Viktigt att inte bara rikta blicken på den akuta krisen utan också på recepten för långsiktig tillväxt

Finland går en svår vinter till mötes med tanke på konjunkturutsikterna, men i dagsläget väntas ekonomin återhämta sig snabbare än efter den globala finanskrisen. Efter krisen står vi dock inför samma långsiktiga ekonomiska problem som tidigare, vilka nu har fördjupats ytterligare till följd av pandemin. Hållbarhetsunderskottet i Finlands offentliga finanser var stort redan före coronaviruskrisen och nu har det vuxit ytterligare. Enligt den senaste bedömningen är hållbarhetunderskottet för närvarande ca 5½ % av BNP.

”I det nationella beslutsfattandet måste vi nu försöka leva parallellt i två tider. Samtidigt som vi söker lösningar på den akuta krisen måste vi också kraftfullt ta oss an de ekonomiska utmaningar som väntar oss efter krisen. Det är nödvändigt att samtidigt både stödja företag, hushåll och återhämtningen av ekonomin och stärkta förutsättningarna för hållbar tillväxt och sysselsättningsökning”, säger chefdirektör Olli Rehn. Det behövs reformer för att stärka sysselsättningen, hållbarheten i de offentliga finanserna och ekonomins förnyelseförmåga.

För tillväxten av produktiviteten har forsknings- och utvecklingsarbete och andra produktiva investeringar stor betydelse. Den offentliga makten kan skapa gynnsammare förutsättningar för innovationer och utnyttjande av innovationer som utvecklats på annat håll. ”Det finns inga snabbvinster att hämta i att finansiera kompetensutveckling och forsknings- och utvecklingsverksamhet. Sådana satsningar får enligt forskningsdata fullt genomslag på produktiviteten först om flera år. Det är därför viktigt att besluten fattas utan onödiga dröjsmål”, framhåller chefdirektör Rehn.

Den ekonomiska politiken under coronaviruskrisen har präglats av snabba reaktioner på bred front i Finland och hela euroområdet. Finans- och penningpolitiska åtgärder har vidtagits för att hjälpa företag och hushåll över den värsta krisen och stödja den ekonomiska återhämtningen efter krisen. ”Tack vare Europeiska centralbankens penningpolitik har finansieringsvillkoren varit fortsatt lätta och hotet om en ny finanskris och en självförstärkande deflatorisk utveckling kunnat avvärjas”, betonar chefdirektör Rehn. Till de viktigaste instrumenten hör köpprogrammen för värdepapper och de långfristiga refinansieringsåtgärderna.

Den andra pandemivågen försämrar tydligt inflations- och konjunkturutsikterna på kort sikt. ECB-rådet fattade i december 2020 beslut om flera åtgärder för att underlätta finansieringsvillkoren. Bland annat ökas köpprogrammet med anledning av pandemin med 500 miljarder euro till sammanlagt 1850 miljarder euro. Köpen fortsätter åtminstone till utgången av mars 2022. ”Köpen med anledning av pandemin görs flexibelt och under en längre tid än vad som tidigare förutsetts för att bidra till gynnsamma finansieringsvillkor under hela pandemin”, preciserar chefdirektör Rehn.

Rådet beslutade vidare om tre nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner för bankerna under 2021. Den lägsta räntan för dem är −1 %.”ECB-rådet är berett att använda alla sina instrument efter behov för att inflationen varaktigt ska stiga närmare sitt mål”, säger chefdirektör Olli Rehn.

• Presentation 15.12.2020, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
• Euro & talous-publikationen (på finska)