Staten, kommunerna, näringslivet och tredje sektorn bör delta i insatserna för en bättre sysselsättning
Kommunförbundet informerar
28.9.2011
Får publiceras genast
Talreferat
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet
Forum om sysselsättning, Vierumäki, 28.9.2011:
Staten, kommunerna, näringslivet och tredje sektorn bör delta i insatserna för en bättre sysselsättning
Timo Kietäväinen
, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, framhåller att man snabbt bör ta itu med långtidsarbetslösheten på bred front. Bäst främjas de långtidsarbetslösas sysselsättning genom samarbete mellan staten och kommunerna. Också näringslivets och tredje sektorns aktörer behövs, sade Kietäväinen vid forumet om sysselsättning i Vierumäki.
Enligt Kietäväinen ska arbets- och näringsbyråerna allt mer uppmärksamma de arbetssökande som redan är långtidsarbetslösa eller riskerar att bli det.
– Statens förvaltningsområden bör rikta så mycket resurser som möjligt på att minska arbetslösheten, i synnerhet den strukturella arbetslösheten. Det finns inte tid för försummelser eller dröjsmål, och vi kan inte invagga oss i tron att allt löser sig med tiden. En effektiv användning av sysselsättningsanslagen medför på sikt besparingar och skatteinkomster.
Kietäväinen påpekar att antalet långtidsarbetslösa, det vill säga de som varit arbetslösa arbetssökande i mer än ett år i streck, ständigt ökar. Enligt prognoserna kommer antalet att öka ytterligare i framtiden.
– Vi bör skapa effektivare och mer skräddarsydda åtgärdshelheter för arbetslösa genom att utveckla aktiveringsåtgärderna, löneunderstödet och den mellanliggande arbetsmarknaden, förklarar Timo Kietäväinen.
De långtidsarbetslösa är redan nästan 60 000. När man räknar med dem som varit arbetslösa i ett år, dem som återgår till arbetslöshet efter sysselsättningsåtgärder och dem som avgått med arbetslöshetspension under recessionen, blir siffran tre gånger så stor, 180 000.
Redskap för framtida arbetskraftspolitik genom kommunförsök
I syfte att minska långtidsarbetslösheten startas under hösten 2012 ett sysselsättningspolitiskt kommunförsök som pågår till slutet av regeringsperioden. Under försöket överförs de arbetslösa vilkas arbetslöshet riskerar att dra ut på tiden i projektkommunerna som kunder till kommunerna eller pendlingsområdena.
– I försöket undersöks fördomsfritt vilka effekter på bland annat sysselsättningen, kostnaderna och välfärden som uppnås genom ansvarsöverföringen till kommunerna eller kommunernas samarbetsområden.
Timo Kietäväinen betonar att för att försöket ska lyckas är det viktigt att kommunerna får tillräckliga resurser för ändamålet och möjlighet att avvika från vissa bestämmelser som upplevts problematiska för genomförandet av aktiveringsåtgärderna i praktiken.
– Försökskommunerna borde också pröva på att i större utsträckning än nu sysselsätta långtidsarbetslösa i uppgifter där man inte behöver någon formell yrkeskunskap, såsom att hjälpa äldre och handikappade att klara sig hemma.
– Kommunförsöket gör det möjligt att skapa allt bredare och mer skräddarsydda vägar till den öppna arbetsmarknaden. Utgående från försöksresultaten kan man uppskatta på vilket sätt det bäst lönar sig att organisera tjänster som riktar sig till svårsysselsatta.
Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 0400 486 043
About Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Subscribe to releases from Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Subscribe to all the latest releases from Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund by registering your e-mail address below. You can unsubscribe at any time.
Latest releases from Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
In our pressroom you can read all our latest releases, find our press contacts, images, documents and other relevant information about us.
Visit our pressroom