Suomen Pankki

Vision: Finländarnas ekonomiska kunnande är bäst i världen 2030

Dela

Finlands Bank har lagt fram ett förslag till en strategi för ekonomiskt kunnande. Målet är att finländarnas ekonomiska kunnande ska vara bäst i världen år 2030. Avsikten är att så många som möjligt ska förstå betydelsen av ekonomisk kompetens i sitt eget liv och kunna fatta goda beslut med tanke på sin ekonomi. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn överlämnade i dag till justitieminister Anna-Maja Henriksson förslaget till nationell strategi för att främja ekonomiskt kunnande i Finland.

Enligt strategiförslaget krävs det ändringar i verksamhetssätten för att nå målet. För den enskilda individen är förmågan att bättre kunna förstå och förutse den egna ekonomin avgörande. Det ska vara lätt för var och en att få hjälp och att hitta lågtröskeltjänster för rådgivning och information. I förslaget betonas att ett gott ekonomiskt kunnande bland medborgarna skapar välmående inte bara för dem själva utan för hela samhällsekonomin.

Det strategiförslag som Finlands Bank har utarbetat är det första i sitt slag i Finland. För ett år sedan kom Finlands Bank och justitieministeriet överens om att Finlands Bank ska utarbeta en nationell strategi för ekonomihantering.

 - Finländarnas ekonomiska kunnande är i genomsnitt på god nivå, men det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Genom målmedvetet arbete för att främja det ekonomiska kunnandet och med tillräckliga resurser är det möjligt att i stor utsträckning förbättra medborgarnas kunskaper och färdigheter och därigenom förebygga överskuldsättning och andra ekonomiska problem, framhåller chefdirektör Olli Rehn.

 - Det här är ett viktigt arbete som jag starkt vill driva framåt. I vår tid är frågor som gäller överskuldsättning särskilt aktuella och stärkandet av medborgarnas ekonomiska kompetens är en viktig målsättning. Jag är glad att förslaget fokuserar på den ”positiva sidan” av ekonomiskt kunnande, alltså en god privatekonomi, sparande och investering, säger minister Henriksson.

Intensivare samarbete mellan dem som lär ut ekonomi

Vid sidan av myndigheterna är det också många företag och aktörer inom tredje sektorn som arbetar för att förbättra kunskaperna i ekonomi. I strategiförslaget betonas vikten av att underlätta samarbetet mellan dem och att ge dem ökad tillgång till aktuell information. Dessutom bör verksamheten samordnas bättre än tidigare. Allt detta ger verksamheten större genomslag och effektiviserar användningen av resurser. Enligt förslaget ska det inom justitieministeriets förvaltningsområde inrättas en funktion som stöder och samordnar arbetet på fältet.

För genomförandet av strategin upprättas en praktisk verksamhetsplan. För att säkerställa rätt riktning fastställs konkreta mål för verksamheten och resultat och verkan ska mätas systematiskt. Ett smidigt samarbete med tvärvetenskaplig forskning är viktigt för att kunna skapa en lägesbild.

- Jag stöder förslaget om att inrätta en ny funktion inom justitieministeriets förvaltningsområde för att samordna strategiarbetet för ekonomiskt kunnande. Detta är viktigt för att de utvecklingsobjekt som lyfts fram snabbt ska kunna omsättas i praktiken, betonar minister Henriksson.

 Förslaget till strategi har utarbetats under ledning av Finlands Bank tillsammans med centrala aktörer och forskare inom branschen. I arbetet beaktades utgångsnivån för finländarnas ekonomiska kunnande, det arbete som görs för att främja den ekonomiska kompetensen, de rådande marknadsförhållandena och samhällssituationen. Dessutom använde man anvisningar från OECD:s internationella nätverk för finansiell utbildning (INFE) och gick igenom flera internationella exempel på motsvarande arrangemang.

strategiförslag (pdf)

Mer information:

Finlands Bank

Marja Nykänen, vice ordförande i direktionen, tfn 09 183 2007, fornamn.efternamn@bof.fi

Anu Raijas, rådgivare för ekonomiskt kunnande, tfn 09 183 2625, fornamn.efternamn@bof.fi

