Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunernas uppgifter bör frysas också i följande regeringsprogram

Dela
Statens finansiering av kommunernas nya uppgifter till fullt belopp bör också utsträckas till projekt som kommer att verkställas senare, likaså till följande regerings program, framhåller Kommunförbundet efter att ha analyserat det strukturpaket som regeringen fattat beslut om.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR    11.12.2013    Får publiceras genast

Kommunernas uppgifter fryses också i följande regeringsprogram

Statens finansiering av kommunernas nya uppgifter till fullt belopp bör också utsträckas till projekt som kommer att verkställas senare, likaså till följande regerings program, framhåller Kommunförbundet efter att ha analyserat det strukturpaket som regeringen fattat beslut om.

– I praktiken hinner den sittande regeringen inte längre lägga fram många nya projekt och därför fryses kommunernas kostnader inte, om inte frysningen tillämpas på längre sikt, säger Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör för Kommunförbundet.

Exempelvis reformen av arbetsmarknadsstödet har skjutits fram till början av 2015. Enligt Mäki-Lohiluoma är det logiskt att staten finansierar reformen i enlighet med regeringens beslut. Också andra nya uppgifter som regeringen redan beslutat om, såsom förlängd läroplikt och utvecklad elevvård, bör dras tillbaka eller finansieras med statliga budgetmedel till fullt belopp. Den kommunala ekonomin klarar inte av nya utgifter för tillfället.

Regeringens strukturbeslut strävar efter att fylla igen hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin med över 9 miljarder euro. Situationen för den kommunala ekonomin upphjälps av en frysning och minskning av kommunernas uppgifter, kommunernas egna effektiva åtgärder och skattebeslut samt en höjd produktivitet inom den kommunala servicen.  

– Regeringen har meddelat att en minskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter stärker den kommunala ekonomin med en miljard euro fram till 2017. På regeringens egen lista finns ändå många sådana åtgärder som omfattas av förändringar i kommunernas arbetssätt, påpekar Mäki-Lohiluoma.

Att bland annat ersätta institutionsvård för äldre med vård i hemmet är inte att minska kommunernas uppgifter, utan kommunernas eget sätt att effektivisera verksamheten, vilket görs alla fall.

I det strukturpolitiska programmet som regeringen slog fast för några veckor sedan ingår många förslag som gynnar det kommunala fältet, men beräkningsgrunderna och de faktiska kostnadseffekterna är fortfarande delvis öppna och kräver ytterligare utredningar.   De uppskattade effekterna av det strukturpolitiska programmet är något mindre än de statsandelsnedskärningar som regeringen hittills fattat beslut om.

Kommunförbundet välkomnar åtgärden att införa ett ramförfarande för den kommunala ekonomin. Ramen för den kommunala ekonomin slås i fortsättningen fast för hela regeringsperioden och den preciseras årligen. I ramen beaktas också kommunernas faktiska förutsättningar att finansiera sin service.

– Kommunerna bör senast i juni få veta vilka statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin följande år. Också investeringsbehoven och grunderna för avgifts- och skattepolitiken bör vara kända i god tid, säger Mäki-Lohiluoma.

Närmare upplysningar:

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, 050 364 7883

Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten, 0400 850 232

Nyckelord

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring 450 000 personer.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye