Västra och Inre Finlands beredskapskommitté: Beredskapen handlar också centralt om förmågan att föreställa sig olika och okända hot

Beredskapskommitténs ordförande Marko Pukkinen som är överdirektör för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland berättade i sin aktuella översikt om covid-19-läget att utsikterna för incidensen är beklagligt bekanta och dåliga i hela landet. "Hemska siffror. Har den fjärde vågens topp redan nåtts och kanske redan passerats, det är svårt att bedöma”, konstaterade Pukkinen och reflekterade också över hur incidenskurvorna skulle kunna se ut utan vaccinerna.

Pukkinen lyfte fram framstegen i vaccinationstäckningen enligt åldersgrupp, även för barn och unga. Även om situationen just nu är proportionellt bättre på intensivavdelningarna tog Pukkinen också upp den höga och oroväckande belastningen inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Pukkinen nämnde också regeringens förberedelser inför undantagsförhållanden och möjligheten att ta i bruk beredskapslagen i strävan efter att trygga sjukvårdens kapacitet.

Överdirektör Pukkinen berättade att Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland för närvarande väntar på utlåtanden från fyra sjukvårdsdistrikt i beredningen av beslut som grundar sig på olika paragrafer i lagen om smittsamma sjukdomar. För närvarande gäller beslutet om stängning av utrymmen enligt 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar endast inom Birkalands sjukvårdsdistrikt. Enligt Pukkinen kan man i regionerna iaktta en strävan efter att hålla barn och unga utanför restriktionerna, vilket också verkar vara sjukvårdsdistriktens åsikt.

Det aktuella säkerhetsläget och andra iakttagelser

Kommittén för näringslivets regionala beredskapssamarbete (ELVAR) tog upp sin nyaste lägesrapport för Försörjningsberedskapscentralen 13.1.2022, enligt vilken de företag som deltar i ELVAR-verksamheten har ett ganska bra läge i fråga om verksamhet och produktion trots spridningen av omikronvarianten. Produktionen som är kritisk för försörjningsberedskapen skyddas nu med alla medel i hela landet.

Regionalt eller nationellt betydande aktörer som är kritiska för försörjningsberedskapen planerar också att trygga sina kritiska uppgifter för att på så sätt försöka garantera tillräckliga personalresurser och kontinuitet så länge som möjligt. Allmänt taget önskar aktörerna i området att riktlinjerna för spårning och karantän anpassas till nuläget så att försörjningsberedskapen och kontinuitetshanteringen inte blir allt sämre på grund av den tillspetsade bristen på arbetskraft.

Trots epidemiläget, belastningen på hälso- och sjukvården och de hotbilder som dessa orsakar ansåg beredskapskommittén att säkerhetsläget i sin helhet är stabilt inom Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands område. Det upptäcktes inga brister i myndigheternas beredskap eller prestations- och funktionsförmåga. Beredskapskommittén kom dock ännu överens om ett extra lägesöversiktsmöte i januari för att följa upp helhetssituationen.

Att lära sig av kriser och förmåga att förbereda sig också på oväntade och okända hot

Ossi Heino, doktor och forskare vid Tammerfors universitet, höll ett anförande på det utmanande och kontroversiella temat att lära sig av kriser. Syftet med anförandet var att förklara varför vi upprepade gånger lär oss liknande saker av kriser. Heinos förhållningssätt till temat var kritiskt och syftade till aktivt tänkande. Enligt honom är en central grundläggande fråga i detta sammanhang huruvida vårt sätt att förbereda oss och förhålla oss till beredskapen i sig kan orsaka sårbarhet.

Brister i samarbetet mellan aktörerna, kommunikationen, planernas korrekthet och resursmängden är frågor som upprepade gånger har konstaterats när det gäller krishanteringsproblem. När målet med att förbättra samarbetet är att varje aktör ska kunna utföra sin på förhand uppgjorda uppgift så störningsfritt som möjligt vidmakthåller man antagandet om att situationen kommer att vara en upprepning av tidigare erfarenheter. Effektiva reaktioner på en oförutsedd och oväntad situation kan dock kräva nya tolkningar, förändringar i aktörernas roller, att gå in på en annans område eller något annat som avviker från den harmoni som har övats på förhand.

När det gäller kommunikation och informationsförmedling lyfte Heino fram ett exempel på en allvarlig störningssituation i stamnätet för el som skulle förlama de funktioner som är beroende av stamnätsförmedlad el, inklusive många kommunikationsredskap som är centrala för organisationsförmågan. Att uppfatta kommunikationsproblem som teknisk-rationella är på det hela taget en del av den helhet som bidrar till att öka komplexiteten och beroendet. Detta är i sig en sårbarhetsfaktor.

Bristerna i handlingsplanerna är ett centralt problem som identifierats i samband med kriser. Då observeras det oftast att verkligheten inte motsvarade antagandet om händelseförloppet som stod i planerna, och därmed måste planerna preciseras på motsvarande sätt. Även om planerna har en obestridlig plats i beredskapen när de erbjuder klarhet och inprickningar som behövs i oklara situationer, är det enligt Heino också viktigt att i beredskapen utveckla förmågan att agera när verkligheten åter avviker från det antagna.

"Beredskapen handlar om förberedelser inte bara inför att tidigare upplevda situationer ska upprepas utan också inför att möta nya och okända situationer. Att förbättra den första kompetensen tjänar dock inte nödvändigtvis den senare”, sammanfattade Heino sitt anförande.

Mer information

överdirektör Marko Pukkinen tfn 0295 018 582

räddningsöverinspektör Juha Vilkki tfn 0295 018 506

fornamn.efternamn@rfv.fi