Beskattningen skärps: 119 kommuner höjer sin inkomstskattesats

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
20.11.2012
Får publiceras genast

Beskattningen skärps: 119 kommuner höjer sin inkomstskattesats

Mer än var tredje kommun höjer sin skattesats år 2013. Det är betydligt fler än väntat. Den högsta inkomstskattesatsen har Mänttä-Vilppula, som höjer sin skattesats till 22,00 procent. Den lägsta skattesatsen bland fastlandskommunerna har Grankulla, där skattesatsen blir 16,50 procent.  

Den kommunala inkomstskattesatsen höjs nästa år för sammanlagt 1,5 miljoner kommuninvånare.

Skattesatsen sänks i Brändö, Pelkosenniemi och Puumala samt i Kitee, som går samman med Kesälahti i början av nästa år.

Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet är nästa år 19,38 procent, vilket är 0,14 procentenheter mer än i år.  Höjningen av inkomstskattesatserna innebär att kommunernas skatteinkomster ökar med omkring 135 miljoner euro. 

På landskapsnivå ökar den genomsnittliga inkomstskattesatsen mest i Kajanaland, där höjningen är 0,83 procentenheter. I Kajanaland har alla kommuner förutom Suomussalmi beslutat höja sin skattesats.

Bland de stora städerna höjs inkomstskattesatsen i Uleåborg, som genomgår en sammanslagning mellan flera kommuner, och i Jyväskylä. I Uleåborg blir skattesatsen 19,25 procent och i Jyväskylä 20,00 procent. Andra kommuner som höjer sin skattesats efter en kommunsammanslagning är S:t Michel, Brahestad och Nyslott.

Bland de åländska kommunerna har Lemland och Saltvik den lägsta skattesatsen (16,25) och Kökar den högsta (19,50). De åländska kommunerna har färre uppgifter på sitt ansvar än fastlandskommunerna.

Fastighetsskattesatserna för 2013 har höjts i omkring hundra kommuner till ett totalt belopp av cirka 35 miljoner euro.

Skattehöjningsvågen vittnar om ekonomiska svårigheter

Bakomliggande orsaker till skattehöjningarna är statsandelsnedskärningar, långsammare ekonomisk tillväxt och avtagande skatteinkomstökning.

- Det var väntat att många kommuner skulle höja sin inkomstskattesats, men antalet höjningar är ändå ovanligt stort. Situationen är exceptionell i till exempel Kajanaland, där nästan alla kommuner har höjt sin skattesats, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

De förtroendevalda står inför svåra beslut. Den uppskattade nolltillväxten i Finlands ekonomi och en utgiftsökning på nästan fyra procentenheter är en mycket svår ekvation för kommunerna.

- Utöver skattehöjningarna kräver ekonomin anpassningsåtgärder i form av effektiverad verksamhet och besparingar. En återhållsam arbetsmarknadsuppgörelse är avgörande också för balansen i den kommunala ekonomin, säger Kietäväinen.

Kommunförbundet kräver att kommunernas skatteunderlag breddas för att trycket på kommande skattehöjningar ska minska.

- Statens beslut inom den närmaste tiden har stor betydelse för den kommunala ekonomins utveckling. Kommunernas skatteunderlag måste stärkas så att trycket på kommunalskattehöjningar minskar. Den snabbaste metoden är att överföra intäkterna från avfallsskatten till kommunerna, säger Kietäväinen.

Inga fler nedskärningar i statsandelarna

Statens finansiering för kommunala tjänster har varit det största enskilda sparobjektet under den här riksdagsperioden. Staten väntas vidta nya sparåtgärder i samband med vårens ramförhandlingar om statsfinanserna.
 
- Statsandelarna till kommunerna bör lämnas utanför de väntade tilläggsnedskärningarna, säger Reijo Vuorento, som är biträdande direktör vid Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.  

I den nuvarande ekonomiska situationen anser Kommunförbundet det vara viktigt att också staten deltar i finansieringen av den kommunala basservicen och stöder renoveringar av kommunala byggnader.

- Kommunerna behöver statens stöd för att kunna finansiera renoveringsprojekt. De positiva verkningarna av renoveringsprojekten är betydande – de kan sättas igång snabbt och de främjar den lokala sysselsättningen i en situation då investeringarna inom privata sektorn håller på att minska, säger Vuorento.

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700, 0400 486 043
Reijo Vuorento, biträdande direktör, kommunalekonomi, tfn 09 771 2078, 050 667 41
Jukka Hakola, sakkunnig, skattefrågor, tfn 09 771 2086, 050 411 7112

Kommunernas inkomstskattesatser för nästa år framgår av bilagorna i anslutning till detta pressmeddelande på http://www.kommunerna.net/sv/kommunforbundet/media/pressmeddelanden/2012/11/Sidor/beskattningen-skarps-119-kommuner-hojer-sin-inkomstskattesats.aspx