FC:s verkställande direktör Piia-Noora Kauppi: FÖRSLAGET TILL REVIDERING AV DET LÅNGSIKTIGA SPARANDET BLEV PÅ HÄLFT- LIVSVARIG PENSION BÄSTA KOMPLETTERING AV DET LAGSTADGADE SKYDDET
Enligt Kauppi lönar sig för samhället i framtiden att stöda i synnerhet ett livsvarigt tilläggspensions-skydd som kompletterar det lagstadgade arbetspensionsskyddet. Medborgarna borde ha en sporrande möjlighet att skaffa sig livsvarig tilläggspension också med engångspremie.
- En tilläggspension med engångspremie borde kunna finansieras antingen med långtidsbesparingar eller med t.ex. den förmögenhet som ligger i pensionärens bostad. För närvarande bestraffas tilläggspensioner med engångspremie skattemässigt i stället för att gynnas, eftersom såväl det sparade kapitalet som dess avkastning beskattas.
Enligt Kauppi borde de nya linjedragningarna för det bundna sparandet stödja statsrådets färska strategi för hantering befolkningens åldrande. I statsrådets kanslis rapport om åldrandet från januari 2009 redovisades en positiv inställning till livsvarigt pensionsskydd.
Kostnaderna för vård och omsorg till följd av att funktionsförmågan avtar är som högst i de allra äldsta ålderskategorierna. Därför är det enligt Kauppi också ur det offentligas synvinkel motiverat att det frivilliga pensionsskyddet är livsvarigt och att det förbättrar pensionärernas möjligheter att skaffa sig olika slags service ända till livets slut. Att lyfta de med skatteincentiv främjade pensionsbesparingarna under de första åren av pensioneringen är inte ett lika effektivt sätt att förbereda sig inför ålderdomen.
- Det är skäl att granska pensionsskyddet som en helhet. Med tanke på det frivilliga tilläggs-pensionssparandet är det svårt att utforma en hållbar lösning i en situation där de andra väsentliga elementen i pensions¬skyddet för närvarande är föremål för debatt. Reformerna inom det långsiktiga sparandet borde därför kopplas samman med ett utvecklande av det totala pensionsskyddet, säger Kauppi.
Enligt Kauppi bör det nu genomföras en hållbar reform av incentiven för det långsiktiga sparandet så att man inte igen efter en kort tid blir tvungen att ändra på den. Samtidigt är viktigt att också slå vakt om kundernas rättigheter och deras möjligheter att planera på längre sikt. Medborgarna måste också kunna lita på att det inte i efterhand görs ingrepp i gällande avtal.
- I regeringens utkast till förslag sägs ingenting om de nuvarande avtalen, men medborgarna har rätt att få klar och tydlig information om huruvida regeringen har planer för deras vidkommande. FC motsätter sig absolut att ändringarna i någon som helst form obligatoriskt tillämpas på kundernas gällande avtal och deras bemötande i beskattningen, säger Kauppi.
Också av nya leverantörer av sparprodukter bör det enligt Kauppi förutsättas ett långsiktigt tryggande av kundernas förmåner och en stabil solvens.
Ytterligare uppgifter:
Verkställande direktör Piia-Noora Kauppi, FC, tel. 020 793 4210
Vice verkställande direktör Esko Kivisaari, FK, tel. 020 793 4220
Direktör Timo Silvola, FC, tel. 020 793 4221
Finansbranschens Centralförbund (FC) företräder de banker, försäkringsbolag, finansbolag, värdepappersförmedlare och finansarbetsgivare som bedriver verksamhet i Finland. En del av medlemmarna sköter också den obligatoriska trafikförsäkringen samt de arbetspensions- och olycksfallsförsäkringar som hör till vår lagstadgade sociala trygghet. FC har ca 450 medlemssammanslutningar och de har totalt ca 40 000 anställda.
http://www.fkl.fi
Om
Finanssiala ry (FA) edustaa Suomessa toimivia pankkeja, henki-, työeläke- ja vahinkovakuutusyhtiöitä, rahasto- ja rahoitusyhtiöitä sekä arvopaperivälittäjiä. Rakennamme jäsenillemme toimintaympäristöä, jossa ne voivat liiketoiminnallaan lisätä suomalaista hyvinvointia.
Finanssiala - Uudistuvan alan ääni
Följ Finanssiala ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssiala ry
Kutsu: Talouden pyöreä pöytä: Monihuippuinen työura – Pidempään, paremmin ja yhdessä 5.6.2025 klo 14.00–15.0022.5.2025 10:20:58 EEST | Tiedote
Ikääntyvä Suomi tarvitsee osaamista ja kokemusta koko työuran mitalla. Perinteinen käsitys työurasta yhtenä pitkänä nousuna kohti eläköitymistä ei ole katoamassa. Työura voi kulkea myös polkuna, joka koostuu siirtymisistä, uusista mahdollisuuksista ja useista huipuista. Aiheesta keskustellaan Talouden pyöreän pöydän webinaarissa torstaina 5.6.2025 klo 14.00–15.00.
Ahosniemi: Finanssialan kasvustrategian hyvät eväät jäävät torsoksi, ellei sääntelyä yksinkertaisteta ja järkevöitetä15.5.2025 12:14:37 EEST | Tiedote
Finanssialan kasvustrategiaa selvittänyt työryhmä on julkistanut politiikkasuosituksensa kasvun vauhdittamiseksi. Ahosniemi pitää työryhmän suosituksia monelta osin hyvinä, mutta peräänkuuluttaa rahoitusmarkkinasääntelyn kokonaisarviota, joka oli alun perin määrä tehdä kasvustrategian yhteydessä. Työryhmä suosittelee muun muassa listautumiskynnyksen madaltamista, kansankapitalismin ja talousosaamisen vahvistamista sekä sääntelyn muuttamista, jotta Suomesta voidaan luoda merkittävä rahastojen kotipaikka. Suositukset perustuvat selvitykseen siitä, miten finanssiala voisi edistää nykyistä vahvemmin kestävää talouskasvua ja samalla luoda lisää työtä ja verotuloja Suomeen.
Markkinoiden heilunta näkyi – huhtikuussa pääomia siirrettiin lyhyen koron rahastoihin12.5.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Suomeen rekisteröidyistä sijoitusrahastoista lunastettiin huhtikuussa yhteensä 439 miljoonaa euroa pääomia. Rahastopääoma pieneni myös markkinakehityksen takia. Yhteenlaskettu rahastopääoman arvo oli kuukauden lopussa 178 miljardia euroa.
Yrityslähestymiskiellon toteutus etenee – tiedossa aiempaa parempaa suojaa häiriköintiä ja uhkailua vastaan työpaikoilla7.5.2025 06:30:00 EEST | Tiedote
Petteri Orpon hallitus päätti puoliväliriihessä varmistaa pitkään tavoitellun yrityslähestymiskiellon toteuttamisen. Uuden lain myötä työnantajat voivat paremmin suojella työntekijöitään ja asiakkaitaan häiriötilanteissa. Kielto mahdollistaa yrityksille lähestymiskiellon hakemisen toistuvaa uhkaa tai häiriötä aiheuttavaa henkilöä kohtaan. Yrityslähestymiskiellon taakse ovat asettuneet niin elinkeinoelämän kuin palkansaajienkin etujärjestöt. Finanssiala ry (FA) on ajanut uudistusta vuodesta 2012 lähtien, sillä alalla esiintyy arviolta tuhansia häiriköintitapauksia vuodessa.
Pankki tai poliisi ei kysy pankkitunnuksia, huijari kysyy – kalasteluhuijausten määrä räjähti vuonna 202429.4.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Jos pankin tai viranomaisen edustaja pyytää puhelimessa tai viestissä pankkitunnuksia, kyseessä on huijari. Kalasteluhuijaukset olivat yleisin huijaustyyppi vuonna 2024. Suomalaiset menettivät niihin lähes 32 miljoonaa euroa. Kalasteluhuijauksissa myös kasvu oli kovinta. Ne lisääntyivät edellisvuodesta 161 prosenttia. Kaikkiaan suomalaisia yritettiin huijata yli 107 miljoonan euron edestä vuonna 2024. Pankit onnistuivat pysäyttämään ja palauttamaan yli 44 miljoonaa euroa huijattuja varoja.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum