Kommunförbundet kräver ändringar i vårdlagen

Om lagen om ordnandet av social- och hälsovården går igenom enligt regeringens proposition kommer vissa kommuner att hamna i en mycket svår ekonomisk situation och tvingas till kommunsammanslagning. Trots övergångsarrangemang har man ännu inte kunnat finna någon fungerande finansieringsmodell.

Kommunförbundets styrelse diskuterade lagförslaget på torsdagen och konstaterade att det hade beretts alltför snabbt och att det var bristfälligt. Styrelsen ansåg det ändå vara positivt att reformen fortskrider.

Kommunförbundet anser att lagen om ordnandet av social- och hälsovården är en helhet som har så stor betydelse för kommunerna att de bör höras i riksdagsbehandlingen. Kommunförbundet står i beråd att höra kommunerna framför allt i frågor som gäller finansiering och demokrati och vidarebefordra resultatet till riksdagsbehandlingen.

Det finns skäl att arbeta vidare med beredningen av finansieringsbestämmelserna. Lagen om ordnandet av social- och hälsovården, statsandelsreformen och de statsandelsnedskärningarna som genomförts under regeringsperioden kommer tillsammans att leda till växande skillnader mellan kommunerna och allt fler kriskommuner. För att de ekonomiska konsekvenserna för enskilda kommuner ska kunna lindras, borde de förändringar som lagen medför på utgiftssidan begränsas till nära noll euro per invånare.

Lagens finansieringsparagrafer kan behöva ändras när arbetsgruppen som utreder en ändring av systemet med finansiering via flera kanaler överlämnar sitt betänkande i slutet av februari.

Kommunförbundet poängterar också att vårdreformen inte kommer att minska hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, åtminstone inte under de närmaste åren. Kommunerna har redan effektiviserat sin verksamhet, men lagen om ordnandet av social- och hälsovården kommer inte att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter.

I syfte att underlätta fastighetsarrangemang anser Kommunförbundet att den föreslagna befrielsen från överlåtelseskatt bör förlängas åtminstone till slutet av 2021, så att kommunerna kan skapa tillräckligt stora funktionella helheter genom arrangemangen.

Oro för den kommunala demokratin

Kommunförbundet befarar att kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter kommer att försämras. Den föreslagna modellen innebär stora begränsningar i kommunernas och kommuninvånarnas rätt att påverka kommunens uppgifter och ekonomi.

Propositionen utgår från att vårdområdenas högsta organ är samkommunsfullmäktige och att de politiska styrkeförhållandena i kommunerna inom området ska beaktas i organets sammansättning. En enskild medlemskommun får inte nödvändigtvis in de representanter den önskar, vilket innebär att kommunens påverkningsmöjligheter minskar till förmån för politisk representativitet.

Kommunförbundets styrelse har i sitt utlåtande understött förslaget om att samkommunsstämman är högsta organ i ett vårdområde och att kommunerna väljer sina representanter per stämma och ger representanterna direktiv. Samkommunsstämmans sammansättning borde ändå inte utgå från politisk representativitet.

Syftet med regleringen av vårdområdenas beslutsfattande är att förbättra påverkningsmöjligheterna för små kommuner, vilket är befogat och också gör utjämning av rösträtten överflödig. I en samkommun med produktionsansvar skulle en kommun inte genom röstmajoritet ensam kunna driva igenom ett beslut, men det skulle ändå alltid krävas att kommunen står bakom beslutet. Kommunförbundet anser att en sådan modell är motiverad, eftersom den tillgodoser rättigheterna för den kommun som betalar mest, men ger den inte ovillkorlig bestämmanderätt.

Beredningen av produktionsområdena har redan börjat och har på vissa områden redan framskridit långt. De kommande vårdområdena har också börjat planera sin organisation.  Kommunförbundet har för egen del initierat ett förändringsstöd för kommunerna och samkommunerna i vårdreformen. Med tanke på förändringarnas omfattning bör staten anvisa tillräckliga resurser för förändringsstöd.

Närmare upplysningar:

Antti Lindtman, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 040 577 6255

Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, tfn 040 334 5813

Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, 050 596 9866