Undersökning om hushållens sparande och kreditanvändning: HUSHÅLLENS SPARBENÄGENHET HAR ÖKAT KRAFTIGT

Hushållens sparande och placeringar har under de tre senaste åren ökat och ligger alltjämt på en hög nivå. Över hälften av finländarna har för närvarande besparingar och placeringar.

Sparande på bankkonto är alltjämt den mest populära sparformen. Jämfört med situationen i fjol höstas har spar- och placeringskontonas popularitet ökat och de som sparar på dessa konton är nu fler än de som sparar på brukskonton.

Antalet finländare som har spar- och placeringsplaner är nu klart flera än tidigare. Av dem som intervjuades angav 43 procent att de hade för avsikt att spara eller göra placeringar under de kommande tolv månaderna, vilket är fyra procentenheter mera än förra hösten och för ett år sedan. Detta vittnar om att konsumenternas ekonomiska situation är god och att de hyser tilltro till att den egna ekonomin kommer att utvecklas positivt.

Vid valet av placeringsobjekt är säkerheten alltjämt det viktigaste kriteriet, men dess betydelse har något minskat från vad den var för ett år sedan. Avkastningen framhålls lika mycket som för ett år sedan. Att förbereda sig inför tiden som pensionär är nu klart viktigare än förra våren; de av de intervjuade som anser detta vara av stor vikt utgör nu 28 procent mot 24 procent för ett år sedan.

Allt flera tänker ta bostadslån

Andelen hushåll som tagit lån har de senaste åren varit ungefär oförändrad. För närvarande har 31 procent av de svarande bostadslån medan 32 procent har någon form av konsumtionskredit.

Trots att räntorna stigit ämnar finländarna alltjämt i stor utsträckning ta lån. Sammanlagt elva procent av de svarande sade sig ta lån under de följande tolv månaderna.

Sex procent av de intervjuade uppgav att de tänker ta bostadslån under de följande tolv månaderna mot fyra procent på hösten och fem procent för ett år sedan.

Allt fler av låntagarna, 52 procent, har samtidigt också besparingar eller placeringar. För ett år sedan var andelen 48 procent.

Större bostadslån

De genomsnittliga lånebeloppen på bostadslånen har fortsatt att stiga under det senaste året i takt med att bostadspriserna ökat. De som under de senaste två åren tagit bostadslån har lyft ett lånebelopp på i genomsnitt 85 300 euro. Andelen stora lån har något ökat i jämförelse med den enkät som gjordes för ett år sedan. Nästan en tredjedel eller 31 procent av låntagarna under de senaste två åren har tagit ett bostadslån på över 100 000 euro och 12 procent har tagit ett bostadslån på över 150 000 euro.

Trots att den genomsnittliga storleken på bostadslånen ökat har skuldbördan till följd av skötseln av lånen, dvs. låneutgifternas andel av inkomsterna efter skatt, förblivit oförändrad sedan ett år tillbaka. Bland dem som har bostadslån uppgår utgifterna för låneskötseln till i genomsnitt 28 procent av de disponibla inkomsterna.

Största delen av låntagarna, dvs. tre fjärdedelar, har betalat sitt lån enligt den ursprungliga amorteringsplanen. Flera låntagare än tidigare har betalat sitt lån snabbare än den ursprungliga planen; deras andel har under ett år stigit från sju till elva procent. Var tionde har ändrat sin amorteringsplan så att betalningarna sköts i en långsammare takt än vad som från början var planerat.

Största delen av låntagarna, 72 procent, har förberett sig på en eventuell räntehöjning på bostadslånet. Låneskyddsförsäkringarna har småningom blivit allt vanligare och för närvarande har 28 procent av samtliga personer med lån en låneskyddsförsäkring. Av de som har bostadslån har 38 procent en dylik försäkring.

Räkningarna betalas vanligen via Internet

Av finländarna betalar redan 67 procent sina räkningar via nätbank. Denna andel har på fyra år fördubblats; ökningen har emellertid mattats av och den var endast obetydlig i jämförelse med situationen för ett år sedan. Numera betalar endast tre procent av finländarna vanligtvis sina räkningar över bankdisken.

Kort används allt mera vid dagliga inköp

I jämförelse med situationen för ett år sedan har användningen av bankkort alltjämt klart ökat vid dagliga inköp medan användningen av kontanter i motsvarande mån minskat. Numera betalar redan närmare hälften av finländarna, 48 procent, vanligen sina inköp med bankkort. Kontanter används endast av 39 procent av finländarna.

Undersökningens genomförande och rapportering

För undersökningen intervjuades i februari i år 2 400 personer i åldern 15-74 år på olika håll i Finland. Intervjuerna gjordes på Finansbranschens Centralförbunds uppdrag av IRO Research Ab. Undersökningen görs två gånger om året, på hösten i mindre omfattning än på våren. Privatpersoners användning av pengar har vid FC (tidigare Bankföreningen i Finland) undersökts allt sedan år 1979.

Rapporten om undersökningen av hushållens sparande och kreditanvändning finns på FC:s hemsidor under adress www.fkl.fi, publikationer och statistik.

Ytterligare uppgifter:

Ulla Halonen, specialist (finansiering), tel. 020 793 4262