ELY-keskukset

Vattentjänststrategi för Östra och Södra Finland – lyckad förändring genom samarbete och prognosticering (Mellersta Finland, Södra Savolax, Tavastland, Sydöstra Finland, Norra Karelen, Norra Savolax, Nyland)

Dela
I arbetet på en strategi för vattentjänsterna i södra och östra Finland har det blivit dags att utvärdera det som varit och kasta en blick på det som kommer. Strategin är nu klar, efter många turer. Vi har skapat en gemensam vision och gjort strategiska val samt identifierat åtgärder för vidareutvecklingen av vattentjänsterna i östra och södra Finland. Eftersom världen omkring oss är stadd i ständig förändring kan vi inte definitivt spika vår strategi. Därför vill vi redan i detta skede granska våra val och vårt arbete. Vad har vi lyckats med? Var behöver insatserna ökas? Vad behövs för att strategin ska förverkligas? Vilka metoder för framtidsarbete behöver vi för att lyckas? Svar på dessa frågor hoppas vi få under framtidsdagen 16.12 som hålls på distans och där vi välkomnar aktörer från intressentgrupper i alla de medverkande landskapen.

Hållbar vattenförsörjning skapas tillsammans – från vision till praxis

Arbetet på en strategi för vattentjänsterna i östra och södra Finland inleddes i början av 2021. NTM-centralerna har koordinerat arbetet men avsikten har hela tiden varit att aktörer, sakkunniga och myndigheter skapar en gemensam strategi för hela området.

─ För oss som är med är det viktigt att vår jakt på en vision resulterar i konkreta åtgärder. Under arbetets gång har vi hittat nya sätt att organisera oss för att få jobbet gjort. Vi har också insett att mycket sådant som ingår i strategin redan är på gång. Vi måste bara klara av att bättre än hittills utnyttja sådana lösningar och medverka till att olika åtgärder genomförs över landskaps- och organisationsgränserna, säger Piia Kepanen, sakkunnig i vattenhushållning vid NTM-centralen i Mellersta Finland.

Arbete inom landskapen och för hela samarbetsområdet

Under strategiarbetets gång har vi märkt att det finns skillnader mellan de medverkande landskapen. Olika landskap har olika starka sidor. Dem är det mödan värt att ytterligare förstärka och sprida kompetensen till de andra landskapen. Ett gott exempel på detta är kompetensklustren i Södra Karelen och Södra Savolax, där läroinrättningssamarbetet och utbildningen över lag visar sig på styva linan.

Utomordentliga samarbetsnätverk har också vuxit fram ur landskapen. Kepanen tar myndighetssamarbetet som ett exempel.

─ Delvis har myndighetssamarbetet främjats också av coronaepidemin men i samband med strategiarbetet har fina exempel på långvarigt samarbete synliggjorts. Till exempel Päijänne-Tavastland har redan i åratal haft ett utomordentligt och långsiktigt samarbete mellan vattenförsörjningsaktörerna och tillsynsmyndigheterna. Denna praxis är ett bra föredöme. En viktig observation och ett konkret resultat av de regionala workshopparna var faktiskt att regionala samarbetsgrupper ska inrättas som stöd för utvecklad vattenförsörjning. Ett tema för dessa grupper blir beredskap och prognosticering, säger Kepanen.

Varje landskap gör sitt eget utvecklingsarbete och delar med sig av sina kunskaper till de andra landskapen. Strategiarbetet har också identifierat många sådana punkter där vi med hela samarbetsområdets samlade krafter måste blåsa på samma kol. Ett av våra strategiska mål – "Bättre samhälleligt anseende för vattenförsörjningen" – kräver en samlad insats. Här gäller det en stor och mångdimensionell fråga som ska ses som en möjlighet. Strategiarbetet har resulterat i ett stort samarbetsområde och denna samlade kraft kan vi utnyttja för att höja vattenförsörjningens anseende.

Välkommen att diskutera metoderna för framtidsarbetet och utvärdera vårt strategiarbete

Det är tid för en återblick på året som gått men samtidigt kastar vi en blick på det som ligger framför oss. Vi utvärderar vårt strategiarbete, vi hör expertinlägg om vattenförsörjningens framtid och vi bekantar oss med metoder för framtidsarbete. Samarbetsområdets alla vattenförsörjningsaktörer, myndigheter, forskningsinstitut och andra sakkunniginstanser erbjuds möjlighet att delta i utvecklingssamarbetet på en framtidsdag som den 16 december ordnas på distans. Anmälan görs via denna länk senast 10.12.2021.

Nyckelord

Kontakter

Mer info

Sakkunnig i vattenhushållning
Piia Kepanen
t. 0295 024 171
NTM-centralen i Mellersta Finland

Bilder

Om

ELY-keskukset ovat valtion viranomaisia, jotka edistävät alueellista kehittämistä hoitamalla valtionhallinnon toimeenpano- ja kehittämistehtäviä alueilla. ELY-keskukset hoitavat elinkeinoihin, työvoimaan, osaamiseen sekä liikenteeseen ja infrastruktuuriin että ympäristöön ja luonnonvaroihin liittyviä tehtäviä. ELY-keskukset kehittävät ja tukevat taloudellista, sosiaalista ja ekologisesti kestävää hyvinvointia.

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Nya undantagslov har beviljats för att fördriva vitkindade gäss från åkrar17.4.2024 14:10:06 EEST | Tiedote

NTM-centralen i Egentliga Finland har föregående vecka beviljat 15 undantagslov för att fördriva vitkindade gäss från åkrar i syfte att förhindra allvarliga skador på gröda. Undantagsloven omfattar 54 gårdar, vilka befinner sig främst i Norra Karelen. Enligt undantagsloven får vitkindande gäss får fördrivas med oskadliggörande metoder. Under vårflytten är det förbjudet att använda högljudda fördrivningsmetoder så som smällpatroner för att trygga häckningsfreden.

Valkoposkihanhien pelloilta karkottamiseen on myönnetty uusia poikkeuslupia17.4.2024 14:10:06 EEST | Tiedote

Varsinais-Suomen ELY-keskus on viime viikolla myöntänyt 15 poikkeuslupaa valkoposkihanhien karkottamiseen pelloilta vakavien viljelyvahinkojen estämiseksi. Luvat koskevat 54 tilaa, jotka sijaitsevat pääosin Pohjois-Karjalassa. Poikkeusluvilla valkoposkihanhia saa karkottaa niitä vahingoittamattomilla menetelmillä. Kevätmuuttokaudella kovaäänisten karkotuskeinojen kuten paukkupatruunoiden käyttö on kielletty lintujen pesimärauhan turvaamiseksi.

Genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet påskyndas i pilotområden16.4.2024 07:00:00 EEST | Tiedote

Avrinningsområdena till Aura å och Pemar å samt Kimitoön med omgivande havsområden har valts som pilotområden för Skärgårdshavsprogrammet. Syftet med Skärgårdshavsprogrammet är att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet och få bort jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde från listan över de värsta belastningskällorna för Östersjön, som upprätthålls av kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye