Vasa stad gjorde ett resultat på ca 33 miljoner euro och täckte underskotten

Täckande av underskottet och ett resultat som är ca 12 miljoner bättre än budgeterat är enligt stadsdirektör Tomas Häyry en verkligt stor framgång.

- Vi är på väg att kunna skapa en ekonomisk buffert, med vilken vi bättre klarar av framtidens utmaningar. Coronaåret och många sparåtgärder har krävt mycket arbete och coronan kastar en skugga av osäkerhet också inför framtiden. Investeringar görs återhållsamt i år. Den privata sektorns investeringar i Vasaområdet skapar optimism. Områdets företag tror djärvt på framtiden och gör investeringar för den, säger Häyry.

Den kommunala ekonomin stärktes genom statsandelar, skatteinkomster och besparingar

Den stärkta kommunala ekonomin, i Vasa såväl som i övriga kommuner, kan förklaras speciellt med de coronastöd av engångsnatur som staten beviljat och en bättre utveckling än väntat i kommunalskatterna. Vid sidan om den starka inkomstutvecklingen ökade utgifterna mer måttfullt än uppskattat på grund av stängningarna som coronan orsakade.

I Vasa genomfördes också sparåtgärder, såsom permitteringar, upphandlingsförbud samt ett åtstramat rekryteringsförfarande.

Skatteinkomster på 300 miljoner euro inflöt slutligen till staden år 2020, vilket är mycket nära 305 miljoner euro enligt den ursprungliga budgeten. Bland de statliga stödåtgärderna medförde en höjning av samfundsskattens fördelningsandel att staden fick en ökning i skatteinkomsterna på ca 5 miljoner euro.

- Den största avvikelsen, över 20 miljoner euro, mellan den ursprungliga budgeten och bokslutet beror på en ökning av statsandelarna. På grund av de omfattande statliga stödåtgärderna i anslutning till coronan steg statsandelarna för år 2020 från budgetens 120 miljoner till 141 miljoner euro, berättar ekonomi- och strategidirektör Miia Äkkinen.

Verksamhetsbidraget för senaste år, -389 miljoner euro, var slutligen ca 4 miljoner euro sämre än i den ursprungliga budgeten. Den största avvikelsen i verksamhetsintäkterna jämfört med den ursprungliga budgeten fanns i avgiftsintäkterna. I den ursprungliga budgeten var avgiftsintäkterna 25 miljoner euro och deras utfall var ca 21 miljoner euro. På det här inverkade mest indragningar av verksamhet och service på grund av coronasituationen.

Investeringsreservering för skolcampus

Eftersom räkenskapsperiodens resultat på 32,6 miljoner euro räcker till för att täcka de tidigare årens underskott, föreslås att av det görs en investeringsreservering på 5,5 miljoner euro för projektet för skolcampus i centrum, som ingår i ekonomiplanen.

- Investeringsreserveringen stärker stadens investeringsförmåga i framtiden. I stadens balansräkning blir det ännu kvar ett överskott efter detta, klarlägger Äkkinen.

År 2020 nettoinvesteringskostnader var ca 73 miljoner euro. De största investeringarna var utvecklandet av hamnområdet och färjetrafiken i Kvarken samt byggandet av enhetsskolan Variskan yhtenäiskoulu.

Måttliga förväntningar för år 2021

Resultatet enligt budgeten 2021 skulle i slutet av året vara 10,8 miljoner euro. Resultatmålet har upprättats så att underskotten ska kunna täckas. Eftersom underskotten täcks redan i bokslutet för år 2020, minskar trycket något på att nå resultatet.

- Nu då vi i och med att underskottet täckts har nått en länge efterlängtad stabilitet i ekonomin, är det viktigt att fortsätta med åtgärder som upprätthåller den. Vi vet att av de stora resultatområdena står småbarnspedagogiken och social- och hälsosektorn i år inför ett tryck på anslagsöverskridningar. De här kommer att minska det enligt dispositionsplanerna beräknade resultatet på 7,7 miljoner euro.

Man känner till att det i år inte kommer lika stora ökningar i statsandelarna som förra året. Även situationen i fråga om coronapandemin ändrar snabbt och kan ge kraftiga förändringar i företagens ekonomi. Inverkningarna av dessa på kommunernas beskattningsutfall är fortsättningsvis svåra att förutspå.

Blicken riktad mot befolkningstillväxt och välfärd

Utifrån den preliminära befolkningsstatistiken ser det ut som om Vasas befolkningsutveckling har försämrats jämfört med de fem föregående åren. Minskningen från förra året var så mycket som 67 invånare.

- Vi utarbetar som bäst med tjänsteinnehavare och fullmäktigeledamöter framtidsutsikterna ända fram till år 2040. Vi granskar framtiden enligt aspekterna boende, arbete, service, mobilitet och fritid. En ny fullmäktigeförsamling inleder under hösten sitt arbete med den nya strategin, och uppmärksamhet kommer att fästas på befolkningsutvecklingen, lovar Äkkinen.

Den största av förändringarna i framtiden både vad gäller verksamheten och ekonomin kommer att vara inledandet av verksamheten i Österbottens välfärdsområde 1.1.2022. År 2021 kommer beredningen av samkommunen att vara ett av de viktigaste insatsområdena för utvecklandet av staden.

- Kommuninvånarnas välbefinnande och lycka är hörnstenar i stadens strategi. Även om den största delen av servicen inom social- och hälsosektorn i framtiden produceras via samkommunen, och inte längre som stadens egen verksamhet, kommer främjandet av välbefinnandet att synas i stadens service även i framtiden, säger Häyry.

Bokslutet för år 2020 behandlas i stadsstyrelsen 31.3 och i stadsfullmäktige 7.6.