Dimensioneringarna inom barnskyddet måste övervägas noggrannt
Kommunförbundet informerar
13.3.2013
Får publiceras genast
Dimensioneringarna inom barnskyddet måste övervägas noggrannt
Kommunförbundet föreslår att uppgiftsfördelningen inom det sociala arbetet och socialhandledningen preciseras och att teamstrukturer utvecklas för arbetet.
– Dimensioneringarna borde övervägas så att antalet klienter dimensioneras för socialarbetar- och socialhandledningsteam. Samtidigt borde det sociala arbetet omorganiseras, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Tuula Haatainen.
Kommunerna har organiserat sitt barnskydd på många olika sätt. Det gör det svårare att dimensionera antalet klienter i det sociala arbetet inom barnskyddet. Dimensioneringen borde motsvara arbetsmängden, som varierar beroende på hur krävande helhet det är fråga om.
– Om till exempel utredning av behovet av barnskydd, annat arbete inom öppenvården och vård utom hemmet utgör separata verksamheter i organisationen, kan dimensioneringarna inom respektive område avvika från varandra.
– Det viktigaste är att skapa sådana strukturer för det sociala arbetet och socialhandledningen att det blir möjligt att sätta sig in tillräckligt i de olika fallen och se till att det finns tillräckligt med tid för klienterna och att de anställda inte blir överbelastade, säger Haatainen.
Haatainen påpekar att det krävs olika arbetssätt och olika arbetsmängd beroende på om det är fråga om ett utredningsskede, omhändertagande, vård utom hemmet eller eftervård. I lugn och målmedveten öppenvård är arbetsbelastningen helt annorlunda än i omhändertagningsprocesser.
– I dimensioneringen borde man beakta arbetets natur och innehåll i stället för antalet klienter. Antalet klienter säger ingenting om arbetsbördan. I små kommuner sköts allt socialt arbete av en enda person, säger Haatainen.
Kommunförbundet frågade ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet vad de anser om nuläget inom barnskyddet och vilka åtgärder som behövs. Svar kom in från över 90 procent av kommunerna.
Resultaten av enkäten publiceras på torsdag den 14 mars.
Närmare upplysningar:
Tuula Haatainen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 3345813
Nyckelord
Kontakter
Pi Krogell-MagniVa. viestintäjohtaja
Tel:+358 50 522 5953pi.krogell-magni@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
Vuoden ilmastokunta 2025 on Vaasa22.5.2025 14:40:00 EEST | Tiedote
Kuntaliitto palkitsi Vaasan kaupungin vuoden ilmastokuntana Kuntien ilmastokonferenssissa Turussa 22.5.2025. Kuntaliitto myöntää palkinnon joka toinen vuosi. Valintakriteerit perustuvat kuntien hiilineutraaliustyön tuloksiin. Palkitun kunnan tulee tehdä vaikuttavaa ja vastuullista viestintää, olla sitoutunut muutokseen sekä tuottaa konkreettisia tuloksia.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum