Utvecklingspolitiska kommissionens analys: Finlands internationella klimatfinansiering behöver en tydlig riktning

Med internationell klimatfinansiering avses industriländernas skyldighet att kanalisera finansiering till utvecklingsländer till stöd för deras åtgärder för att motarbeta klimatförändringarna och anpassa sig till följderna av dem. Genom klimatfinansieringen kan ojämlikheter jämnas ut och de allra fattigaste och mest utsatta människogrupperna uppmärksammas.

Behovet att öka klimatfinansieringen har fastställts i FN:s klimatkonvention och i klimatavtalet från Paris eftersom det med dagens finansieringsnivå är omöjligt att uppnå de internationella målen. Därtill går pengarna ofta till andra ändamål än till att stödja de mest utsatta människorna. På klimatmötet i Glasgow kom industriländerna överens om att länderna så fort som möjligt måste uppnå det tidigare uppställda målet på 100 miljarder US-dollar per år för klimatfinansieringen. Inom de närmaste åren förhandlar länderna om finansieringsnivån efter 2025, och trycket på att öka finansieringen till utvecklingsländerna är stort. Det är också viktigt att finansieringen riktas jämt både till att bekämpa klimatförändringen och till anpassningen till konsekvenserna.

Finland måste öka klimatfinansieringen och effektivera styrningen

Enligt utvecklingspolitiska kommissionens analys har Finlands offentliga klimatfinansiering till utvecklingsländer fördelats brett i olika former via olika kanaler och instrument. Största delen av finansieringen har kanaliserats genom utvecklingspolitiska finansiella investeringar, multilaterala organisationer och fonder. Anslagen budgeterade för 2022–2026 består fortfarande till en större del av donationer än av finansiella investeringar. Totalt sett ökar klimatfinansieringen på årsnivå med 189–225 miljoner euro.

Utvecklingspolitiska kommissionens analysrapport visar att det är dags för Finland att fullt ut utnyttja den internationella klimatfinansieringen som en del av den övergripande klimatpolitiken och genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. För att säkra tillräcklig finansiering ska man ta fram en klar och tydlig plan som löper över regeringsperioderna och som innehåller en höjning av anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten före 2030 i enlighet med Finlands åtaganden. Samtidigt måste höjningen göras så att den inte minskar medlen för annat utvecklingssamarbete. Finansieringen bör granskas som helhet och det behövs flera olika aktörer för att genomföra den. Systemet för hur finansieringen riktas och ansvaret fördelas mellan aktörerna måste göras tydligare.

Ytterligare information:

Marikki Stocchetti, generalsekreterare för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 525 8649, marikki.stocchetti@formin.fi

Inka Hopsu, ordförande för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 040 758 9545, inka.hopsu@eduskunta.fi
 

Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet som systematiskt och övergripande utvärderar och analyserar Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Kommissionens medlemmar företräder riksdagspartierna, intresseorganisationer, civilsamhällesorganisationer och universitet som ingår i nätverket UniPID.