procent. Av svarspersonerna upplever 4,6 procent relationerna som fientliga (0 procent år 2021), medan 35 procent anser att relationerna mellan länderna är vänliga eller fredliga (65 procent år 2021).

I nordvästra Ryssland uppger 37 procent av svarspersonerna att relationerna är vänliga och fredliga. Sammanlagt 58 procent tycker att relationerna är kyliga eller spända, år 2021 var andelen 11 procent. Fem procent av dem som svarade på enkäten i nordvästra Ryssland anser att relationerna mellan Finland och Ryssland är fientliga.

Största delen (54 procent) av dem som svarade på den landsomfattande enkäten tycker att det största hotet mot relationerna mellan Finland och Ryssland är Finlands eventuella Natomedlemskap. Visserligen kände bara 63 procent av svarspersonerna i hela landet till Finlands planer på att gå med i Nato. I nordvästra Ryssland ansågs sanktionerna vara det största hotet i fjol. Så tänkte 32 procent av svarspersonerna. Det största hotet i år ansågs vara Natomedlemskapet (49 procent).

I utrikesministeriets undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland har man av tradition också utrett ryssarnas uppfattningar om vinterkriget. Av de vuxna säger sig 51 procent känna krigshistorien ganska bra eller i stora drag, vilket ligger i linje med resultaten från tidigare år. Andelen personer som är av den åsikten att orsaken till kriget var att Finland utgjorde ett hot mot Sovjetunionen har dock ökat med sju procentenheter på ett år och är nu 34 procent. Av svarspersonerna anser 39 procent fortfarande att orsaken till kriget var Sovjetunionens behov att få gränsen längre bort från Leningrad, och 9 procent att orsaken var Stalins erövringspolitik.

En synligare förändring är att andelen personer som anser att vinterkriget var berättigat har ökat. Av dem som känner till kriget tänker nu 50 procent på det sättet jämfört med i fjol då andelen var 35 procent. Av dem som svarade på enkäten är 70 procent dock fortfarande av den meningen att vinterkriget inte påverkar deras uppfattning om Finland (81 procent år 2021).

I enkäten som riktade sig till nordvästra Ryssland ingick också frågor om Finlands och Rysslands relationer på lång sikt. På vänliga relationer tror 15 procent, på goda och grannvänliga relationer 19 procent, på återhållsamma relationer 32 procent, på medelmåttiga relationer 19 procent, på spända relationer 11 procent och på fientliga relationer 3 procent.

Finland upplevs som ett naturnära land med hög levnadsstandard, men för en del är Finland dock okänt.

Jämfört med tidigare år har det skett färre förändringar i de allmänna uppfattningarna om Finland. Finland beskrivs fortsättningsvis som ett naturnära nordiskt land med hög levnadsstandard, frihet och demokrati. I likhet med i fjol berättar 22 procent av svarspersonerna i hela Ryssland att de inte har någon särskild uppfattning om Finland. Anledningen därtill är antagligen enkätens geografiska omfattning. Endast 8 procent svarade i enkäten så här i den nordvästra regionen.

Det som intresserar ryssarna mest i Finland är naturen (37 procent), kultur och konst (19 procent) och turism och shoppingresor (19 procent). Ändå tycker endast 7 procent av ryssarna att turism är den första saken de tänker på när de tänker på Finland (i nordvästra Ryssland var andelen 13 procent). År 2017 var ännu 17 procent av svarspersonerna i hela landet av denna åsikt, men andelen har minskat årligen på grund av bland annat begränsade resmöjligheter och covid-19-tiden.

Enligt 14 procent är Finland ett inåtvänt samhälle, vilket är 5 procent mer än 2021. Av de vuxna i Ryssland är 9 procent villiga att flytta till Finland om de får en chans. I fjol tänkte 18 procent på det här sättet.

Den vetskap som ryssar har om Finland kommer i första hand från tv, skola och internet. Nära Finlands gräns i nordvästra Ryssland har människor också egna (31 procent) eller de har hört närståendes (46 procent) erfarenheter av att resa eller bo i Finland.

Ville Haapasalo och Nokia fortfarande kända i Ryssland

Enligt enkäten är skådespelaren Ville Haapasalo ännu också den klart mest kända finländaren i Ryssland. Ungefär en femte del av svarspersonerna kände till honom. Mika Häkkinen och Mannerheim är båda kända för omkring 11 procent av ryssarna. Samma namn har också lyfts fram under tidigare år. Utöver de här namnen nämndes också bland annat Tove Jansson, Kimi Räikkönen, Jean Sibelius och Ville Valo. På samma sätt som tidigare lyfter de omfattande enkätundersökningarna inte fram några namn på den finländska statsledningen eller dagens finländska politiker. Statsminister Sanna Marin var känd för 1,9 procent och president Sauli Niinistö för 1,3 procent av svarspersonerna. I hela Ryssland kunde allt som allt 60 procent av dem som svarade på enkäten inte namnge en enda finländare. I nordvästra Ryssland var andelen dem som svarade så här dock bara 33 procent och i Moskva 36 procent.