Justitieministeriet

Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, fornamn.efternamn@om.fi

Pekka Timonen, kanslichef, tfn 0295 150 044, fornamn.v.efternamn@om.fi

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Bank of Finland Museum programme for spring 2021: housing finance, digital age payments and economic forecast5.2.2021 08:15:00 EETPress release

The Bank of Finland Museum’s programme of public events for spring 2021 highlights the challenges of payments in the digital age as well as housing finance and the long-term development of the Finnish economy. Through public events, the Bank of Finland seeks to promote citizens’ financial literacy and knowledge of the financial markets.The goal is also to increase dialogue with the public. The events will take place online and will be held in Finnish unless otherwise mentioned.They will be broadcast from the Bank of Finland Museum.The events start at 5 pm, and recordings of them will be available for viewing afterwards on the Bank of Finland Museum’s website. Tuesday 9 February Talouskirja NYT discussion series:Erkki Liikanen’s Komissaari (Commissioner) Olli Rehn, Governor of the Bank of Finland, discusses with his predecessor Erkki Liikanen the latter’s new book, which covers Liikanen’s years as EU Commissioner 1995–2004 Tuesday 2 March Housing finance trends in Finland in the 21st ce

Bolånemarknaden, betalningar i den digitala eran och ekonomisk prognos på Myntmuseets program i vår5.2.2021 08:15:00 EETTiedote

Myntmuseets publikevenemang våren 2021 fokuserar på utmaningarna för betalningar i den digitala eran och den långsiktiga utvecklingen på bostadsmarknaden och i den finländska ekonomin. Genom publikevenemangen vill Finlands Bank främja medborgarnas ekonomiska kunnande och kännedomen om finansmarknaden. Målet är också att öka dialogen med allmänheten. Tillställningarna arrangeras som webbinarier och hålls på finska om inte annat anges. De sänds från Finlands Banks myntmuseum. Webbinarierna börjar kl. 17 och inspelningarna av dem kan ses i efterhand på Myntmuseets webbplats. Ti 9.2 Ekonomibok Nu: Erkki Liikanens bok Komissaari (Kommissionären) Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn diskuterar med sin företrädare Erkki Liikanen om dennes nya bok om åren som EU-kommissionär 1995–2004 Ti 2.3 Trender på den finländska bolånemarknaden på 2000-talet Rådgivare Hanna Putkuri, Finlands Bank Ti 16.3 Låt dig inte luras! - Betalningsmedels- och investeringsbedrägerier i den digitala eran och hur de ka

Rahamuseon kevään aiheina asuntoluottomarkkinat, digiajan maksaminen ja talousennuste5.2.2021 08:15:00 EETTiedote

Rahamuseon kevään 2021 yleisötilaisuuksissa esiin nousevat maksamisen haasteet digiaikana sekä asuntoluottomarkkinoiden ja Suomen talouden pitkän aikavälin kehitys. Yleisötilaisuuksilla Suomen Pankki haluaa edistää kansalaisten talousosaamista ja finanssimarkkinoiden tuntemista. Tavoitteena on myös lisätä vuoropuhelua yleisön kanssa. Tilaisuudet ovat verkkotapahtumia, ellei toisin mainita. Ne lähetetään Suomen Pankin rahamuseosta. Tilaisuudet alkavat klo 17, ja niiden tallenteet ovat jälkikäteen nähtävissä rahamuseon verkkosivuilla. ti 9.2. Talouskirja nyt: Erkki Liikasen Komissaari Suomen Pankin pääjohtaja Olli Rehn keskustelee edeltäjänsä Erkki Liikasen kanssa tämän uudesta kirjasta, joka käsittelee Liikasen vuosia EU:n komissaarina 1995–2004 ti 2.3. Asuntorahoituksen trendit Suomessa 2000-luvulla Neuvonantaja Hanna Putkuri, Suomen Pankki ti 16.3. Älä tule huijatuksi! - Digiajan maksuväline- ja sijoitushuijaukset ja niiden tunnistaminen Johtava digitalisaatioasiantuntija Hanna Heiska

Investments made in Finnish investment funds at record level4.2.2021 10:00:00 EETPress release

In December 2020, investments in Finnish investment funds amounted to EUR 135.2 billion, more than ever before. Fund share liability grew by EUR 8.1 billion during 2020. In January-March 2020, investment funds’ market value declined by EUR 15.6 billion, in addition to net redemptions of EUR 2.8 billion due to the international coronavirus pandemic[1]. However, the appreciation of the invested assets and new subscriptions after April 2020 increased Finnish investment funds’ fund share liability by the end of 2020. In April-December 2020, the appreciation of investments increased the value of fund units by EUR 21.9 billion, while new subscriptions in these funds amounted to a further EUR 4.5 billion in net terms. In 2020, the largest new net investments in Finnish investment funds were made by households (EUR 1.2 billion). In addition, the appreciation of asset prices increased households’ fund holdings by EUR 2.3 billion in 2020 despite the decline in the spring. At the end of December

Rekordstora investeringar i finländska investeringsfonder4.2.2021 10:00:00 EETTiedote

I december 2020 var de finländska investeringsfondernas fondandelsskuld 135,2 miljarder euro, vilket är mer än någonsin tidigare. Fondandelsskulden ökade med 8,1 miljarder euro under 2020. I januari–mars 2020 sjönk fondandelarnas marknadsvärde med 15,6 miljarder euro och dessutom inlöstes från fonderna till följd av den internationella coronapandemin kapital till ett nettovärde av 2,8 miljarder euro[1]. Värdeökningen på investeringsobjekten samt de nya teckningar som gjordes efter april 2020 utökade emellertid fondandelsskulden i de finländska investeringsfonderna före utgången av 2020. I april–december 2020 höjde värdeökningen i investeringarna fondandelarnas värde med 21,9 miljarder euro och dessutom gjordes i investeringsfonderna nya teckningar till ett nettovärde av 4,5 miljarder euro. Under 2020 stod hushållen nettomässigt för den största andelen nya investeringar i de finländska investeringsfonderna (1,2 miljarder euro). Dessutom utökade värdeökningarna trots nedgången på våren 2

Suomalaisissa sijoitusrahastoissa olevat sijoitukset ennätyksellisen suuret4.2.2021 10:00:00 EETTiedote

Joulukuussa 2020 suomalaisten sijoitusrahastojen rahasto-osuusvelka oli 135,2 mrd. euroa, mikä on enemmän kuin koskaan aikaisemmin. Rahasto-osuusvelka kasvoi 8,1 mrd. eurolla vuoden 2020 aikana. Tammi-maaliskuussa 2020 rahasto-osuuksien markkina-arvo laski 15,6 mrd. eurolla, minkä lisäksi kansainvälinen koronapandemia aiheutti sen, että rahastoista lunastettiin nettomääräisesti 2,8 mrd. euron edestä pääomia[1]. Huhtikuun 2020 jälkeen tapahtuneet sijoituskohteiden arvonnousut sekä tehdyt uudet merkinnät kuitenkin kasvattivat suomalaisten sijoitusrahastojen rahasto-osuusvelkaa vuoden 2020 loppuun mennessä. Huhti-joulukuun 2020 aikana sijoitusten arvonnousut kasvattivat rahasto-osuuksien arvoa 21,9 mrd. eurolla ja lisäksi sijoitusrahastoihin tehtiin uusia merkintöjä nettomääräisesti 4,5 mrd. euron edestä. Vuoden 2020 aikana nettomääräisesti (1,2 mrd. euroa) eniten uusia sijoituksia suomalaisiin sijoitusrahastoihin tekivät kotitaloudet. Lisäksi arvonnousut kasvattivat kevään 2020 laskusta

An exceptionally high amount of housing loans drawn down in late 20201.2.2021 10:00:00 EETPress release

In December 2020, households drew down new housing loans worth EUR 1.9 bn, up EUR 460 million on the same period in 2019. Drawdowns of housing loans have never been this high in December. The average interest rate on new drawdowns hit a new record low, standing at 0.69% in December 2020. The exceptional situation on the housing loan market in late 2020 pushed up drawdown figures for the year as a whole. In September–December 2020, new housing loan drawdowns grew by 13.2% on the same period a year earlier. For the year as a whole, the rise was 4.5% and the total amount taken out was EUR 20.4 bn. A normal amount of housing loans was renegotiated in December 2020, following a peak in the spring. Renegotiated housing loans totalled EUR 980 million, less than one fifth of the amount renegotiated in April. The normal amount has varied around EUR 1 bn for several years. Housing loan maturities have lengthened further. In December 2020, the average repayment period of new housing loans was 21

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum