Tvåspråkig skola – lyx för finskspråkiga eller finlandssvenskarna till förtret?

Det har förts mycket diskussion i offentligheten om tvåspråkiga skolor, där svensk- och finskspråkiga elever skulle undervisas på båda språken. De har motiverats med att eleverna i tvåspråkiga skolor skulle lära sig båda inhemska språken utan större ansträngningar. Å andra sidan är det osäkert huruvida särskilt de svenskspråkiga barnens modersmål skulle utvecklas i tvåspråkig undervisning, och huruvida de ursprungligen tvåspråkiga barnen skulle anamma finskan som det starkare språket trots undervisningen. 

Rakt in i den här diskussionen kastar sig den tvåspråkiga boken Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi - Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden, utgiven av Samfundet för pedagogisk forskning i Finland och redigerad av professor Liisa Tainio och universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen vid Helsingfors universitet. I boken öppnar forskarna perspektiv på det förändrade språklandskapet i Finland med tanke på utbildning, undervisning och lärande. De diskuterar också möjligheterna för en tvåspråkig skola i Finland. Boken tar bland annat upp språkbadsundervisning samt utmaningar i undervisning och lärande på ett främmande språk.

 Den tvåspråkiga skolan främjar utbytet mellan kulturerna

De som främst drar nytta av tvåspråkiga skolor är de finskspråkiga och de tvåspråkiga. Särskilt majoritetsbefolkningen skulle erbjudas ett mödolöst sätt att lära sig det andra inhemska. Eftersom finskspråkiga barn använder sitt modersmål hemma, på fritiden och med kamraterna är risken att deras kunskaper i modersmålet försämras mycket liten. De lär sig sannolikt att kommunicera flytande på två språk.

– Det är en fördel i samhället att kunna språk. Tvåspråkiga har lättare att lära sig nya språk och att kommunicera på ett främmande språk. Dessutom har personer som kan både svenska och finska bättre förutsättningar att verka i globala sammanhang och förstå olika kulturer, säger professor Liisa Tainio.

I Finland kan man också lära sig det andra inhemska eller engelska i språkbad och i undervisning på främmande språk. De som studerar på ett främmande språk klarar sig också i andra läroämnen bättre än vanliga elever – visserligen sker ju här ett urval av barn som är mer begåvade och motiverade än genomsnittet.

De svenskspråkiga måste garanteras tillräckligt stöd för modersmålet

Å andra sidan erbjuder den tvåspråkiga skolan också utmaningar för undervisningen. Det är inte säkert att från början tvåspråkiga barn skulle uppnå så starka språkkunskaper i svenska att de skulle bevara sin finlandssvenska identitet och sin kamratskapskrets och fortsätta studera på svenska. Om finskan överväger hemma och på fritiden är det möjligt att finskan trots den tvåspråkiga undervisningen skulle bli barnens modersmål i första hand.

– Det har konstaterats att en svenskspråkig familj via äktenskap och skolval kan bli helt finskspråkig under några generationer. Min egen syn är att den svenska skolan är bäst för de svenskspråkiga eleverna i Finland, sammanfattar professor emerita Marketta Sundman från Åbo universitet.

En tvåspråkig skola kan ändå vara ett bättre alternativ för språkminoriteten än en helt finskspråkig skola, vilken är verklighet för en del svenskspråkiga barn på små orter och av andra praktiska orsaker. Dessutom anser en del av de svenskspråkiga familjerna att det är värt att skaffa sig utmärkta kunskaper i finska, vilket den tvåspråkiga skolan ger möjlighet till.

Undervisningen för tvåspråkiga under lupp

I PISA-undersökningarna och i andra nationella utvärderingar har det kommit fram att eleverna i de svenskspråkiga skolorna klarar sig sämre än de finskspråkiga i läsförmåga och andra läroämnen. Det här är bekymmersamt eftersom den finländska skolan strävar efter jämlikhet, oberoende av elevens språk.

– En orsak till de svenskspråkiga skolornas sämre framgång är just att en stor del av eleverna huvudsakligen talar finska hemma, och då utvecklas inte det svenska språket i tillräcklig mån. Dåliga kunskaper i skolspråket återspeglas på alla studier, och därför kan inlärningsresultaten bli dåliga också i läsförmåga, i matematik och i naturvetenskaperna, summerar universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen.

Enligt forskarna vore det viktigt att stärka läsförmågan hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna och stöda utvecklingen av det svenska språket. Familjernas språkval ska man däremot inte lägga sig i, utan undervisningen ska stöda en flerspråkig miljö och elevens identitet. 

Mer information:

professor Liisa Tainio, Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet, tfn 09 191 29842, liisa.tainio@helsinki.fi

universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen, Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet, tfn 040 847 7225, heidi.harju@helsinki.fi

Bokens redaktör Kaisa Kiuttu, tfn 040 805 4256, kaisa.kiuttu@jyu.fi

Informatör Katja Bargum vid Helsingfors universitet, tfn 050 318 5351, katja.bargum@helsinki.fi

Information om boken:

Liisa Tainio & Heidi Harju-Luukkainen (red.): Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden. Boken har getts ut av Suomen kasvatustieteellinen seura – Samfundet för pedagogisk forskning i Finland i serien Kasvatusalan tutkimuksia nummer 62, 371 sidor. Pris 32 euro + expeditionsavgift. Jyväskylä 2013. ISBN 978-952-5401-64-6, ISSN 1458-1094.

Förfrågningar och beställningar hos kundtjänsten vid Pedagogiska forskningsinstitutet, tel. 040 805 4276, ktl-asiakaspalvelu@jyu.fi, eller samfundets webbutik, http://shop.kasvatus.net. Medieexemplar av Kaisa Kiuttu (se ovan).

Med vänlig hälsning

Katja Bargum

Informatör
Helsingfors universitet
Kommunikation och samhällsrelationer
PB 33 (Fabiansgatan 18), 00014 Helsingfors universitet
e-post katja.bargum@helsinki.fi
tel. +358 9 191 40809, +358 50 318 5351