Vårdskulden ökade på grund av den utdragna coronapandemin och personalbristen – THL utvärderar social- och hälsovårdstjänsterna i Finland

Kommunerna och samkommunerna som ansvarar för att anordna social- och hälsovårdstjänster har klarat av den betydande extra belastning som coronapandemin orsakat relativt väl genom att prioritera. Detta framgår av den nationella bedömning av social- och hälsovårdstjänsterna som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat i dag.

I början av pandemin våren 2020 inskränktes social- och hälsovårdens icke-brådskande tjänster både inom basservicen och specialtjänsterna. Resurser överfördes för att förebygga och hantera pandemin samt vårda coronapatienter. Samtidigt utökades distanstjänsterna.

I och med att pandemin dragit ut på tiden har service- och vårdskuld uppkommit bland annat inom mun- och tandvården, icke-brådskande specialiserad sjukvård och i synnerhet inom basservicen för klienter i sårbar ställning.

Coronaåren har påverkat barns och ungas välbefinnande: Skola och studier på distans samt inskränkningar i tjänsterna inom skol- och studerandehälsovården för barn och unga försämrade det tidiga stödet. Efter att ha blivit vanligare under flera år ökade ångest- och depressionssymtomen bland unga kraftigare än tidigare.

Den riksomfattande bristen på psykiatrer och psykologer har försämrat tillgången till mentalvårdstjänster i rätt tid. Inom den psykiatriska specialiserade sjukvården mångdubblades antalet gånger som tidsfristen för vårdgarantin överskridits från 2019 till 2021.

Även inom äldreomsorgen fördröjde den utdragna pandemin och den ökande personalbristen inom hemvården bedömningarna av servicebehovet och begränsade tillgången till hemvårdstjänster. Bristen på arbetskraft inom social- och hälsovården har snabbt utvidgats till allt fler yrkesgrupper såsom sjukskötare och närvårdare.

”Den allt värre riksomfattande personalbristen i flera yrkesgrupper inom social- och hälsovården är en stor utmaning för välfärdsområdena som snart ska ordnar tjänsterna, när befolkningen åldras och servicebehovet ökar”, konstaterar Nina Knape, utvärderingsdirektör vid THL. Enligt Knape har andra sidan användningen av elektroniska distanstjänster ökat under pandemin.

Klient- och patientdatasystemen är fortfarande splittrade i de flesta områden. Lösningar behöver snabbt tas fram för att stärka informationsledningen.

Åldrande, befolkningens sjuklighet och problem med välbefinnandet berör olika områden på olika sätt, vilket syns i kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna. Nettodriftskostnaderna per invånare för de social- och hälsovårdstjänster som kommunerna ansvarar för att ordna varierar stort mellan olika områden i landet, liksom kostnaderna i förhållande till befolkningens servicebehov. De lägsta kostnaderna i förhållande till servicebehovet finns i Norra Karelen och Päijänne-Tavastland. På motsvarande sätt är kostnaderna högst i Nyland.

Den nationella bedömning som nu har publicerats grundar sig på de välfärdsområdesspecifika utvärderingar som THL publicerade i november-januari samt på andra undersökningar och utredningar.

Källa: Sosiaali- ja terveyspalvelut Suomessa 2020. Päätösten tueksi 3/2022, THL. Den svenska rapporten "Social- och hälsovårdstjänster i Finland 2020" skall publiceras den 17 maj.

Utvärderingar av social- och hälsovårdstjänsterna 2020 i välfärdsområdena

Mer information:

Nina Knape
utvärderingsdirektör, THL
tfn 029 524 7683
fornamn.efternamn@thl.fi