Finländarna äter årligen 440 miljoner matportioner i kommunens regi: Kommunen kan gynna närproducerad mat

Kommunförbundet, jord- och skogsbruksministeriet och FCG Efeko informerar
1.7.2009
Får publiceras genast

Finländarna äter årligen 440 miljoner matportioner i kommunens regi:
Kommunen kan gynna närproducerad mat

Kommunerna tillhandahåller årligen 440 miljoner matportioner.  År 2008 åt varje finländare i snitt 153 måltider som tillretts av storkök, dvs. kaféer, restauranger, personalrestauranger och offentliga kök. De kommunala förtroendevalda bestämmer av vilka råvaror den mat tillreds som tillhandahålls med offentliga medel i kommunerna.

– När vi drabbas av en ekonomisk recession ligger det nära till hands att börja spara på skol- och personalmåltider. Det är ändå värt att minnas att gynnandet av närproducerad mat är en investering i kommunens och regionens livskraft, i kvaliteten på kostservicen och i invånarnas välfärd, säger Tytti Seppänen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Alla finländare är i något skede av livet konsumenter av kostservice.
Många finländare i arbetsför ålder intar dagens enda varma måltid på arbetsplatsen. Därför är bespisning av stor betydelse för folkhälsan. En viktig aspekt på kostservice är också att matkultur överförs från generation till generation.

– Det är en stor utmaning om bara ett tiotal cent står till buds för en tallrik mat som ska vara näringsriktig, hälsosam och ha en fostrande aspekt, påpekar landbygdsöverinspektör Kirsi Viljanen vid jord- och skogsbruksministeriet.

Kostservicen kan erbjuda kommuninvånarna närproducerad mat

Små och medelstora livsmedelsföretag och den offentliga sektorn kan bedriva samarbete mellan köken. Det är ändå inte tillåtet att betona regionens ekonomi och sysselsättning vid offentlig upphandling.

Däremot strider det inte mot upphandlingslagstiftningen att beakta att leveranskedjan är kort när detta påverkar livsmedelsanskaffningarnas kvalitet och miljökonsekvenserna.

– Det är ofta motiverat att köpa livsmedel på nära håll, så att kunden dagligen får färsk och trygg mat. Genom användning av närproducerad mat eftersträvas också en förnuftig och transparent livsmedelskedja. Seppänen påminner om att fortsatt och utvecklad lokal jordbruks- och livsmedelsproduktion berör alla finländare i stor utsträckning.

– I nordiska växtförhållanden kan användningen av närproducerad mat rentav överskrida 50 procent.

Enligt Seppänen är gynnandet av närproducerad mat en fråga om vilja och lust att utveckla fungerande modeller och lösningar. Utvecklingen utgår från en dialog mellan beslutsfattarna, de ansvariga för kostservicen, företagarna och kunderna.

Självförsörjningen inom den inhemska livsmedelsproduktionen och försörjningsberedskapen i fråga om livsmedel lyftes fram också i den landsbygdspolitiska redogörelse som statsrådet godkände i maj.

Finländarna vill äta tryggt och förmånligt

Närproducerad mat behöver inte härstamma från hemkommunen eller landskapet. Däremot är principen för närproducerad mat färskhet, säkerhet, flexibilitet och rätt mängd och kvalitet i förhållande till behovet.

Närproducerad mat är grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, svamp, bröd, spannmålsprodukter, fisk och kött. Nationellt sett är också mjölk, förädlade köttprodukter och andra inhemska livsmedel närproducerade.

Produktionen och användningen av mat inom så korta avstånd som möjligt stöder hela Finlands välfärd.
Konsumenternas krav och önskemål beträffande maten gäller priset, säkerheten, produktionssättet, produktionskedjan och ursprunget.

Konsumenterna vill allt oftare veta varifrån produkten kommer. Tänkesättet att maten ska vara närproducerad har att göra med att produktkunskapen ökat. Finländarna vill veta vilket som är matens ursprungsland och av vilka råvaror maten framställts.

Handbok för beslutsfattare om beslut som gäller närproducerad mat

Kommunförbundet, FCG Efeko och jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans publicerat en handbok om användning av närproducerad mat inom kommunala mattjänster. Den första , nyligen publicerade handboken riktar sig till kommunala  beslutsfattare.

Senare utkommer handböcker även för företagare och uppköpare.

Närmare upplysningar:

Tytti Seppänen, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn (09) 771 20 30, 040 524 73 62, tytti.seppanen(at) kuntaliitto.fi

Kirsi Viljanen, landsbygdsöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn (09) 160 529 30, 040 513 21 25, kirsi.viljanen (at) mmm.fi

Sara Syyrakki, konsult, FCG Efeko, tfn (09) 771 22 90, 050 439 56 25, sara.syyrakki (at) fcg.fi

”Päättäjän opas: Lähituottajat ja kunnalliset ruokapalvelut” finns på internet, http://www.tkk.utu.fi/extkk//ruokasuomi/oppaat_paattajan_opas_2009.pdf