Forskare i kommunalekonomins historia föreslår: Effektivare verksamhet, bokföring och intern kontroll

KOMMUNERNAS GARANTICENTRAL OCH FINLANDS KOMMUNFÖRBUND INFORMERAR
Får publiceras 15.7.2010 kl. 10.00
 
Forskare i kommunalekonomins historia föreslår:
Effektivare verksamhet, bokföring och intern kontroll
 
Den dualistiska karaktären i kommunens uppgifter orsakar spänningar mellan staten och kommunerna då det gäller finansieringslösningarna, konstateras det i rapporten som behandlar den långsiktiga utvecklingen inom kommunalekonomin. Enligt forskarna inverkar framför allt befolkningens åldersstruktur, flyttningsrörelsen till städerna samt förändringarna inom region- och servicestrukturen på den kommunala ekonomin.
 
Enligt författarna genomför Finlands kommuner framför allt den statliga välfärdspolitiken. Kommunernas uppgifter begränsar sig inte som i många andra länder enbart till den lokala infrastrukturen samt el-, gas-, vatten och avfallstjänster.

– Den lokala förvaltningen betonar vanligtvis betydelsen av de lokala förhållandena och kommunernas mångfald medan tanken bakom den riksomfattande välfärdspolitiken är att välfärdsservicen överallt ska vara så lika som möjligt för alla. Det här skapar spänningar mellan kommunernas och statens perspektiv, konstaterar verkställande direktör Heikki Niemeläinen vid Kommunernas garanticentral som låtit utarbeta rapporten.
 
Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen betonar att kommunerna enligt grundlagen har självstyre och i enlighet med detta arbetar kommunerna för invånarnas bästa – det här är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för den nordiska välfärdsmodellen.
 
Enligt rapporten har kommunens tre största uppgiftsområden genom tiderna varit vården och omsorgen, socialtjänsterna och utbildningen. Vid förändringarna i samhället och kommunstrukturerna har deras inbördes prioritetsordning varierat; i början av 1900-talet satsade kommunerna på utbildning, på 2000-talet har hälso- och socialvården prioriterats. – I dagens läge utgör välfärdspolitiken ungefär 70–80 procent av kommunernas utgifter, konstaterar Niemeläinen.
 
Kommunerna har inte råd med ineffektivitet
 
Författarna konstaterar att knapp finansiering, viss grad av instabilitet och prognostiseringens svårighet gör kommunernas ekonomi till en utmaning.
 
– Till exempel skapar förändringar i regionstrukturen tryck på den kommunala ekonomin. I kommuner med flyttningsunderskott där befolkningen åldras minskar och ändras efterfrågan på servicen.  Migrationen urholkar å andra sidan skatteunderlaget, vilket innebär problem för finansieringen. I växande kommuner är problemet det motsatta: efterfrågan på service ökar och byggandet av tilläggskapacitet skapar kostnadstryck trots att skatteunderlaget stärks, konstaterar Heikki A. Loikkanen , professor i stadsekonomi.
 
Forskarna fäster å andra sidan vikt vid att de finländska samhällena är splittrade. Ett splittrat nätverk av välfärdstjänster utgör en svårhanterlig helhet. – Problemet gäller inte endast landsortskommuner utan också huvudstadsregionen, konstaterar Loikkanen.
 
Författarna efterlyser nya lösningar för att utveckla kommunernas bokförning, den interna kontrollen och för att öka effektiviteten.

Kommunernas statsandelssystem har stor betydelse för tryggandet av den kommunala servicen genom en skälig skatte- och avgiftsbörda i hela landet. Vice verkställande direktör Kietäväinen förväntar sig att systemet förnyas i en riktning som ytterligare främjar produktiviteten.

Rapporten om den kommunala ekonomins utveckling från början av 1900-talet till dags dato har beställts av Kommunernas garanticentral. Den har utarbetats av Heikki A. Loikkanen, professor i stadsekonomi, och Henna Nivalainen, ekon. mag. I expertgruppen deltog Jaakko Kiander vid Löntagarnas forskningsinstitut, Heikki Niemeläinen och Tuukka Salminen vid Kommunernas garanticentral, Pekka Tiainen vid arbets- och näringsministeriet samt Juhani Turkkila vid Kommunförbundet.

Närmare upplysningar:

Heikki Niemeläinen, verkställande direktör vid Kommunernas garanticentral, 040 589 8348
Tuukka Salminen, direktör vid Kommunernas garanticentral, (09) 6227 2880, 040 705 4824
Timo Kietäväinen, Kommunförbundets vice verkställande direktör, tfn 0400 48 60 43