Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet föreslår försök i kommunallagen

Dela
Kommunförbundet föreslår att det i den nya kommunallagen införs bestämmelser om försöksverksamhet i kommunerna. En allmän bestämmelse om försök skulle göra det möjligt att reagera snabbt i fråga om den lokala utvecklingen och förnyadet av verksamhetsformerna.

Kommunförbundet informerar    
21.8.2014
Får publiceras genast

Kommunförbundet föreslår försök i kommunallagen

Kommunförbundet föreslår att det i den nya kommunallagen införs bestämmelser om försöksverksamhet i kommunerna. En allmän bestämmelse om försök skulle göra det möjligt att reagera snabbt i fråga om den lokala utvecklingen och förnyadet av verksamhetsformerna.

Kommunförbundets styrelse godkände i dag, torsdag, förbundets utlåtande om förslaget till ny kommunallag. Lagen avses träda i kraft i huvudsak redan vid ingången av nästa år.
Förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården som nyligen skickats ut på remiss har stor inverkan på verksamheten i kommunerna. I den fortsatta beredningen av de båda lagarna bör man se till att de inte innehåller motstridigheter.

Kommunförbundet har haft en bred representation i totalrevideringen av kommunallagen och därför har kommunfältets synpunkter förmedlats till beredningen och beaktats väl.  På Kommunförbundet är man nöjd med innehållet i lagförslaget och anmärkningarna gäller närmast någon enstaka detalj. Kommunförbundet anser det viktigt att den nya lagen i likhet med den gällande lagen är smidig och ger kommunerna möjligheter att organisera sin verksamhet i enlighet med lokala förhållanden och behov.

Kommuninvånarnas delaktighet stöds

En förläggning av kommunalvalet till våren är en stor förändring för kommunalförvaltningen och verksamhetens rytm. Kommunförbundet stöder förändringen, som ger det nya fullmäktige bättre möjligheter att påverka följande års budget.

I en demokrati är det ytterst viktigt att kommuninvånarna och servicetagarna kan delta och påverka direkt. Att främja deltagandet är ett av kommunens strategiska mål och det är full-mäktige som ansvarar för utbudet av mångsidiga och verkningsfulla metoder.  Kommunerna bör fortfarande sporras till öppenhet som är grunden för direkt demokrati.

Den nya kommunallagen förbättrar verksamhetsförutsättningarna för de förtroendevalda. Ställningen för förtroendevalda på hel- och  deltid stärks och det blir lättare för dem att ut-nyttja rätten att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag. Det erbjuder nya möjligheter till exempel när det gäller den politiska ledningen av kommunen.

I den fortsatta beredningen bör det bedömas om villkoren för personalens valbarhet till kommunstyrelsens presidium behöver skärpas på grund av kommunstyrelsens arbetsgivarställning, men man måste också beakta kravet på jämlika möjligheter för kommuninvånarna att delta i det politiska beslutsfattandet.

Kommunförbundet anser att det är bra att lagförslaget understryker koncernperspektivet, särskilt när det gäller ledning och ekonomi.

I beslutsfattandet är det nödvändigt att utnyttja den elektroniska miljön. Detta gagnar också strävan att möten ska vara pappersfria, vilket kan anses vara varje kommuns mål på lång sikt.

Programmet för kommunernas ekonomi för att trygga finansieringsprincipen

I förhållandet mellan stat och kommun skulle programmet för kommunernas ekonomi ersätta det nuvarande basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Kommunförbundet anser att det nya mer omfattande planeringssystemet är en förbättring jämfört med det tidigare systemet. Programmet för kommunernas ekonomi borde bli ett verktyg för att uppskatta balansen mellan kommunernas uppgifter och deras finansiering och för att garantera att den grundlagsenliga finansieringsprincipen uppfylls.

Kommunförbundet föreslår att revisionsnämndens namn ändras till utvärderingsnämnden, ett namn som bättre beskriver nämndens roll i den helhet som granskningen av förvaltningen och ekonomin bildar.

EU-regleringen har blivit en del av kommunernas verksamhet. Genom bestämmelserna i kommunallagen vill man att trygga en jämlik konkurrens mellan offentlig och privat näringsverksamhet. Kommunförbundet anser det viktigt att man inte genom nationell reglering begränsar kommunernas verksamhet mer än vad EU-regleringen gör.

Närmare upplysningar:
Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten, 0400 850 232
Heikki Harjula, ledande jurist, 050 667 35

Nyckelord

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring 430 000 personer.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye