Grundliga konsekvensbedömningar främjar ledning med kunskap

Konsekvensbedömningarna av statens näringslivsfrämjande åtgärder är ofta bristfälliga, trots att just de används för att motivera användningen av statens medel. Systematiska kostnad-nytta-analyser görs dock redan till exempel i ledprojekten. Även i dessa finns det dock en brist att de endast omfattar direkta aktörer. Enligt SRV innehåller vissa konsekvensbedömningar också antaganden som inte har motiverats. Det behövs mer information om hur olika fördelar har uppnåtts och vilka negativa konsekvenser statens åtgärder har medfört eller kan medföra.

”Trots att grundliga konsekvensbedömningar orsakar kostnader, kan oberoende, transparenta och utförliga utredningar om samhälleliga konsekvenser förbättra trovärdigheten i beslutsfattandet samt resultaten”, säger överdirektör Marko Männikkö och hänvisar till ökade exportgarantier som ett exempel.

De beredande tjänstemännen är allt mer beroende av externa sakkunnigas hjälp. På så sätt ökar risken för att sakkunnigas syn får ett för stor fokus vid beredningen av främjande åtgärder, och det kan vara svårt för tjänstemän att utvärdera om statens åtgärder över huvud taget är nödvändiga.

Regeringsprogrammen och förvaltningens målhandlingar har redan länge innehållit mål för utnyttjandet av digitaliseringen och kund- och användarorienteringen. Trots att statsförvaltningens kunder har gynnats av de offentliga elektroniska tjänsterna, har många tjänster tagits fram efter myndigheternas behov. SRV rekommenderar kundorienterade servicehelheter som överskrider sektorgränserna.

I och med digitaliseringen bör ledningen i statsförvaltningen fästa allt större uppmärksamhet vid ordnandet av den interna kontrollen samt vid att denna fungerar. Koncentration av tjänster samt att tjänsterna bygger på datasystem betonar behovet av att förutse och hantera en helhet. Koncentrerade datasystemändringar effektiviserar verksamheten, men de utsätter systemet även för fel på systemnivå. Bästa praxis visar att digitalisering och automation ger de största fördelarna när rutinerna ändras samtidigt som processerna automatiseras. Digitaliseringen bör därför beaktas redan när lagar bereds.

I revisionerna har revisionsverket också utvärderat beredningen av EU-ärenden. När Finland förbereder sig för sitt nästa EU-ordförandeskap och kommissionen koncentrerar sig på mer omfattande åtgärdspaket vid regleringen, betonas en bredbasig beredning, föregripande inflytande och konkreta allmänna mål för Finlands EU-politik.

***
Statens revisionsverk överräckte sin årsberättelse till riksdagen den 13 september 2016. Berättelsen innehåller en sammanfattning av skötseln av statsfinanserna, förvaltningen och de från riksdagens synpunkt viktigaste observationerna vid revisionerna. Huvudtemana för årsberättelsen är i år främjande av näringslivet, digitalisering av den offentliga förvaltningens kundservice och ministeriernas samarbete vid beredning av EU-ärenden.

http://www.vtv.fi/files/5282/R172016_rd_netti.pdf

***
Upplysningar lämnas av
- Tytti Yli-Viikari, generaldirektör, tfn 09 432 5700, tytti.yli-viikari@vtv.fi
- Marko Männikkö, överdirektör, tfn 09 432 5803, marko.mannikko@vtv.fi (effektivitetsrevision och granskning av finanspolitiken)
- Marjatta Kimmonen, överdirektör, tfn 09 432 5703, marjatta.kimmonen@vtv.fi (laglighetsgranskning och redovisningsrevision)
- Nina Alatalo, chef för ledningens stöd, tfn 09 432 5785, nina.alatalo@vtv.fi
- Statens revisionsverks publikationer: http://www.vtv.fi/sv/publikationer

Beställ SRV:s samtliga meddelanden: www.vtv.fi/postituslista