De från tidigare kända finländska varumärken och företagen lyftes också fram i 2022 års undersökning. Nokia är känt för 76 procent, färskosten Viola för 34 procent, Tikkurila för 32 procent och Valio för 26 procent av svarspersonerna. Andra kända namn var bland annat Nokian Renkaat, Stockmann, Fazer, Honka och Reima. De finländska företagen är mer kända i nordvästra Ryssland än i övriga delar av landet.

Flera finländska företag har beslutat lämna den ryska marknaden eller inskränka verksamheten, men detta ser inte ut att ha påverkat företagens rykte bland ryssarna, inte åtminstone vid tidpunkten för undersökningen. Enligt 55 procent av dem som svarade på enkäten är finländska produkter fortsättningsvis högkvalitativa (58 procent år 2021).
Under 18 procent säger sig ha märkt att de finländska produkterna saknas i affärerna. I Moskva har dock 32 procent och i nordvästra Ryssland 56 procent upptäckt att produkterna saknas. I nordvästra Ryssland tror 56 procent att beslutet att lämna den ryska marknaden var ett tillfälligt beslut och att de finländska produkterna kommer att återvända till marknaden.

Bakgrund

Den landsomfattande enkätundersökningen genomfördes den 21–27 juli 2022. För undersökningen intervjuades 1 617 myndiga personer i 141 tätorter på olika håll i Ryssland. En motsvarande undersökning genomfördes den 22 augusti – 7 september 2022 i Finlands närområden i nordvästra Ryssland. Sammanlagt 1 823 personer svarade på enkäten: 770 i S:t Petersburg, 247 i Leningrad oblast, 403 i Karelska republiken och 403 i Murmanskområdet. I likhet med tidigare år svarade det oberoende ryska forskningsinstitutet Levada för genomförandet av båda enkätundersökningarna. Felmarginalen för resultaten är 3,4 procentenheter.

Vid bedömningen av resultaten av enkäterna är det skäl att beakta de konsekvenser som tidpunkten för datainsamlingen eventuellt har medfört. Levadainsitutet bedömer att Finlands beslut att ansöka om medlemskap i Nato och behandlingen av frågan i ryska medier på senvåren och försommaren är den största orsaken till att ryssarnas attityder om Finland har förändrats. En ytterligare orsak kan vara diskussionen i Finland och även i offentligheten i Ryssland om begränsningen av gränstrafiken och beviljandet av visum, trots att det inte hade fattats några konkreta beslut i frågan vid tidpunkten för den landsomfattande enkätundersökningen. Vid tidpunkten för undersökningen i nordvästra Ryssland fattade Finland ett beslut om att från och med den 1 september 2022 minska tiderna för personer som söker visum för turism.

Bilaga: Studiens resultat och jämförelse med tidigare studier (på finska)


Mer information:

Resultaten i hela Ryssland:

Jussi Palmén, kulturattaché, Finlands ambassad i Moskva, tfn +7 929 900 4014

Resultaten i S:t Petersburg och nordvästra Ryssland:

Anna Kotaviita, press- och kulturattaché, Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg, tfn +7 921 742 6733

Jere Rolig, kommunikationsassistent, Finlands Generalkonsulat i Sankt Peterburg, tfn. +7 (921) 575 9369

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.

Nyckelord

Bilder

Dokument

Länkar

Om

Ulkoministeriö / Utrikesministeriet
Ulkoministeriö / Utrikesministeriet
Laivastokatu 22, PL 176
00023 Valtioneuvosto

0295 16001http://um.fi

Följ Ulkoministeriö / Utrikesministeriet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ulkoministeriö / Utrikesministeriet

Government proposal on Finland’s accession to NATO submitted to Parliament5.12.2022 11:27:59 EET | Press release

The Finnish Government submitted a proposal on Finland’s accession to NATO to Parliament on 5 December. The consultation on the draft proposal generated about 1,600 responses. The Government reviewed the proposal based on the responses and supplemented the rationale with specifications concerning cooperation between the Government and the President of the Republic, Parliament’s role in the handling of NATO matters and in making decisions on them, and the status of Åland Islands under international law.

Regeringens proposition om Finlands anslutning till Nato har överlämnats till riksdagen5.12.2022 11:22:03 EET | Tiedote

Statsrådet har den 5 december överlämnat en proposition om Finlands anslutning till Nato till riksdagen. Närmare 1 600 utlåtanden lämnades om propositionsutkastet under remissbehandlingen. Utifrån utlåtandena har motiveringarna i propositionen kompletterats bland annat vad gäller samarbetet mellan statsrådet och republikens president, riksdagens ställning i behandlingen av och beslutsfattandet om Natoärenden samt Ålands folkrättsliga ställning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum