Tre av fyra har för avsikt att rösta i kommunalvalet
KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
Får publiceras söndag
12.10.2008 kl. 12.00
Kraftig ökning av planerna på att rösta
– Tre av fyra har för avsikt att rösta i kommunalvalet
I takt med att kommunalvalet närmar sig ser valdeltagandet ut att öka. Framför allt håller de ungas valdeltagande på att öka.
Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Kommunförbundet en valenkät i månadsskiftet september/oktober. Av de finländare som besvarade enkäten ämnar 73 procent rösta i kommunalvalet i oktober. I motsvarande enkät i juli uppgav 68 procent att de ämnar rösta medan siffran i mars var 67 procent.
Valdeltagandet ser ut att bli större än i det föregående kommunalvalet, även om enkäter som kartlägger deltagandet i allmänhet utvisar högre röstningssiffror än vad som är fallet vid själva valet. År 2004 var valdeltagandet 58,6 procent, medan endast 55,9 procent av medborgarna röstade år 2000.
Pekola-Sjöblom anser att det finns flera olika faktorer som förklarar varför det potentiella valdeltagandet är oväntat högt.
– Förändringarna i kommunernas strukturer och service ger naturligtvis ett konkret underlag för de diskussioner som förs. I tidigare utredningar anser en tredjedel att förändringarna i kommunerna har ökat intresset för valet. Också de övriga samhälleliga omvälvningarna sätter sannolikt sin prägel på valdeltagandet.
– Många städer är också på väg att gå samman, vilket innebär att konkurrensen om fullmäktigeplatserna hårdnar. Den hårdare konkurrensen leder till mera diskussioner och ger kommunens verksamhet ansikten.
Pekola-Sjöblom påpekar samtidigt att valdeltagandet har varit lamare i städer än i små kommuner. Alltså kan städerna höja valdeltagandet i hela landet.
Enligt Pekola-Sjöblom har också medierna ett stort inflytande. – Kanske det kommunala beslutsfattandets inverkan på invånarnas vardag nu har lyfts fram tydligare än förr. Kommunen är fortfarande den demokratiska aktör som står medborgarna närmast och som har ett brett ansvar för medborgarnas vardag.
Ungas intresse för att rösta har ökat tydligast
I de unga åldersgrupperna ser valdeltagandet ut att öka mest jämfört med de enkäter som gjordes under sommaren och våren. Av till exempel 25–34-åringarna ämnar så många som två av tre rösta.
Ändå är det unga under 25 år som mest tveklöst inte kommer att utöva sin rösträtt. En fjärdedel av dem ämnar fortfarande låta bli att rösta, medan endast 11 procent av hela befolkningen uppgav sig låta bli att rösta. Allt fler av de unga som överväger att rösta tycks nu ändå bestämma sig för att rösta.
Päivi Kurikka, sakkunnig vid Kommunförbundet, ser försiktigt positivt på utvecklingen för de ungas del.
– Kanske publiciteten kring att unga inte röstar har fått dem att fundera på vad det innebär att rösta eller inte. Likväl ser de ungas valdeltagande också i denna enkät ut att bli mycket lägre än den övriga befolkningens.
Säkrast på att rösta är de äldre åldersklasserna, de som i medeltal har högre inkomster, de som avlagt en högskoleexamen och de som är bosatta i södra Finland. Lägst är valdeltagandet i Östra Finland och Lappland. Resultatet är exceptionellt för Lappland och södra Finland. I det föregående kommunalvalet var valdeltagandet i snitt lägre i södra Finland och högre i Lappland.
Av de som besvarat enkäten är sfp:s anhängare ivrigast på att rösta. Av de stora partiernas anhängare, samlingspartiet, socialdemokraterna och centern har fem av sex för avsikt att rösta. Vänsterförbundet och de gröna har mest anhängare som tvekar eller som är soffliggare.
Valenkäten utfördes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av Kommunförbundet. Under perioden 29.9-2.10 intervjuades 978 personer per telefon. Felmarginalen för totalresultatet är tre procent.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn (09) 771 25 04, 050 337 56 34
Päivi Kurikka, sakkunnig, tfn (09) 771 25 09, 050 301 90 68
Till redaktionerna
Enkätresultaten finns på förhand tillgängliga för medierna på www.kunnat.net/mediatiedotteet .
Kommunförbundets tidigare valenkäter
:
http://www.kommunerna.net/k_perussivu.asp?path=255;264;271;573;75562;81374;81738
http://www.kommunerna.net/k_perussivu.asp?path=255;264;271;573;132451;135854;136628
Information om kommunalvalet på internet:
www.kommunalval.fi
– allmän information för väljarna, tävlingen Tippa valdeltagandet och uppgiften Gör din egen valreklam.
www.kommunerna.net/kommunalval
– statistik om kommunalvalet, utredningar, pressmeddelanden, kampanjmaterial och olika artiklar
FAKTA OM KOMMUNALVALET OCH VALDELTAGANDET
Valet hålls söndagen den 26 oktober 2008. Förhandsröstningen inleds onsdagen den 15 oktober. I höstens kommunalval väljs ungefär 10 000 fullmäktigeledamöter.
Fullmäktigeledamöterna beslutar om frågor som ligger nära medborgarna, till exempel en fungerande hälso- och sjukvård, grundskolorna i området, gatuunderhållet och bibliotekstjänsterna.
Valdeltagandet i kommunalvalen 1980–2004:
2004: 58,6 %
2000: 55,9 %
1996: 61,3 %
1992: 70,9 %
1988: 70,5 %
1984: 74,0 %
1980: 78,1 %
I det senaste valet för fyra år sedan var valdeltagandet lägst i Kajana och Vanda, endast 50,9 procent. Aktivast var Iniöborna med ett valdeltagande på 89,5 procent. Näst aktivast var Utsjokiborna (84,0 %).
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
Vuoden ilmastokunta 2025 on Vaasa22.5.2025 14:40:00 EEST | Tiedote
Kuntaliitto palkitsi Vaasan kaupungin vuoden ilmastokuntana Kuntien ilmastokonferenssissa Turussa 22.5.2025. Kuntaliitto myöntää palkinnon joka toinen vuosi. Valintakriteerit perustuvat kuntien hiilineutraaliustyön tuloksiin. Palkitun kunnan tulee tehdä vaikuttavaa ja vastuullista viestintää, olla sitoutunut muutokseen sekä tuottaa konkreettisia tuloksia.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum