Västra och Inre Finlands beredskapskommitté: Skäl att satsa på solstormsberedskap – oroväckande att vaccinationstäckningsökningen saktar av

Beredskapskommitténs ordförande Marko Pukkinen, överdirektör för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, berättade i sin aktuella översikt om covid-19-läget att det epidemiologiska läget i sjukvårdsdistrikten i Västra och Inre Finlands område har gått mot det sämre. Samma har skett i hela landet. Incidenstalen i regionen är höga och avsevärd belastning av sjukvården kan ses. Som en ljusglimt i läget kan enligt Pukkinen ändå ses att belastningen av intensivvårdsavdelningarna har minskat under den sista tiden.

Covid-19-smittor förekommer nu särskilt på arbetsplatser, inom familjer och fritidsaktiviteter. Det är framför allt de ovaccinerades sjukdom. ”Vaccinationstäckningen har på ett mycket tråkigt sätt stagnerat vid startlinjen”, konstaterade Pukkinen. Pukkinen tog upp att exempelvis läkemedelsutvecklingen skapar ljusare framtidsutsikter även om läget just nu är synnerligen dystert.

Enligt överdirektör Pukkinen överväger regionförvaltningsverket riktade begränsningar för inomhussammankomster i Mellersta och Södra Österbottens sjukvårdsdistrikts områden. Också i de övriga sjukvårdsdistrikten i Västra och Inre Finland och Birkaland som har övergått till samhällsspridningsfasen följs covid-19-läget noga med hela tiden. Pukkinen ansåg det på alla sätt vara ytterst krävande att införa sammankomstbegränsningar i sjukvårdsdistriktens områden och han poängterade att man måste kunna rikta begränsningsåtgärderna noggrant och rätt. Enligt Pukkinen kommer sammankomstbegränsningarna som Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland eventuellt meddelar att träda i kraft tidigast nästa vecka. Användningen av coronapass är ett alternativ till gällande begränsningar. 

Solstormshot och beredskapen för dem

Filosofiedoktor Minna Palmroth, professor i rymdfysik vid Helsingfors Universitet, berättade för beredskapskommittén om solstormar och beredskapen för extrema rymdväder. En exceptionellt kraftig solstorm träffar Jorden med cirka 100 - 150 års mellanrum enligt statistiken. Den föregående särskilt kraftiga geomagnetiska stormen, den så kallade Carrington-stormen, upplevdes år 1859. Det handlar om en rymdväderhändelse som hör till de mest extrema under den uppmätta historien, den tände eld på telegrafstationer och skapade norrsken som var ljusare än fullmånen. Också efter det har det förekommit mer eller mindre kraftiga utbrott. Till exempel slog en medelstark solstorm ut Malmös elnät hösten 2003 och år 2012 höll ett utbrott av samma styrka som Carrington på att träffa Jorden. Solstormar har också skadat satelliter och stör exempelvis radar-, radio- och lokaliseringssignaler. En tillräckligt kraftig solstorm kan också skada telekommunikationskablar på havsbottnen och till och med leda till att internet slås ut. Enligt Palmroth kan följande utbrott av samma styrka som Carrington inträffa när som helst.

Palmroth berättade att Finlands elnät också i fortsättningen klarar de största solstormarna bland annat eftersom stamnätet i Finland använder lämpliga fulltransformatorer som är jordade på rätt sätt och bättre tål stormarnas magnetiska strömningar. I många andra länder och regioner är läget inte alls lika bra, till exempel i Ryssland och Mellaneuropa.

Solstormen Carringtons resa till jorden tog omkring 17 timmar. Palmroth uppmanade oss att fundera hur mycket som hinner göras på 17 timmar – om man på förhand lyckas förutspå utbrottet från solfläckar. I jämförelse med coronakrisen finns det i händelse av en solstorm bara några timmar tid att fatta de rätta besluten. Frågan kan begrundas också från den synvinkeln, att hur månne finländare på 2040-talet skulle klara sig om livsmiljön som en följd av en solstorm skulle ändras till den nivån som verksamhetsmiljön och teleförbindelserna var 1940-talet. Beredskapen inför solstormar har dessutom en stor fördel, liknande beredskapsåtgärder är nyttiga också vid beredskapen för exempelvis cyberattacker.

Palmroth lyfte fram också Carrington-projektet som finansieras av Finlands Akademi. Målet med projektet är att utreda hur dagens infrastruktur skulle klara en kraftig solstorm och hitta metoder för att kunna förbereda sig för nästa megastorm.Professor Palmroth poängterade att det vid förberedelserna inför solutbrott framför allt krävs egen nationell forskning, infrastruktur och beredskap. På det sättet är det möjligt att undvika att vara beroende av andra länder. Beredskapsprotokollen behövs på förhand och eventuellt lagstiftning. För tillfället är USA det enda landet som har en lag i kraft som kräver att elnätsbolagen ska förbereda sig för exceptionella rymdväderfenomen.

Väsentliga observationer i den 28:e Medborgarpulsen

Direktör Tarja Wiikinkoski berättade för beredskapskommittén om centrala observationer i medborgarpulsens senaste enkät. Inga större förändringar kan ses i stämningen bland medborgarna, men den allmänna oron håller på att stiga en aning jämfört med resultaten i förra enkätrundan och med tanke på den är vi på väg till samma nivå som för tre månader sedan. Medborgarna är dessutom oroade över hälso- och sjukvårdens kapacitet och att någon som står en nära ska insjukna i covid-19. Bland enkätresultaten lyfte Wiikinkoski också fram den ökade oron för hur vården av en närstående person ordnas med tanke på någon annan sjukdom än covid-19. Wiikinkoski tyckte att det var en positiv observation att medborgarnas uthållighet och positiva inställning till att följa covid-19-anvisningarna ändå ligger på stark nivå. De här är väldigt positiva observationer med tanke på hur långvariga epidemin är.

Det aktuella säkerhetsläget och andra iakttagelser

Kommittén för näringslivets regionala beredskapssamarbete (ELVAR) lyfte fram den dystra hösten inom inhemsk primärproduktion särskilt med tanke på prisökningen av gödslingsmedel och bränsle och byggkostnader. Likaså fortgår de logistiska utmaningarna inom världshandeln och containerbristen med dess påföljder.

Polisen i Österbotten berättade som en tråkig och oroväckande observation att ungas vandalism och aggressiva beteende mot polisen har ökat särskilt i Södra Österbotten. Likheter i beteendet kan ses i det våldsamma beteendet hos unga män i gatugäng i huvudstadsregionen som har observerats på sistone.

Stiften tog upp oron för gemensamma kyrkliga evenemang under jultiden och utmaningarna med att ordna dem på ett hälsosäkert sätt.

Trots covid-19-läget och andra tråkiga observationer ansåg beredskapskommittén att det rådande säkerhetsläget som helhet är rätt så lugnt i Västra och Inre Finlands region. Inga brister har konstaterats i myndigheternas funktionsförmåga eller beredskapsnivån.

Mer information

överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
direktör Tarja Wiikinkoski, tfn 0295 018 800

fornamn.efternamn@rfv.fi

Medborgarpulsen