Viktigt att inte bara rikta blicken på den akuta krisen utan också på recepten för långsiktig tillväxt

Finland går en svår vinter till mötes med tanke på konjunkturutsikterna, men i dagsläget väntas ekonomin återhämta sig snabbare än efter den globala finanskrisen. Efter krisen står vi dock inför samma långsiktiga ekonomiska problem som tidigare, vilka nu har fördjupats ytterligare till följd av pandemin. Hållbarhetsunderskottet i Finlands offentliga finanser var stort redan före coronaviruskrisen och nu har det vuxit ytterligare. Enligt den senaste bedömningen är hållbarhetunderskottet för närvarande ca 5½ % av BNP.
”I det nationella beslutsfattandet måste vi nu försöka leva parallellt i två tider. Samtidigt som vi söker lösningar på den akuta krisen måste vi också kraftfullt ta oss an de ekonomiska utmaningar som väntar oss efter krisen. Det är nödvändigt att samtidigt både stödja företag, hushåll och återhämtningen av ekonomin och stärkta förutsättningarna för hållbar tillväxt och sysselsättningsökning”, säger chefdirektör Olli Rehn. Det behövs reformer för att stärka sysselsättningen, hållbarheten i de offentliga finanserna och ekonomins förnyelseförmåga.
För tillväxten av produktiviteten har forsknings- och utvecklingsarbete och andra produktiva investeringar stor betydelse. Den offentliga makten kan skapa gynnsammare förutsättningar för innovationer och utnyttjande av innovationer som utvecklats på annat håll. ”Det finns inga snabbvinster att hämta i att finansiera kompetensutveckling och forsknings- och utvecklingsverksamhet. Sådana satsningar får enligt forskningsdata fullt genomslag på produktiviteten först om flera år. Det är därför viktigt att besluten fattas utan onödiga dröjsmål”, framhåller chefdirektör Rehn.
Den ekonomiska politiken under coronaviruskrisen har präglats av snabba reaktioner på bred front i Finland och hela euroområdet. Finans- och penningpolitiska åtgärder har vidtagits för att hjälpa företag och hushåll över den värsta krisen och stödja den ekonomiska återhämtningen efter krisen. ”Tack vare Europeiska centralbankens penningpolitik har finansieringsvillkoren varit fortsatt lätta och hotet om en ny finanskris och en självförstärkande deflatorisk utveckling kunnat avvärjas”, betonar chefdirektör Rehn. Till de viktigaste instrumenten hör köpprogrammen för värdepapper och de långfristiga refinansieringsåtgärderna.
Den andra pandemivågen försämrar tydligt inflations- och konjunkturutsikterna på kort sikt. ECB-rådet fattade i december 2020 beslut om flera åtgärder för att underlätta finansieringsvillkoren. Bland annat ökas köpprogrammet med anledning av pandemin med 500 miljarder euro till sammanlagt 1850 miljarder euro. Köpen fortsätter åtminstone till utgången av mars 2022. ”Köpen med anledning av pandemin görs flexibelt och under en längre tid än vad som tidigare förutsetts för att bidra till gynnsamma finansieringsvillkor under hela pandemin”, preciserar chefdirektör Rehn.
Rådet beslutade vidare om tre nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner för bankerna under 2021. Den lägsta räntan för dem är −1 %.”ECB-rådet är berett att använda alla sina instrument efter behov för att inflationen varaktigt ska stiga närmare sitt mål”, säger chefdirektör Olli Rehn.
- Presentation 15.12.2020, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum