I kommunstyrelserna är en dryg tredjedel invalda för första gången

Kommunförbundet informerar
7.8.2009
Får publiceras kl. 9.00

I kommunstyrelserna är en dryg tredjedel invalda för första gången

Av kommunstyrelseledamöterna i Finland deltar 36 procent för första gången i styrelsearbetet. I styrelserna är 50–64-åringarna bäst representerade och sämst representerade är personer under 30 år. Uppgifterna baserar sig på Kommunförbundets enkät och justitieministeriets kandidatregister. Kommunförbundets utvecklingsdirektör Kaija Majoinen uppmanar kommunerna att utarbeta spelregler som stöd för styrelsearbetet, speciellt med tanke på att en del av styrelseledamöterna är nykomlingar.

Andelen styrelseledamöter som valts in för första gången steg något från föregående fullmäktigeperiod.

Medelåldern för styrelseledamöterna steg något från föregående fullmäktigeperiod. Hälften av kommunstyrelseledamöterna i Finland (ej Åland) är 50–64-åringar.  I styrelserna är särskilt personer under 30 år och personer över 65 år underrepresenterade.

Styrelseledamöterna mellan 18 och 29 år utgör cirka tre procent. Andelen personer över 65 år steg från fyra procent till sex procent.

Kommunförbundet samlade in information från sammanlagt 252 kommuner. De kommunvisa resultaten av enkäten publiceras i oktober.

I största delen av styrelserna är majoriteten män

Majoriteten är män i nästan 80 procent av styrelserna. Ungefär 12 procent av kommunstyrelserna har kvinnlig majoritet. Kvinnornas andel av styrelseledamöterna är i genomsnitt 46 procent. Jämställdhet mellan könen fastställs i jämställdhetslagen som även iakttas i kommunerna.

Styrelseledamöternas politiska styrkeförhållanden följer platsfördelningen i fullmäktige. Centern har cirka 40 procent, SDP en femtedel och Samlingspartiet cirka 18 procent av styrelseplatserna.

Jämfört med föregående fullmäktigeperiod ökade Sannfinländarna sin andel i styrelserna relativt sett mest. I de nuvarande styrelserna är Sannfinländarnas andel cirka tre procent. Till styrelserna valdes ändå färre sannfinländare än till fullmäktige.

I snitt är nio av tio styrelseledamöter fullmäktigeledamöter. I hälften av kommunstyrelserna är alla ledamöter också fullmäktigeledamöter.

Största delen arbetar inte i kommunerna

Hälften av styrelseledamöterna arbetar inom den privata sektorn. En fjärdedel av styrelseledamöterna är kommunalt anställda, och av dem arbetar 13 procent i sin egen kommun.

I snitt är omkring 15 procent av styrelseledamöterna utanför arbetsmarknaden, dvs. de är studerande, arbetslösa, hemmamammor eller pensionärer.

De olika arbetsgivarsektorernas andelar har inte ändrats jämfört med början av de två föregående fullmäktigeperioderna. Andelen ledamöter utanför arbetsmarknaden har stigit något från föregående fullmäktigeperiod.

Kommunförbundets utvecklingsdirektör Kaija Majoinen påminner om att styrelserna innehar en kärnposition i ledningen av kommunen.

– Nu när omvärlden ändras snabbt och osäkerheten ökar behövs ett mer strategiskt grepp i styrelsearbetet.

Kommunförbundet rekommenderar att alla kommunstyrelser fastställer spelregler för sitt arbete och utarbetar ett arbetsprogram. Viktiga punkter i spelreglerna är förhållandet till fullmäktige, kommundirektören, nämnderna samt kommunernas samarbetsorganisationer och till den övergripande styrningen av kommunkoncernen.

– Till principerna för ett fungerande styrelsearbete hör också spelregler för mötesprocedurer, arbetsförfaranden, information och utvärdering. Det är speciellt viktigt att komma överens om regler och planer då största delen av styrelseledamöterna är invalda för första gången, påpekar Majoinen.

Närmare upplysningar:
Päivi Kurikka, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn (09) 771 25 09, 050 301 90 68
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 56 34
Kaija Majoinen, utvecklingsdirektör, Kommunförbundet, tfn 0500 81 12 39

Tilläggsuppgifter om enkäten på webben
www.kommunerna.net > Medietjänst > Kommunförbundets pressmeddelanden > I kommunstyrelserna är en dryg tredjedel invalda för första gången