Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt
På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38. Kommunalskatten uppskattas ge kommunerna cirka 10 miljarder euro i inkomstskatt nästa år, vilket är 11,6 miljarder mindre än år 2022.
– De åländska kommunernas uppgifter ändras inte i reformen, så deras kommunalskattesatser sänks inte. På Åland har landskapsregeringen ansvarat för hälso- och sjukvårdstjänsterna redan under en längre tid, säger Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet.
19 kommuner sänker sina fastighetsskattesatser
De begränsningar som följer av social- och hälsovårdsreformen gäller inte fastighetsskatten, så kommunerna får också år 2023 ändra alla sina fastighetsskattesatser inom de gränser som lagen medger.
Fastighetsskatten för stadigvarande bostäder sänktes i 15 kommuner. Totalt 12 kommuner ändrade sin allmänna fastighetsskattesats. Hälften av dessa sänkte skattesatsen. Största delen av de kommuner som gjorde skatteändringar var små kommuner.
– Överraskande få ändringar gjordes i fastighetsskatten och överraskande många valde att sänka den! Även om framtiden är höljd i dunkel vill kommunerna genom sina skattebeslut stödja sina invånare när boende- och levnadskostnaderna stiger snabbt. Skattelättnaderna riktas i synnerhet till fastighetsskatten för stadigvarande bostäder. En bakomliggande faktor är också kommunernas övriga skatteutveckling som varit stark under återhämtningen efter coronapandemin, säger chefekonom Minna Punakallio.
– Kommunernas skatteinkomster för nästa år ser ovanligt bra ut. Det beror på att kommunerna år 2023 får skatteinkomster som beräknats enligt de tidigare årens högre skattesatser, säger Pekka Montell, specialsakkunnig.
Kommuner som ändrar fastighetsskatten:
Den allmänna fastighetsskattesatsen
Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kontiolax, Tervo, Siikajoki, Keitele, Brahestad
Sänks i 6 kommuner: Salla, Vemo, Lundo, Loppi, Pemar, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad
Höjs i 4 kommuner: Alavo, Kontiolax, Keitele, Brahestad
Sänks i 15 kommuner: Kittilä, Mäntsälä, Rautjärvi, Salla, Siikajoki, Östermark, Vasa, Vemo, Kronoby, Laihela, Simo, Taipalsaari, Tervola, Pyhäjoki, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader
Höjs i 5 kommuner: Alavo, Kolari, Miehikkälä, Keitele, Brahestad
Sänks i 3 kommuner: Kaavi, Loppi, Pelkosenniemi
Nyckelord
Kontakter
Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, pekka.montell@kommunforbundet.fi, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig, benjamin.strandberg@kommunforbundet.fi, 050 594 0603
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi, 050 575 9090
Dokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning14.1.2026 11:36:55 EET | Pressmeddelande
Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet. ”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år. Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.
Kuntaliitto ei pidä kaksivuotisen esiopetuksen käyttöönottoa järkevänä14.1.2026 11:36:55 EET | Tiedote
Kuntaliiton ensiarvion mukaan esiopetuksen laajentaminen kaksivuotiseksi lisäisi kuntien kustannuksia noin 150–200 miljoonaa euroa vuodessa. ”Kyse olisi erittäin merkittävästä lisäpanostuksesta tilanteessa, jossa kuntien talous on jo valmiiksi tiukka ja väestökehitys haastaa kuntien palveluiden järjestämisen tapaa”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen toteaa. Vertailun vuoksi oppivelvollisuuden laajentamisen laskennalliset kustannukset ovat noin 129 miljoonaa euroa vuodessa.
Debatt- och beslutsklimatet har stor betydelse för kommunens framgång17.12.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Merparten av kommunernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare anser att debatt- och beslutsklimatet påverkar mycket eller ganska mycket förutsättningarna för kommunens verksamhet. Resultaten baserar sig på beslutsfattarenkäten som genomfördes i höstas och besvarades av över 2500 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare.
Keskustelu- ja päätöksentekoilmapiirillä suuri merkitys kunnan menestykselle17.12.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Valtaosa kuntien luottamushenkilöistä ja johtavista viranhaltijoista näkee, että keskustelu- ja päätöksentekoilmapiiri vaikuttaa melko tai erittäin paljon oman kunnan toimintaedellytyksiin. Tämä ilmenee syksyllä toteutetusta Kuntapäättäjäkyselystä, johon vastasi yli 2500 valtuutettua ja keskeistä viranhaltijaa.
Personal som stöder välmåendet är en etablerad del av yrkesutbildningen – 80 procent förutser att behovet kommer att öka15.12.2025 01:00:00 EET | Pressmeddelande
En utredning som Kommunförbundet gjort hösten 2025 visar att personal som stöder välmåendet redan är en integrerad del av vardagen i yrkesläroanstalterna. Hela 80 procent av utbildningsanordnarna uppskattar att behovet av personal som stöder välmåendet kommer att öka, och resterande 20 procent tror att behovet kommer att förbli på nuvarande nivå. Ingen av dem som svarade förutser att behovet kommer att minska. Samtidigt lyfts ett närmare samarbete med välfärdsområdena fram som ett centralt utvecklingsobjekt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum