Vattnets värde står i tur på vattendagen - Påverka vattnen nu! (Egentliga Finland, Satakunta)

Vi vid NTM-centralen i Egentliga Finland, i synnerhet vid vattenenheten, arbetar varje dag för vattnet och det gör också många andra myndigheter, kommuner, organisationer, företag och medborgare. I de planer och åtgärdsprogram som lotsas av NTM-centralerna presenteras statusuppgifter och nödvändiga åtgärder som grundar sig på forsknings- och uppföljningsinformation. Planerna har beretts i samarbete med olika intressentgrupper och planerna är en gemensamt överenskommen väg mot en god vattenstatus. Målet för vattenvården är minst god status i yt- och grundvattnen och målet för havsvården är god status i den marina miljön.

För att förbättra statusen i vattnen i Sydvästra Finland krävs effektivare och bättre riktade åtgärder

Belastningen från näringsämnen och fasta partiklar som hamnar i vattendragen bör minskas avsevärt i Sydvästra Finland för att det ska vara möjligt att uppnå en god status i vattnen. Största delen av sjöarna, åarna och kustvattnen i vårt område lider av eutrofiering och deras status är på sin höjd måttlig. Förslaget till förvaltningsplan för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet 2022–2027 innehåller information om yt- och grundvattnen i området, deras status, belastningen på dem samt annat tryck som orsakas av människan, målen för vattenvården samt nödvändiga åtgärder. I åtgärdsprogrammet för vattenvården i Egentliga Finland och Satakunta presenteras uppgifterna närmare områdesvis.

Jordbrukets belastning på vattendragen är den viktigaste faktorn som påverkar tillståndet i våra vatten och jordbrukets vattenskyddsåtgärder bör effektiviseras ytterligare och riktas bättre. För att uppnå god status i våra vatten behövs åtgärder också i gles- och fritidsbebyggelsen, skogsbruket, torvproduktionen, behandlingen av avloppsvatten från samhällena och industrin samt i fiskodlingen. Dessutom bör man genomföra vattendragsvisa restaureringsåtgärder i området och förbättra fiskarnas och andra vattenorganismers livsmiljöer och möjligheter att röra sig i området.

I Sydvästra Finland är grundvattnets kvalitet allmänt taget god med undantag för naturlig surhet och höjda järn- och manganhalter i lermarker. Den kemiska statusen i fem grundvattenområden har klassificerats som dålig på grund av bekämpningsmedel, höga kloridhalter, lösningsmedel eller tungmetaller. Det viktigaste för grundvattnens del är det förebyggande skyddet, eftersom det är svårt och dyrt att rena förorenat grundvatten. För att uppnå och bevara god status i grundvattnet krävs i fortsättningen att man effektiverar rådgivningen och tillsynen, hanterar riskerna genom markanvändningsplanering, utarbetar och genomför skyddsplaner, övervakar grundvattnets kvalitet och vidtar tillräckliga skyddsåtgärder för grundvattnet.

För att förbättra den marina miljöns status behövs raska åtgärder

Målet för havsvården är en god status i Finlands kustvatten och öppna havsområden. Statusen i den marina miljön bedöms utifrån 11 deskriptorer, varav största delen är inte i god status. Även om man redan i dag gör mycket för den marina miljön bl.a. med hjälp av lagstiftning, olika program, strategier och planer, är dessa ändå inte tillräckliga för att uppnå och upprätthålla en god status. I åtgärdsprogrammet för havsvården föreslås sammanlagt 65 nya åtgärder som syftar till att minska belastningen på den marina miljön, styra människors beteende, förplikta myndigheter och andra aktörer samt genom olika åtgärder uppmuntra oss alla att förbättra Östersjöns tillstånd.  Vattenvårdsåtgärder är centrala för att minska eutrofieringen och belastningen av skadliga ämnen i havsområdet. Dessa åtgärder minskar i synnerhet belastningen från avrinningsområdet.

Klimatförändringen ökar översvämningsriskerna i områdena med betydande översvämningsrisk i Sydvästra Finland i Björneborg, Vittis och Åbo

I Sydvästra Finland finns områden med betydande översvämningsrisk i Björneborg, Vittis och Åbo, och för dessa områden har man utarbetat planer för hantering av översvämningsrisker. I Björneborg är risken för skador i en sällsynt översvämning av kravis och isproppar nuförtiden störst i Finland, med beaktande av indirekta skador uppskattningsvis 2–3 miljarder euro. Klimatförändringen har bedömts öka översvämningsrisken i alla områden med betydande översvämningsrisk i Sydvästra Finland under de kommande decennierna. 

Uppkomsten av översvämningsrisker kan förebyggas genom planering av markanvändningen, det vill säga genom att beakta översvämningsriskerna i valet av byggplats och även i de lägsta bygghöjderna. Med beredskapsåtgärder, såsom utarbetande av översvämningskartor och översvämningsplaner, kan man förbättra beredskapen inför översvämningar. Också åtgärder som syftar till att effektivera verksamhet i översvämningsrisk- och översvämningssituationer, såsom reglering av vattendrag samt förebyggande av is- och kravisproppar, är av central vikt vid minskning av översvämningsrisker.I Kumo älvs vattendrag behövs utöver många icke-strukturella åtgärder även skyddsåtgärder för att hantera översvämningsriskerna, och mycket har redan gjorts. I Björneborg har ett projekt för översvämningsskydd pågått i ungefär tio år för att skydda stadskärnan.

Nu finns det möjlighet att påverka planerna

Samrådsförfarandena för planförslagen pågår som bäst och var och en som är intresserad av ämnet kan framföra sina åsikter eller förslag. Samrådsförfarandena pågår fram till 14.5.2021. Material för samrådsförfarandet och anvisningar för att ge respons finns på adressen www.ymparisto.fi/paverkavattendragen. Planerna färdigställs utifrån responsen och statsrådet godkänner vattenförvaltningsplanerna, havsförvaltningsplanen och planerna för hantering av översvämningsrisker i slutet av 2021. 

Mer information:

Vattenvård:
Sanna Kipinä-Salokannel, tfn 0295 022 879, sanna.kipina-salokannel@ely-keskus.fi 
Maria Mäkinen (grundvatten), 0295 022 913, maria.k.makinen@ely-keskus.fi

Havsvård:
Janne Suomela, tfn 0295 022 947, janne.suomela@ely-keskus.fi 
Pekka Paavilainen, tfn 0295 022 921, pekka.paavilainen@ely-keskus.fi 

Planering av hanteringen av översvämningsrisker:
Juha-Pekka Triipponen, tfn 0295 022 953, juha-pekka.triipponen@ely-keskus.fi 
Ilkka Myllyoja, tfn 0295 022 911, ilkka.myllyoja@ely-keskus.fi